Jag försöker alltid vara den bästa versionen av mig själv. För jag är det enda jag har. Jag undrar om det finns en gemensam bild av hur en person ska vara som passar in för alla. Visst vi alla har olika svagheter men jag tror ändå att vi alla strävar efter samma drömmar. Drömmar om att vara den bästa personen av sig själv, men vissa personen har längre väg att gå än andra. Jag hör om folk som beter sig som djur mot andra. Jag ser folk som ignorerar andra människor av en anledning som inte har en minsta konsekvens av vad utfrysning kan leda till. Jag vill inte vara så elak, iskall. Jag vill vara den bästa versionen av mig själv. För jag är det enda jag har.

Jag låtsas ibland att jag är någon annan. Jag låtsas ibland att jag ska vara som "hon" för att få en hjälp på vägen. Men det går inte att hålla väggen uppe för den bryts ned sakta men säkert, just för att man är " någon annan". Jag oroar mig för att man har gått för länge i någon annans skor så man har tappat bort sina egna. Det är ungefär som att klä på sig innan man går ut. Man provar alltid alla kläder man har i garderoben innan man sätter på sig den tröjan man valde att ha först. Plötsligt har man lagt ned onödig tid på att försöka vara något som man egentligen inte för att sedan ändra sig och göra det man hade tänkt att göra från början. Så tänk hur många skor man hade slitit ut om man hade gått i sina egna från början, tänk vad mycket tid vi hade sparat om vi valde den första tröjan. Tänk vad mycket tid vi hade sparat om man alltid försökte vara den bästa versionen av sig själv. För det är det enda vi har.

Jag förstår och vet att det tar tid att bli bekväm med sig själv. Jag säger ibland saker som inte är sant för att jag vill att folk ska tro att jag är bättre än vad jag egentligen är. Men jag drömmer om att inte behöva göra det. Jag försöker att leva upp till det jag vill vara. Jag hoppas att jag en dag kan bli så. För jag försöker alltid vara den bästa versionen av mig själv. För jag är det enda jag har.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Hej, vad gör du

- ingenting, hurså?

Jag behöver en vän och en öl


Han kramade mig hårt när han såg mig för jag tror han förstod att jag var ledsen, och han visste om att jag inte ville åka här ifrån. Vi gick över gatan och in på den närmsta baren. Alright Helena, jag bjuder på ölen tills du har ett leende på sina läppar igen. Jag skrattade åt idéen och följde efter honom fram till baren. Vi pratade om allt, det var kul. Det är roligt att prata med någon som man aldrig har träffat förr, och inte har några gemensamma vänner med så det är omöjligt att döma personen som sitter framför en. Sam är busig, han är som mig, väldigt enkel. Vi båda är väldigt fula i munnen, men vi vet i vilka situationer man måste bete sig, iallafall ibland. Som när han gav mig frukost på min 20 års dag när ingen familj var i närheten. Eller den gången han köpte chips och frågade om jag ville gå så långt vi orkade för att sedan äta upp chipsen. Eller den gången när han köpte mig aftersun för han tyckte inte om när jag hade bränt min näsa flera dagar i streck. Vi gav upp efter några öl, och gick tillbaka ut till stranden och la oss på rygg och kollade upp mot himlen som nu var täckt av stjärnor.

- tror du inte vi kommer kunna åka till månen på en weekend om några år, sa jag frågandes. Han skrattade åt mig och blev förvånad över vilket bra ide det var.

- Jag hade älskat det för att vara ärlig, sa han. Tänk dig, sitta på månen ta en öl med polarna och kolla ner på jorden.

- Jag vill nog dö på månen sa jag tillslut utan någon riktig baktanke med det hela. Varför det? Frågade han mig.

- Jag vet inte, det är väl bara någonting som känns väldigt frestande. Du kan ju tänka dig själv att sitta på månen, dricka ditt afternoon tea med soja mjölk och sedan lyfta locket på hjälmen och sedan försvinna. Jag gör hellre det varje dag i veckan istället för att begravas i marken där folk kommer att glömma bort mig tillslut.

- Det är sant. Har inte riktigt tänkt på döden ännu för att vara ärlig.

- Har du inte tänkt på döden, sa jag hastigt. Har du aldrig tänkt när du är som allra lyckligast att det inte skulle vara så dåligt att dö nu för nu mår jag så himla bra så om detta flygplan skulle krascha så skulle det inte vara så sorgligt.

- Du är en hemsk människa H vet du det? Men om man nu kunde åka till månen på en weekend, eller som du vill kalla det " ett självmordsuppdrag" så skulle jag hänga på.

Jag skrattade.

- Där är leendet igen. Du är fin när du ler. Nu går vi hem, mitt uppdrag är klart här.


Likes

Comments

Du måste sluta röka sa han, när jag tände den andra cigarettren under 15 minuter. Jag vet sa jag, men mest för att jag inte orkade ta konversationen. Jag slog upp boken igen och tog ena blosset efter det andra.

Jag hittade faktiskt ett cigarettpaket på jobbet för några veckor sedan med kinesisk text på, sa han. Men, jag ville inte prova dem med en gång utan att veta vad det faktiskt var för något. Så jag googlade faktiskt upp det, och tydligen var det cigarretter man röker om man är i den högre överklassen i Kina. Dock fanns det bara 7 cigarretter kvar i paketet, sa han besviket, och jag har redan rökt en av dom. När då, frågade jag honom och la ner boken igen. På nyårsafton, tolv slaget så tände jag den första. Så de resterande 6 måste jag endast röka på väldigt speciella tillfällen. Jag har lite att leva upp till så jag kan inte röka bara för att röka. Jag flinade åt honom och sa, så du skulle inte kunna tänka dig att röka en kinesisk överklass cigg med mig? Han knuffade till mig på armen och sa, Helena den dagen jag bjuder dig på en av mina cigarretter så har du blivit min vän på riktigt.

Likes

Comments

Ibland är det svårt, till och med så svårt att det blir obekvämt ibland. Men, man måste ju börja någonstans.

Sa Sam när han för första gången bröt alla regler inom den brittiska lagboken om hur man ska dricka sitt afternoon tea. Jag inspekterar honom, han blänger ner i den icke existerande full cream mjölken som är utbytt mot soja mjölk för jag ville prova på ett nytt cafe. Det kanske inte är så farligt ändå, sa han tillslut och himlade med ögonen. Helena du ska veta att allting handlar om den perfekta mängden, som med allt annat. För mycket av någonting blir aldrig bra, exempelvis, för mycket kärlek det gör bara ont eller ännu värre för mycket alkohol. Han grimaserade och jag antog att han hade upplevt den känslan ett antal gånger. Vi har faktiskt ett ord för de på svenska. Vi säger ” lagom” det är ungefär som ” the perfect amount”. Han sken upp, han blev förvånad över att det fanns ett ord som passade så perfekt in i hans tankegång, så tillslut sa han. Jag ska nog bli lite mer svensk av mig, lite mer lagom.

Likes

Comments

Det här året har jag lärt mig att livet kan vara härligt ändå. Det är inte någonting som jag behöver överlista, det är inte någonting som jag måste kontrollera hela tiden. Det här året har jag lärt mig att livet kan vara enkelt, även om det inte känns så i stunden. Livet kan vara så enkelt ibland även fast kanterna är hårda, även fast allting är upp och ner. Men på något vis har jag har fortfarande lyckats att ha allting under kontroll, jag har fortfarande kunnat växa som en människa, och mognat i min alldeles egna takt. Det här året har lärt mig att livet inte alltid behöver vara så svårt, vissa omständigheter, konsekvenser behöver inte alltid tynga ner dig, speciellt inte om du själv väljer att använda de som en lärdom och låtas växa av de. Det här året har lärt mig att goda saker händer till goda människor, att livet har sin egna väg att gå och på något vis så lyckas pusselbitarna alltid falla på plats, om du bara ger det tid, om du bara litar på processen.



Är så lurvig, borde klippa mig och ha mer solkräm på näsan

Likes

Comments

Det var inte första gången som hon gick och la sig med huvudet fullt av tankar som handlade om allt mellan himmel och jord. Det var inte första gången som hon räknade prickarna i taket där hon låg i sin säng, på andra sidan jorden med en telefon vid sin sidan, i väntan på att den skulle göra ifrån sig oljud. Det gjorde den inte den här kvällen heller.

Lite så känns det just nu, lite ensamt här på andra sidan jorden med inga vänner som styr och ställer planer. Jag älskar att vara ensam, det gör jag. Men till en viss gräns. Jag älskar att vara ensam på dagen då jag själv får bestämma vilken tid på morgonen man ska vakna, när man ska äta frukost och hur snabbt man ska gå ner för gatan. Jag älskar att vandra ensam, titta på saker som ingen annan vill titta på, göra onödiga saker som ingen gillar, förutom jag. Jag ångrar inte mig en minsta lilla sekund på att jag reste ensam hit, för jag har nästan två händer fulla med kompisar som jag brukar hänga med. Jag har en bar som jag får dricka gratis från för att de tror att jag är ifrån Finland och känner "the dudessons" och sist men inte minst så bor jag med fem bögar från Brasilien. ( så mamma om du läser så har jag sagt att de alla får bo hemma hos oss när de kommer till sverige i sommar för pride!!) I alla fall. Jag tror på iden att man måste testa på allt innan man vet vad man verkligen vill göra med livet. Just nu så testar jag på vuxen livet tillexempel, jag gillar de verkligen inte, men jag har i alla fall provat på. Jag har också läst igenom fem böcker om retorik om hur man ska bete sig som vuxen, så luras skulle jag allt kunna göra. Vara kaxig och sparka på folk som redan ligger ner för att vända åsikter och göra stora starka karlar till små barn igen. Det är nog mitt mål med livet. Kanske inte sparka på små barn som redan ligger ner på marken, men att kunna prata, göra mig hörd till folk och få dem att lyssna.

Just nu är det så varmt så jag kan inte röra mig. Jag har varit på Yoga men var nära på att svimma så jag låg mest bara på min matta och chillade.

Likes

Comments

Vad gör jag?

Jag vet inte riktigt själv vad jag gör just nu. Jag jobbar lite grann, för att vara mer exakt så jobbar jag sex dagar i veckan och ibland långpass så jag är mest på jobbet. När jag inte jobbar försöker jag ta mig till stranden om jag inte måste springa ärenden inne i staden. Jag gillar det. Jag gillar att vara här. Jag gillar att vara här så mycket så jag har bestämt mig att göra farmwork så att jag kan stanna ett år till om jag skulle vilja det. Jag gillar solen, människorna, maten och alla coola barer. Något jag verkligen inte gillar är att betala hyra, spindlar och att betala för onödiga utgifter. Vilket det finns för mycket av i detta land, speciellt höga hyror och på köpet får man kackerlackor och osköna människor som krökar för mycket. Men hellre det än att jobba på ica har jag intalat mig själv. Ni som fortfarande bor hemma ska vara så lyckliga över det, för ni behöver inte lägga ut 10 tusen i månaden för att sova, ni bara sover.

Om någon månad så åker jag alltså ut i öknen, till ödemarken i gold coast för att plocka bananer typ? Jag har ingen aning vad jag kommer att få jobba med för att vara ärlig, allt jag vet är att det är slaveri. HYPED!! Sedan om jag får ihop några kronor så ska jag sedan vidare till Cairns, Philippinerna, vietnam, cambodja tills pengarna tar slut och mamma får skicka hem mig så jag kan åka hem till Ebba. Vara med Ebba i ca två månader sedan tillbaka till Aussie jobba på farm i ytterligare någon månad. Sedan vill jag resa i Afrika och kolla på djur och dricka billigt vin, sen efter det är jag nog redo att plugga igen.

Shababa

Likes

Comments

Gud, vad du är vacker sa han, samtidigt som mitt 19 åriga hjärta gick i tusen miljarder bitar, åkte runt i hjärtformade figurer, hoppade upp och ner, och åkte berg o dal bana innan de hittade tillbaka på sin plats igen och puzzlade ihop sig. Tack, sa jag väldigt försiktigt med ögonen ner i marken. Jag kunde inte hålla mig utan att var tvungen att säga någonting tillbaka. Jag kan inte flirta, jag vet inte hur man gör. Folk brukar säga att jag är rätt flirtig av mig men det är bara för att det går på automatik, men jag lovar er att flirta på ett smidigt sätt när man är nervös och måste leverera är jag ingen höjdare på. För ni vet ju själva hur det blir när man är nervös och ska försöka säga någonting viktigt, eller någonting som man inte är helt säker på själv om de stämmer, så man börjar väldigt försiktigt. Man vandrar nervöst till sin plats, stället sig bekvämt, man öppnar munnen, tar ett djupt andetag, tittar nyfiket på publiken om de ser intresserade ut eller ej, det är nu det gäller, precis i denna stund ska du övertyga de andra i rummet att det du har att säga är sant, så du tar ditt sista andetag, tar sats och slår ut ölen över hela hans jeans.. Yes, precis så gör du för att fånga någon annans intresse.

Jag vet inte vad det var som hände, antagligen var det mina reflexer som reagerade på det urusla raggningsförsöket som höll på att hända, eller så var det bara en varning, snubben från ovan ville visa att det kanske är dags att gå hem för det är inte hälsosamt att dricka öl fyra gånger i veckan. Vad vet jag. Det fungerade iallafall. Vi gick ut genom dörren och vandrade tillbaka var och en hem till sig. Jag skrattar alltid när jag är här just för att alltid är så fruktansvärt romantiskt, allting är som i en film. Och just den här kvällen var nog en scen ur en Nicholas Spark film. Två personer med likadana skor träffas på bussen. Han frågar mig om jag skulle vilja gå ut med honom ikväll, jag tackar nej. Vi bodde tydligen i samma trapphus så jag blev inte av med honom så innan jag skulle stänga dörren hörde jag någon säga ” Vi ses klockan 8.30” och när någon drar den kommentaren så kan man inte säga nej, det är orimligt. Jag har väntat på den kommentaren lika länge som jag har väntat på att få säga ” follow that cab”. Jag är glad att jag gick ut med honom, jag är glad att jag fick träffa någon som faktiskt inte bara vill få mig så full att han får bära mig hem. Jag är glad att jag träffade Jake som ville gå längst stranden hem och fråga mig hur jag mår en gång i minuten. Vi kom fram till vår trappuppgång och gick in. Han bor på våningen under mig så vi sa hejdå, men denna gång var det jag som stoppade honom sekunden innan han stängde dörren. Jag sa ” Om du vill så kan jag tvätta dina byxor, det var ju trots allt mitt fel att de blev blöta” Tack, det är väldigt snällt av dig. Han började knäppa upp knapparna på sina byxor och drog av ena benet, efter det andra. Och när han stod där i sina karlsonger och räckte mig sina byxor så kom hans mamma ut från dörröppningen. Det var just i det ögonblicket som jag förstod att man inte ska gå ut med någon som har lika dana skor som en själv, det blir bara konstigt. Ungefär lika konstigt som att stå tre personer i en hall och kolla på en halvnaken kille som räcker över sina jeans till mig och en arg mamma som kollar över hans axel.

Likes

Comments

Likes

Comments