View tracker

Och så var det slut. Så mycket, tårar, skratt, minnen, händelser, och så mycket jobb. OCH JÄVLAR (ursäkta språket) WE DID IT!!!!!

Igår fick vi vår avskedspresent från jobbet, den finaste presenten vi fått. En varsin scrapbook med bilder från hela vår period där, och brev från olika anställda på hotellet, men en framsida som löd "this is the story about two girls from Sweden". Gissa om vi blev rörd! Världens bästa Team.

Nu är det över och ingen återvändo finns. Ledsna miner har det varit för alla idag och igår när man behövt säga hejdå till alla. Snart är vi hemma igen, i Sverige!? En del av mig och Sara kommer alltid bo i Teneriffa. Ön där framtiden började!

TACK TACK TACK Gunnel, Fia mfl för denna möjlighet. Vi kommer att vara förevigt tacksamma för detta!

Detta var troligtvis det sista inlägget på denna blogg, sorgligt.... ¡Hasta La Vista!

/Hedvig och en sovande Sara

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Usch och fy, nu börjar verkligheten komma ikapp. Detta känns så fruktansvärt jobbigt, och för oss båda känns det positivt i alla tårar att känna såhär. Tänk om man hade gråtit av lycla för att vi ÄNTLIGEN är påväg hem, men så är inte fallet. Det känns skitjobbigt rent utsagt att åka härifrån, och att lämna dessa människor som man träffat minst fem dagar i veckan. Idag är det dags att börja packa, och imorgon klockan 05.45 blir vi hämtade, för att slutligen lämna denna ö. Vi kan inte förstå återigen vart 3 månader tog vägen, och ångesten kommer ifatt nu när man inser att ikväll är det sista natten. Idag ska vi säga hejdå till hela teamet och även få våran avskedspresent= ingen mascara idag alltså.

I lördags blev vi hämtade klockan 11 på morgonen utanför hotellet av Nancy och hennes man Juan, för att vi skulle få hänga hemma hos henne hela dagen. Det är det bästa vi gjort denna resa, som ni vet är ju Nancy den människan här nere vi kommit närmast, och hon är verkligen som våran absolut bästavän. Det finns ingenting vi inte berättar för henne, trots hennes 42 år. Hursom helst bor de 35 minuter från Playa Las Americas, i en by som heter Playa San Juan. Hur mysigt som helst och verkligen riktigt spanskt! Skönt att få komma bort från alla turister ett tag. När vi kom hem till henne så stod hennes cockerspaniel Thor och väntade i dörren på oss med viftande svans, och vi möttes av ett riktigt spanskt hem. Hon bor i radhus, och absolut inte sådana radhus vi har i Sverige, utan det ser ut som lägenheter från utsidan pga balkongerna och ligger mitt i "stan", häftigt!

Hennes man Juan jobbar på en restaurang, så de visade oss runt i byn när vi lämnat våra strandväskor och pga att den är så liten så kände han verkligen alla, så vart vi än gick hejjade han på folk överallt! Innan han började jobba så fick vi iallafall gå till hans jobb för att välja ut precis vad vi ville äta, och vi testade på typiska kanariska rätter som är svårare att hitta i Las americas. Sedan gick vi tillbaka hem till dom efter vår rundtur och så åt vi lunch hemma hos dom. De hade ett stort "Jamon-ben" hemma som han skar upp färsk skinka ifrån i köket, och massa gott bröd till.
Efter det gick jag, Nancy och Sara till stranden och sov ett tag i solen och njöt av de sista soltimmarna vi fått nu. Sedan gick vi hem till henne igen och kollade i foto-album från när hon var i vår ålder, åt choklad, lekte med hennes hund, och sen målade vi naglarna medan vi pratade om dessa tre månader. En perfekt dag och ett perfekt sätt att få se en annan kultur påriktigt, och ett perfekt sätt att få avsluta det påriktigt med våran älskade Nancy!

Likes

Comments

View tracker

Igår var vår absolut sista jobbdag någonsin här på Teneriffa, vår praktik är alltså över?!?!? Det känns jätte sorligt men samtidigt bra för vi har verkligen gjort vårt bästa och vi vet att alla är supernöjda med oss. Vi hade ett så himla bra avslut och kunde inte bli mer nöjda, men just nu är det så himla blandade känslor. Självklart ska det bli skönt att komma hem, men att lämna den här platsen och vårt underbar team som vi jobbat med i tre hela månader kommer bli så fruktansvärt jobbigt. På lunchen gav vi en avskedpresent till våra kollegor som vi förberett i flera veckor. Vi har bett våra föräldrar ta med sig typiska svenska specialiteter som vi sedan la fint i en presentkorg. Alla fick testa både snus och kaviar bland annat och det var väldigt kul att se. De blev verkligen superglada.

På kvällen var det dags för personalfest, perfekt timing eftersom det var vår sista jobbdag så det blev som ett extra stort avslut för oss. Det började med mingel, sedan bjöds det på buffé och sen var det dags för fiesta uppe i en av lokalerna på hotellet. Alla olika avdelningar blev också presenterade på festen och fick gå upp på scenen, och när det var animations teamets tur tog vår chef Rafa mikrofonen och tackade av oss två för denna tid, han sa att vi var perfekta....förutom vår spanska. Det var så kul att få vara med om en riktig personalfest och alla var verkligen så taggade och dansade och hade kul.

Vi har verkligen haft tur med vårt hotell och att få jobba med världens underbaraste människor har hjälpt så mycket. Vår kärlek till det här teamet är oändlig, det är så fina människor och vi har verkligen fått vänner för livet, även om det skiljer en hel del mil mellan oss.

Vi är så tacksamma för den här upplevelsen, vi har sagt det förut men vi menar verkligen det. På måndag ska vi tillbaka till jobbet för att säga hejdå till alla en sista gång. Då väntar även en present på oss, och det kommer tydligen bli mycket tårar har de sagt till oss. Undrar vad det kan vara....

Likes

Comments

Herregud vad tiden bara FLYGER iväg. Vi kan inte för fem öre förstå att vi åker hem till vårat "vanliga" liv om 6 dagar. Jag försöker suga ur precis ALLT jag kan av dessa dagar som är kvar för även fast vi har haft hemlängtan så inser man nu hur mycket jag kommer att sakna denna fantastiska ö. På dessa tre månader har vi lärt oss så mycket, och jag kan inte förstå att denna resa snart är slut. Tro det eller ej så har 3 månader FLUGIT förbi så snabbt, just nu känns det som att vi precis var hemma och att det kommer kännas som man sov i sin säng för en vecka sen. Nu har vi jobbat i snart 10 dagar på raken och vi har endast två jobbdagar kvar nu. Vi kommer att sakna alla här så mycket så en del tårar kommer att fällas. På fredag är vår sista jobbdag då vi även har personalfest, så det blir sommett riktigt "avslut" för oss här. På måndag eftermiddag går vi för att säga hejdå till alla, och det kommer att bli så fruktansvärt jobbigt. Man har skaffat vänner och minnen för livet, och vuxit som person på alla plan. Teneriffa kommer alltid vara en speciell plats för oss, för det var här vi fick uppleva så mycket grejer som vi ALDRIG kommer att glömma. Hur ska man ens kunna plugga och sitta i en skolbänk efter detta?! /Hedvig

Likes

Comments

Hola soy Nancy! Estoy compartiendo esta última semana con Hedvig y Sara (chicas prácticas), y quiero que todos sepais que son unas chicas muy buenas y responsables, he pasado mucho tiempo con ellas y las quiero mucho. Han aprendido muy poco espanol, pero bueno no pasa nada; incluso han intentado que yo hable sueco, pero fue imposible. SARA AND HEDVIG I love you, and I will miss you. 😘😘😘😘😘

Likes

Comments

Hej Bloggen!
Denna vecka har min pappa varit här. Jag har njutit varje sekund av sällskap hemifrån och man blir så liten igen och det är extra skönt att bli omhändertagen till 100%.
Idag åkte han hem och det var jättejobbigt att säga hejdå även fast vi ses om 2 och en halv vecka igen. Problemet är att (som Sara nämnt) att man vill hem så mycket nu. Vi kämpar på som attan Gunnel och gör vårat bästa hela tiden för att hålla humöret på topp! Det är jobbigt att säga hejdå när man vet att han ska hem till mitt hus och rum, med tvättmaskin och alla rutiner man absolut inte har här nere.

Fick tre dagar ledigt denna vecka med honom, jättekul! Vi har hunnit besöka Teide, Playa de la Teresitas, Santa Cruz, Los Christianos, El puertito osv. El puertito hade jag ej varit på tidigare, en superundangömd strand där inga turister vistas och världens krångligaste väg ner med taxi. Vi hade hört att man kunde se havs-sköldpaddor vilket man säkert kunde. Men jag och pappa var i vattnet i en kvart med simglajjorna, och jag är feg när det kommer till vatten så vågade ej simma ut så långt som alla andra. Men det var en upplevelse ändå! Vi har helt enkelt njutit av varandras sällskap och gjort de saker man måste se här på Teneriffa, för att vara kortfattad.

Nästa vecka har jag och Sara en dag ledigt tillsammans, och det är då Marivi har hyrt en buss för oss praktikanter då vi ska se mer av ön, bla Teide igen... Tredje gången för mig! Kul ändå :) Sedan är jag ledig onsdag igen och sen jobbar vi 9 dagar i sträck (!!!) för att vi skulle få de tre sista dagarna innan hemfärd helt ledigt. Bra beslut känns det som nu, vi får väl se.... Sjukt att det är det sista vi gör här nere och sen ska vi hem? Även fast vi har hemlängtan så undrar vi vart 3 hela månader, 89 dagar, ett fjärdedels år har tagit vägen. Det har gått SÅ fort! Vi kommer sakna allt detta så mycket, det vet vi. Känns konstigt att sätta sig i en skolbänk efter ett smakprov på det riktiga arbetslivet under denna period. Vi har denna vecka även fått så mycket beröm av våra kollegor. De sa "vi trodde ni skulle vara jobbiga praktikanter som sprang efter oss, men vi inser nu hur mycket vi kommer sakna er." Som sagt, flaggan i topp och OJ vad vi kommer sakna dom också! Nu: dags för kvällsjobb!!!

/Hedvig

Likes

Comments

Nu var det riktigt länge sen jag bloggade. Det är redan december månad!!!! Och idag är det exakt 3 veckor kvar tills vi åker hem och ska jag vara helt ärlig så skulle jag kunna hoppa på ett plan hem redan idag. Nu känner jag mig redo att åka hem och känner att jag inte kommer få ut mer av de här 3 veckorna som är kvar, dagarna ser exakt likadana ut på jobbet och om det inte vore för mina arbetskollegor som är dom bästa någonsin (!!!!) skulle jag nog få panik här nere. Men som sagt, inte långt kvar och både jag och Hedvig pratade idag om att vi ska lämna det här stället med flaggan i topp, så det är bara att kämpa på!!!

Förra veckan var det min tur att ha besök hemifrån och det var hur underbart som helst. Det var kul att få visa vad det är jag gör här nere och det var också hur skönt som helst att få ha 3 hela lediga dagar då jag bara fick umgås med storebror och mamma. Hade en jätte lyckad vecka. Var väldigt segt och tråkigt att se dom hoppa på bussen mot flygplatsen när man känner att om man hade haft chansen hade man åkt med hem... Men men. Jag är sååå glad över att jag känner såhär NU, när det är så kort tid kvar, och inte i början av det här äventyret. För bara några veckor sen ville jag ALDRIG hem och jag vet att när jag väl är hemma kommer jag vilja åka tillbaka, så ska verkligen försöka göra det bästa av situationen och njuta den sista tiden.

Den 8e december, alltså nästa vecka ska vi på utflykt alla praktikanter här nere med Marivi så det ser jag fram emot. Och efter det är det bara 2 veckor kvar????? Det är faktiskt sjukt. Är så tacksam över den här upplevelsen så ska verkligen inte klaga.

Lite bilder från senaste veckan med mamma och storebror:

Som vi nämnt tidigare är högtider och olika slags "fester" vääääldigt stort här nere, och om ni minns hur det va på Halloween skulle ni bara se hur det ser ut på vårt hotell redan NU (och har sett ut i en hel vecka). Julen närmar sig och här på hotellet är julgranen och julpyntet redan uppe. Dom började fixa med det här redan i oktober.... Här är lite bilder men det finns så mycket mer, ska försöka komma ihåg att fota och visa.

Och nyårs fixandet har också redan börjat, haha.... / Sara

Likes

Comments

Igår hände ännu en äcklig händelse för mig och Sara här på hotellet, fast denna var ännu värre än den senaste.

Vi har ett stort gäng britter här på hotellet på ca 20 män eller fler. Det första jag och Sara tänkte när de checkade in var "åh nej" då de började föra liv och vara stupfulla från klockan 11 igår på dagen. När vi slutar vid 16 går vi alltid till rummet och fräschar till oss och vi bor ju in en korridor med gäster också, på bottenvåningen. De har stora "lägenheter" och vårat rum ligger allra längst in i korridoren, så deras 6 rum ligger före vårat i korridoren.

När vi kom i korridoren står en av männen där med en drink i handen, stupfull och försöker hitta till sitt rum. Han blir jätteglad när han ser oss och börjar flörta med oss och säga saker som "oh girls please can you follow me to my room, i can't find my room" osv osv. Eftersom vi fortfarande är i jobbkläder så måste vi ju vara bra service men vi var ändå rätt avvisande. Han frågade oss vart vi skulle varpå jag råkar säga att vi ska till vårat rum, då han fattade att vi bodde i den korridoren. Vi går in till vårat rum medan han irrar omkring och han såg aldrig vart vi gick in, för det ville vi vara noga med.

Väl inne på rummet så hör vi efter några minuter hur han står utanför och bankar på våran dörr och försöker ta sig in. Vi blir skiträdda även om vi vet att han inte kommer in utan kort till rummet, såklart. Vi väntade ett tag och var knäpptysta, när vi hör hur flera män från de gänget börjar samla sig utanför och testar flera olika kort för att komma in, bankar, säger saker som "öppna dörren tjejer, vi vill se erat rum, hallå???" "Snälla hörrni" I EN HEL TIMME IGENOM. . Vi hade inte heller numret till receptionen och vi väntade på att de skulle gå. Vi var så rädda så det var helt sjukt. Som tur var är Saras mamma och storebror på hotellet så för att våga gå ut eftersom dom blockerade vår dörr så ringde vi dom. De kom direkt och då sprang männen iväg, och Jones sa till dom genom att knacka på deras dörr, och fråga vad fan de höll på med och jag följde med och sa att detta inte var okej osv osv.
Nu bet hela ledningen om detta och händer det en sak till blir de utslängda. De har fört världens liv och är fulla konstant idag igen. Fy för sånna här äckliga människor som gör att man inte ens känner sig trygg på sitt eget arbete. Blä!!!

Likes

Comments

Wow vilken vecka jag har haft!!! Det har varit så underbart att få umgås med min mamma och lillasyster så det är nog svårt att förstå. Jag klarar mig bra här nere på egenhand men när jag fick krama mamma efter 2 månader ska jag inte förneka att det kom en skvätt tårar av lycka. De i receptionen hade även uppgraderat deras rum till havsutsikt för att de visste att min mamma skulle komma, så nu får du skriva bra recenscioner om vårat hotell mamma!

Iallafall (Gunnel), så har jag fått se extremt mycket mer än Playa De Las Americas som du sa. Jätteglad är jag för det! Nästan så jag skäms när jag mamma och Engla gick på gator bara 10 minuter från hotellet och det var som en ny värld för mig. Fick lite utskällningar av mamma som tyckte jag absolut ska sluta sova på mina raster och jag och Sara har nu skakat hand på att powernapsen på våra 4-timmars raster är förbi för vi måste upptäcka mer än hotellet.
.
I lördags kom familjen hit och jag jobbade tills tisdagen utan ledigt. Det var verkligen skönt att dom valde att bo på hotellet jag jobbar på då en del av mitt jobb är att umgås med gäster när aktiviterna är lite lugnare osv. Så då fick jag träffa dom varje dag vilket var så skönt, att ha dom nära till hands. Onsdag, torsdag och fredag hade jag mina lediga dagar. Tack vare våra underbara chefer så fick jag äta frukost i matsalen med dom alla mina lediga dagar, helt underbart gott. Åt choklad-crepes varje dag då vi har ett creperie i frukosten, ren lycka.
På onsdagen hade mamma hyrt en bil, så vi begav oss till Santa Cruz för shopping på Primark och lite stadsvandring. Sedan åkte vi vidare mot en av de mest kända stränderna här, Playa de La Teresitas med kritvit sand hämtad från Sahara-öknen. Stranden var flera kilometer lång och superfin! Sedan begav vi oss bilväg upp till Teide. WOW! Vad häftigt det var, svårt att fånga på bild men helt otroligt vackert och så kallt. 8 grader?!?! Har inte känt den kylan på två månader med så måste börja förbereda mig mentalt nu för Sverige....
Torsdag och fredag var det strandhäng på blandannat Playa de Duque som också är en av de "finare" stränderna. Alla dagar åt vi fantastiskt god mat på jättefina restauranger varav en av kvällarna då vi promenarade över hela Teneriffa kändes det som, för att se lite mer av ön. Vi har även fått ha Sara och Johan lite då och då på middags-sällskap då det är svårt att få ihop lediga dagar, då jag och Sara ej är lediga tillsammans någonting nästan....

Nu har dom åkt och det känns jättetråkigt! Men nu är det en månad kvar tills jag är hemma och imorgon kommer Saras mamma och bror hit, och på lördag kommer pappa hit. Sedan har även min plastpappa med barn bestämt sig för att komma en vecka så jag klarar mig ett tag tror jag! ;)

Tack mamma och Engla för denna vecka! (Och nej, jag kommer inte blogga varje dag, mamma)

¡ADIOS! /Hedvig

Vi fick även en FET leverans hemifrån!!!! Gottis för flera veckor!

Likes

Comments