Header

2017, Poems

En full skara människor och jag blickar dig. Jag ser dig, men vart är du på väg?

Jag följer med dig, jag kommer när röken kommer. Jag går min väg, hoppas att du ser mig.

Kan vi tänka på att skära loss varandra. Ta ett kliv i mina skor, vad är meningen att vi ska göra, när röken kommer.

Titta på kvinnan, snälla tro inte att du är den enda, du vet, du är allt jag känner. Ta mig när röken kommer.

När röken kommer kan vi inte gå iväg, när röken kommer, kan vi snälla bara gå iväg.

Min egna version av den underbara låten jag inte kan sluta spela i hörlurarna

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Att börja skriva efter ett uppehåll är så svårt när man känner att flödet inte sitter inne. Kanske beror det på vinterhalvåret och det faktum av att Sverige inte tilltalar mig när vädret är tråkigt. Med när solen och graderna tittade förbi häromdagen så påmindes jag faktiskt om saker jag älskar att göra. Att skriva är ett utav dom, och jag tycker det är så fascinerande hur man kan börja leva mer med hjälp av ett par solstrålar.

Jag har lite tankar som rotar sig långt inne i hjärnbalken som längtar efter lite frisk luft, och jag går runt och väntar på triggers som ska få dessa tankar, idéer och känslor att blomma ut. Det är något jag ska ta och fundera på de närmsta dagarna, och för min egna skull hoppas jag att mitt vett är nog att börja anteckna igen, anteckna allt. På armarna med bläckpenna om jag så måste.

Är det någon annan som har erfarenhet av att vissa saker man gör i sin vardag ger ett bättre tankeflöde?


Likes

Comments

2017, Poems

Lika mycket uppe bland moln, svävar

nere på marken, försöker ta ett djupt andetag

för varje dag

hon ligger stilla, dansar på berget, bah flyger

Blickar fram, övar på att se, höra det döva

Tunns is, spricker till djupet,

Ytan svartbränna, en lek för för att känna

Tiden är inne att se henne för den hon är

Ingen annan, låt kringströva

Stridsöva




Likes

Comments

Vem är du som dömer mig

Dessa tider ger jag mig ut på egen hand

Ingen kan störta mig på en resa genom hjärtat

Jag är stark, ingen som du kan bring me to the ground

Min största fiende finner jag hos mig själv

Blickar in, ser det lilla och dör lite varje gång

Kasta dig ut, försvinn och dö

Varför driver du dig längre in, när du bara förstör

Du är ingen jag vill ha nära

men jag vill ha dig nära

Laddar mitt vapen, siktar, skjuter

Träffar mitt på och du bara ler, vadå stark

Ibland är jag stark, du gör mig stark, du bryter mig ner

men jag kommer tillbaka och du bryter mig mer

Likes

Comments

Mer av mig

Så, denna bloggen börjar arta upp sig lite, och vad vore inte mer passade än att presentera mig lite mer?

Den glada tjejen på bilden här ovanför ska föreställa ett lyckligt ögonblick då hon och hennes bästa vän tog en utflykt by cykel och precis hittat den perfekta stranden på Australiens östkust. Nu för ganska exakt ett år sedan. Australien 2016.

Idag är jag 20 år, bor i Sveriges huvudstad, Stockholm där jag även är uppvuxen. Med mörkt hår, oftast uppsatt i en knut, kliver jag ut ur lägenheten med ryggsäcken på ryggen för att ta mig an vardagen som kommer.

En perfekt dag för mig är när jag får fånga upp en riktigt tung stång ovanför huvudet och känna mig stark. Stark i kroppen, stark i sinnet. När jag känner att träningen går sådär overkligt bra, allt går enligt planerna och endorfinerna börja sippra ut i systemet, då är en dag fullbordad för mig.

Jag tränar Crossfit i stadshagen, på ett gym som heter Crossfit Atum. Här finns allt som behövs för att slå av ett riktigt grymt träningspass. Och jag älskar det. Ljudet av flås och vikter som dunsar mot golvet. Känslan av slit och arbete som pågår hos de grymma atleter som finns här, det går nästan inte att beskriva, men här trivs jag.

En heeelt obeskrivlig känsla att kasta sig ut ur ett flygplan och inte bry sig om man skulle dö där och då, för det hade varit helt okej. Att falla fritt med både djungel och hav att blicka mot var ett tillfredsställande ögonblick som kändes överväldigande. Austarlien 2016.

Tre saker som är viktiga för mig är att

1. Få vara den jag vill vara. Att få vara den man är utanför hemmets trygga väggar har varit svårt under en lång tid. Men den senaste tiden har jag kunnat känna att ju mer jag lär känna mig själv, och ju mer jag förstår hur jag fungerar, desto mer litar jag på att jag kommer kunna visa mig precis som jag är och känna mer förtroende för det som är jag.

2. Få göra det jag vill göra. Något av det mest frustrerande jag vet är att känna mig fångad i en situation jag inte vill vara i. En frihet som är nödvändig för att jag ska känna att jag mår bra. Gå den väg jag vill gå, oavsett vad det handlar om, även om jag kanske senare förstår att den ledde mig lite fel. Jag vill kunna ta risker och chansa på att det kommer göra mig gott, och även om det ibland visar sig göra mig mer ont så vet jag det, och kan då välja en annan väg.

Det kan komma en dag då jag bara vill bege mig någonstans, och då ger jag mig av nästa timme. Slår det mig att jag vill åka till Brasilien av alla ställen just denna stund, så sitter jag och kollar på flygbiljetter i nästa. Och ingenting hade stoppat mig att åka.

3. Älska andra och bli älskad. Det jag önskar mest av allt är att alla ska kunna känna att de har någon som älskar en. Men även kunna känna att man älskar en annan. Det spelar ingen roll vem eller vad men känslor spelar en riktigt stor roll i mitt liv. Att känna sig behövd är en typ bekräftelse som ofta överträffar allt annat, och att visa den uppskattning man har för en annan person, och sedan få gensvar gör mig så ödmjuk för livet i stort. That's the way to go enligt mig.


Min bästa Fanny som bor nere i Göteborg, men ändå är en av de personer som står mig närmast.

Vad gör jag idag?

Jag försöker varje dag bli en bättre atlet, och har faktiskt ett par tävlingar inplanerade nu under våren! Spännande att få uppleva hur all förberedelse kommer spegla sig ute på golvet.

Jag är nyligen utbildad Personlig tränare genom Eleiko educations, men jobbar inte som detta ännu. Planen är att detta så småningom ska vara ett arbete.

Till hösten 2017 vill jag söka in till universitet och börja studera igen, så denna våren går för det mesta ut på att läsa kurser för att få den behörigheten jag behöver till detta.

Leker och utforskar med digitala medier för att lära mig och bli bättre på att förmedla och dela med mig av det jag tycker om och tycker är kul.


Hoppas att detta ger en liten bättre inblick i vem jag är. För övrigt tycker jag att det är riktigt svårt att beskriva sig själv, och efter att ha läst igenom vad jag skrivit så inser jag att det inte ens är en helt kapitel av en bok. Kanske ett litet intro.

Likes

Comments

Söndagar brukar få vara min heliga ''återhämtningsdag'' där inga bekymmer får entra mitt sinnestillstånd, och dagen går åt till att ta det lugnt, ta en längre promenad, äta och allmänt mysa.

Har man träningsdagar under veckan får man inte glömma att kroppen faktiskt måste hinna återhämta sig. Jag brukar ha mina vilodagar till för att sortera veckan som varit, tänka och skriva ner de bra saker som hänt. Tänk om man tog sig tid att komma på en sak i veckan som varit riktigt bra, skriva ned, lägga undan varje vecka, och i slutet av året läser man upp minst 52 fantastiska saker som hänt under hela året. Hur bra?

Min allra första höjdpunkt för detta året: Att jag skaffade mig en blogg. Det ska bli spännande att se vad an lyckas fylla ut sidorna med.

Nu väntar mina popcorn och en mysig film. Hoppas den första veckan på året har varit underbar för alla.

Imorgon börjar en ny vecka, let's make the most out of it!

Likes

Comments

Instagram
Blogkeen
Nouw
YouTube
Helena Smentowska