Header

Jag trodde ju i min enfald att jag jobbade min sista dag i torsdags, men tji fick jag. Jag hade en dag kvar. Och vilken dag det blev då då. Jag kan ju säga som så att jag kände att jag levde när jag tog lunch vid kvart över ett.

Nåja, på torsdagen åkte jag till skolan för att försöka komma in i tänket igen och se hur läget ligger till inför tisdagens omtenta på KTC. Ja, läget ligger inte alls till kan jag ju säga, var även inne idag och det känns inte speciellt stabilt. Det är som om hjärnan har gett upp detta momentet. tyvärr är det ju en spärrtenta inför C-uppsatsen i November så.. Tre ggr har man på sig och det är gång no:2 nu.. Så ja så.. Jaja, vi får se vad som händer.

Var inne i skolan idag och gjorde momenten, men har inte fått hjärnan att vilja läsa på det teoretiska ordentligt ännu, ska läsa igenom allt ikväll. Teorin är inte mitt problem, egentligen inte det praktiska heller. Har ju gjort sakerna eller observerat dem på praktiken. Utan det är examinationsformen. Det är lustigt egentligen. I hela mitt liv så har jag varit den där som är klarsynt och kallsinnad när det händer akuta saker, men detta är katastrof för mig, min hjärna ger upp. Det var samma när jag hamnade i en verklig HLR-situation, min hjärna kopplade inte. Det var en mycket hemsk upplevelse att blockeras på det sättet. Fast jag försöker ta lärdom av det, och förhoppningsvis så ska jag aktivt kunna göra en override på hjärnan om/när det händer nästa gång.

Till slut var jag ensam kvar på skolan, det var så tyst så det susade i öronen och hade någon velat döda mig så hade ingen hört mig skrika. Ja sådana morbida tankar susar igenom skallen på mig då och då, fast jag tänkte också på att om det hade kommit en varulv i full speed så hade den fått tag på mig och dödat mig den med så.. Jaja... Nowhere to run...



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

När man jobbat helgen så blir man helt dagvill. I synnerhet sådana här dagar när man knappt satt sig ned för att det varit så mycket att göra. Ändå känns det som om man inte gör något alls. Hjärnan är helt mosig. Två dagar kvar denna vecka sedan är det slutjobbat fram till december om jag inte vill betala tillbaka allt jag tjänar till CSN. Blir nog bra ändå.

Nu är det sova som gäller och jag är taggad inför min förväntade sovmorgon. Suss gott.

Likes

Comments

Här ligger man i godan ro och drar sig efter att ha vaknat alldeles för tidigt. Precis när jag slagit igen mina små blå så smäller det rejält och Tor visar sitt humör. Det var bara att studsa, nåja, upp och rycka sladdar till alla tekniska prylar.
För ett par år sedan slog ju blixten ned, precis när jag skulle dra ut sladden till modemet. Var inte många cm ifrån uttaget men hann inte dra sladden. Men jag får väl vara glad över att jag inte höll i den när det smällde.
Jaja, det är bara att passa på och stiga upp och städa, något som jag inte riktigt hunnit med mellan arbete och äventyr. Sedan är det kvällsjobb som gäller. Jag har jobbat med en massa olika sjuksköterskor som uska, men den jag jobbar med nu gillar jag skarpt. Det är en skön känsla när det funkar att jobba som ett team.
Nästa vecka slutar semestervikariatet för den här gången och allvaret börjar med en praktisk omtenta, tenta på en av sommarkurserna, registreringar och fixa inför tjejernas skolstart. Fasen vad livet går fort förbi. Uppskatta det ni har, skapa minnen och var snälla mot varandra. Är det en sak mitt jobb lärt mig är att man vet aldrig vad som händer och när det är över.

  • 62 readers

Likes

Comments

Ja det känns faktiskt så att bo och leva på denna ort. Jag känner mig inte hemma här, varken på orten eller i miljön eller bland de väldigt få människor som jag tycker om här, och det inkluderar inte min familj. De är undantagna allt.

Efter mitt Stockholmsbesök där jag träffade folk som jag skulle älska att umgås med för att jag uppfattade dem mer som individer som liknar mig med alla de olikheter som människor har-det som gör dem unika.

Dessa människor var väl pålästa i olika intresseområden, de var allmänbildade, de var kvicka i tanken och repliker. Och jag älskade att träffa dem, men de fick mig att känna mig korkad, ointressant och inte speciellt snabb i tankeverksamheten. Och det gjorde mig ledsen på mer än ett vis. För problemet är mitt. Jag vill leva i en värld som simulerar mig optimalt, där jag vill lära från andras kunskap och erfarenheter. Men här lever jag inte i den världen och jag känner mig mer korkad över tid då det inte finns någon här som är intresserad av att diskutera djupare frågor, samhälle och andra saker. I alla fall inte med mig, i alla fall inte nyktra, i alla fall inte för att se fler perspektiv.

Jag måste komma härifrån innan jag drunknar. Jag känner mig utanför i samhället, jag lever i. Jag vill inte ha det så här. Jag vill bort. Livet är för kort för att slösas med.

Jag hoppas att jag en dag hittar rätt miljö, annars så blev detta livet ett jäkligt ensamt liv från start till slut.

Likes

Comments

Det var trötta tjejer som jag jagade upp i går morse, ja jag hade egentligen tänkt skriva detta inlägg igår. Men tydligen så var jag rätt så trött jag med. Evelynne och jag vaknade före kl 06 för att det var så varmt så jag öppnade balkongdörren. efter ett tag hörde vi små tassar på golvet-båda trodde att det var en fågel men när vi kollade så var det en ekorre som var på besök. Ursöt.

Fick i dem lite frukost och sedan hoppade de i bikini och stack och badade medan jag låg och softade på hotellrummet. Djurdagen började med att tjejerna fick gå på Tropicariet utan mig, jag satt utanför och åt glass i stället. Kändes lite ovärt att lägga 120:- när jag är helt ointresserad och de ändå hade sällskap av varandra.

Efter att kollat in lodjuren så kom vi till något som Vide längtat till: Bamses Värld. Kul att de har barnasinnet kvar och vågar. De åkte karuseller och käkade pannkakor så det stod härliga till innan vi kollade in järven, röda pandan och det mest underbara djur som finns-tigern.

Evelynne fick en stor tigernalle-tack vare sin fader, och var sjukt nöjd över denna. Överpriser ignorerar vi. Vi tog en tur till i Safaribanan och sedan vandrade vi till bilen för en tur till Norrköping och Himmelstalundsbadet där de badade medan jag powernapade i bilen. Jag var sjukt trött och fick införskaffa Monster så jag skulle hålla mig vaken på vägen hem. Mycket effektiv måste jag säga vi kom hem i ett stycke.

Det var två mysiga dagar och många minnen som vi skapat inkl en ny temugg till mig. Med ett annat av mina favoritdjur på-surikater.

Nu har det varit en hektiskt morgon så nu ska jag ta mig till jobbet strax trött som en gnu på melantonin. Ingen rast ingen ro. Evelynne hade skurit upp sin stortå igår så då fick vi ta ett morgonbesök hos distriktssköterskan och Emma ringde och behövde lite saker så det var bara att köra till lägret med det. Men det är en del av livet. Det blir vila en annan dag, tror jag...

Likes

Comments

Idag så for jag och Evelynne och hennes kompis till Kolmården. Efter en glasspaus i Hjortkvarn och McDonalds i Norrköping så kom vi till Vildmarkshotellet och hämtade biljetter och lämnade vårt bagage. Två tjejer med mycket spring i benen rusade iväg och vi hann precis in till delfinshowen. Jag har nog blivit mer än lovligt blödig nu i medelåldern för jag började fan gråta när jag såg dessa intelligenta djur utföra tricks i en bassäng. Hemskt. Skönt att delfinarium en efter en avvecklas
Sedan blev det linbanan Safari. Mysigt värre även om jag känner mig kluven numera till hela dealen med djurparker. Men nu är vi här och gör det bästa av allt.
Mer glass och en underbar surikat senare så kände vi oss nöjda. En massa magnifika djur har vi sett och jag känner ett sug över att se dessa djur i deras naturliga miljö inte inlåsta i små områden.
Tillbaka på hotellet så bytte vi till badkläder och badade på hotellets Spa och Relax. Så skönt. Tjejerna hade hur kul som helst, och jag mjukades upp i en mycket varm bubbelpool. Sedan ansikts och handmålning innan tacbuffe och chilla på rummet. Evelynne har slocknat och vi andra är inte så långt efter i den processen. Jag ska bara kolla klart på Bones först. Passar även på att njuta av den underbara utsikten från rummets balkong.

  • 68 readers

Likes

Comments

I helgen var vi, jag och Evelynne, och hälsade på Sandra i Tokhomia. Ja jag hade en liten träff med ett gäng med underbara människor från en grupp på Facebook. Det kändes så hemtamt att träffa dem så jag tror att jag pratade för mycket och inte gjorde det bästa första intrycket. Jaja, oh well. Det är inte som om jag inte vet att folk tycker jag är en jobbig jäkel. Sociala grejer och vänskaper är inte min bästa gren.

Sandra jobbade en del så vi softade, körde en himla massa nattkörning och njöt av hur vackert det är på natten i stan. Även om jag är lite vilse ibland. Är lantifierad tror jag minsann. Mycket bilar och folk ute i sommarnatten.

Evelynne och jag tog oss även en promenad genom gamla stan och till Söder där vi käkade på en restaurang och blev uppassade av världens bästa servitris. (Sandra 💗)Vi planerade även för alla turistiga saker vi måste komma tillbaka för, inom en snar framtid.

Sedan var det hem till verkligheten igen i söndags. Jobb igår och idag plus att jag kört Emma till ett läger som håller på till på lördag. Nu har jag två lediga dagar framför mig och då ska jag och Evelynne och hennes kompis åka till Kolmården. Jag behöver semester snart känner jag.

För den delen. Jag käkade på Max på vägen dit. En burgare utan bröd och med salladsblad istället. Så gott. Rekommenderas.

Halloumi is da shit, i synnerhet nygrillad och i trevligt folks sällskap.

Likes

Comments

Som jag har längtat efter dig, det var så skönt att sova.

Jag känner mig så lat just nu, har gjort ena halvan av en skoluppgift som ska vara inne i morgon. Det är bara 250 ord det handlar om men jag får inte tummen ur. Nåja, nu lagas det maten till kvällspasset som jag ska iväg till om en stund. Får försöka skriva de där orden lite senare när jag kommer hem.

Grannen färgade mitt hår igår, det blev superbra, känns skönt att "piffa" upp sig lite när man ska träffa folk i helgen. Nä nu är det dags att göra lite nytta i alla fall.


Likes

Comments

För jag fattar inte att ni orkar. Jobba dagtid alltså. Sju-fyra jobb. Fy fasen jag är inte gjord för det. Är så trött så skelettet värker. Igår gick jag och lade mig vid 23-tiden. Alltså, då har kvällen bara börjat för mig.

I morgon jobbar jag kväll, och det ska bli så skönt att få sova i morgon och hinna med saker som jag annars är för trött för att göra.

Jag måste också uttrycka min beundran för alla undersköterskor. Fan vad vi jobbar hårt. Jag skulle aldrig klara av att arbeta med det en längre period. Känner av nacken rätt fort även om jag försöker vara så ergonomisk som möjligt.

Nåväl. Lämnade in bilen igår och fick drivknuten på vänstersida fixad och så någon spindelled. Idag lämnade jag in den för att fylla på olja i växellådan. Så nu är skrotbilen i bättre skick än när jag köpte den och beredd att köras till storstan på fredag.

Men i dag blir det fasen inte många knop, mina armar värker och jag är supertrött. Om jag har tur så hjälper min kära granne mig att färga håret, hon var snäll och klippte mig för ett par dagar sedan.

Nu blir det lite gottis och slösurfande innan jag måste laga mat åt de däringa typerna som bor här.

Ps, nu mera blir alla bilder suddiga då jag tappade telefonen för tusende gången. Den höll bara 999 gånger verkar det som. Och jag är för snål för att köpa mig en ny.

Likes

Comments

Jag är inte morgonmänniska, jag är natt-typen. Jag passar inte för att jobba dag, innan min hjärna kickat igång så har halva arbetsdagen gått förbi.
Idag var en sådan dag, tack och lov så är kollegorna underbara och verkar stå ut med virrtanten.
Efter att ha flexat en halvtimme så blev det storhandling och en annan sak som inte funkar när jag är trött är.. tada.. självscanning. Jag kände mig som en storskurk när jag två ggr fick gå och be dem rätta, till min fördel.
Jaja, nu är jag hemma. Utmattad.
Så nu sätter jag ned rumpan i soffan och njuter av lite slösurf och gottis. I morgon är det en ny dag av morgonarbete. Yey.

  • 81 readers

Likes

Comments