Hej på er alla! Har inte haft någon ork alls till att blogga och just nu så kämpar jag på så hårt jag kan. I torsdags så fyllde mamma 50 år och i lördags så hade hon en fest. Så mycket fin uppvaktning osv, jag tror att hon blev väldigt glad! Min present till henne är iallafall att vi två tillsammans ska åka till Malmö i sommar! Är så otroligt taggad och en stor motivation för mig är att jag ska kunna äta pannkakor till frukost. Visst, det kanske inte är störst utmaningen, just att äta de där jäkla pannkakorna, utmaningen för mig är att hålla kvar i det jag byggt upp. För just nu så är läget otroligt skört. Hade vägning idag och vågen visade minus, blandade känslor om det... Har även börjat med vissa så galet sjuka beteenden, beteenden som jag slutat med helt innan. Jag blir så rädd för mig själv, jag inser inte riktigt i stunden vad jag gör, det är otroligt läskigt! Aja nu blev detta inlägg lite mer än bara om mammas födelsedag, men jag kände för att dela med mig av lite annat med haha, troligtvis så kommer jag börja uppdatera bloggen igen regelbundet, så fort jag har orken till det igen.

En otroligt bra fest med helt underbar mat, min morbror som är kock lagade allt och i sommar ska jag jobba hos honom, ser verkligen fram emot det!!! Jag hjälpte till med ganska mycket haha. Jag lade upp typ all mat och så fort något tog slut så fixade jag det, roligt men svårt att få in när man själv ska äta, något jag bortprioriterat just nu... Men jag fick i mig en ordentlig middag ändå, så ni behöver inte vara oroliga!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Bakslag ingår i tillfrisknandet från anorexia nervosa, i helgen fick jag mitt. Jag har mått piss de senaste dagarna, har inte orkat äta och tycker att jag ser överviktig ut. Självklart har jag ätit ändå, jag är inte i svält igen... Det har varit tufft, både med maten och med självbilden. Jag drar ner mer och mer på maten, fuskar mer och mer och "kompenserar" mer och mer, det går bara inte så bra just nu. Jag vill verkligen förlåta om jag är triggande för någon, det är det SISTA jag vill!!! Jag mår så sjukt dåligt över min viktuppgång, jag ser mig själv som överviktig och som en sumobrottare, hur i hela friden skulle någon vilja ha mig? Jag förstår verkligen inte det... Jag drog ner på maten rejält igår på avdelningen, jag behövde ta tag i detta NU. Jag tog tag i allt själv när ingen ville hjälpa mig med mitt "mål", det måste ju hända något, och det fort! Idag hade jag dock samtal med läkaren. Vi kom fram till att hon sänker mitt matschema, inte mycket, men lite. Hon tar bort måltidsdrickan så det känns skönt, för just nu så klarar jag inte av det, det går inte bara. Jag förstår liksom inte varför jag som de kallar normalviktig (ser ju mig själv som över) ska äta lika mycket som de som är skelett, jag förstår verkligen INTE det. Det är inte logiskt för mig, det går inte in i mitt huvud, nej.

Jag vet dock att jag någon gång måste ta mig ur detta, jag kan inte leva i denna sjukdom hur länge som helst, därför måste jag ta tag i detta imorgon. Jag startar dagen med en rejäl födelsedagsfrukost för mamma som fyller år. Jag och Mildred har förberett hela eftermiddagen och vi blev klara för någon timme sedan. Är lite nervös om hon ens kommer gilla min present, är alltid det när jag ger bort saker. Nu hoppas jag iallafall att jag ska få lite mer sömn än de senaste nätterna, har bara sovit typ 5-6 timmar, på tok för lite! Godnatt på er alla fina änglar, jag är så tacksam över att jag har er.

Likes

Comments

Idag så har jag, mamma och Mildred firat påsk på en ö som min pappas kusin har. Supermysigt verkligen!!! Vi åt påskbord, letade påskägg och åt sedan middag. Var svårt som bara den men jag fixade det! Tiderna blev knas och allt blev bara jobbigt, men eftersom att jag SKA bli frisk så måste jag kämpa mig igenom de tuffa tiderna...

Likes

Comments

Det är vad de är, helt fantastiska!
Jag har varit sjuk sedan igår. Vaknade på morgonen med ont i halsen och det eskalerade bara mot kvällen... Efter melliset på eftermiddagen så tog jag tempen, dock så hade jag inte feber men mot kvällen tror jag faktiskt att jag fick det. Jag lade mig på sängen för att titta på 13 reasons why men somnade på en gång och sov sedan ända till middagen. Åt snabbt upp middagen och lade mig sedan på soffan i vardagsrummet, så skönt att bara mysa ner sig där med en filt och prata (så gått det går med en hals som dödar) med tjejerna! Jag ville dock åka hem igår kväll men jourläkaren tyckte inte alls att det var en bra idé så jag fick stanna kvar på avdelningen, blev verkligen så himla ledsen och började gråta framför sjuksystern. Var så trött och orkade inte stänga inne känslorna, så svårt!

Efter kvällis så satte jag mig igen i vardagsrummet och fick då massage från en skötare. Efter det så masserade en patient mig och de är verkligen så gulliga mot mig. De tog även hand om mig igår när det blev väldigt jobbigt efter FM mellis. Fick återkoppling från behandlingskonferensen och det blev bara för mycket, ogillar verkligen min läkare just nu. Tjejerna satt iallafall och höll om mig under hela samtalsgruppen, så söta! De känns som mina storasystrar och jag är så glad att jag lärt känna dem! Sen vill jag även självklart tacka E och J, otroligt fina de med! Kan inte vara nog tacksam över att E finns, hon räddar mig nu när K inte finns här på avdelningen längre... Längtar tills imorgon då jag ska träffa E och Alexandra, ska bli så mysigt!!!

Två bilder från tidigare i vår, mycket finare väder var det då haha!

Likes

Comments

Nu så har jag avslutat denna dag med en god glass! Inte direkt den godaste men den funkar den med!

Likes

Comments

Idag för 13 veckor sedan, tre månader, så lades jag in på vuxenvårdsavdelningen. Jag kommer ihåg den dagen starkt, ingen dag jag helst ser tillbaka på. Det läget jag var på då är sjukt, nu i efterhand så förstår jag inte varför vården inte satte ner foten tidigare.

Idag så väntades det besök av två pedagoger från kyrkan. Det var ur mysigt som helst så jag sökte permis om att få åka hem redan ikväll och det fick jag så nu sitter jag i bussen påväg hem. Ska gå på promenad, äta middag och sedan cykla till kyrkans hus och deras ungdomskväll, cyklar sedan hem och äter mellis, mysig kväll, en sådan kväll som var min vardag för ett år sen. Jag fick iallafall en ung ledar-tröja och en ballong där det stod "alltid älskad" på, hur gulligt som helst! Har väntat på den där tröjan hur länge som helst nu haha, ÄNTLIGEN!!!

Likes

Comments

Herregud vilken dag!
Dagen började ändå hyfsat bra och lugnt här på avdelningen. Efter lunch bestämde jag och E oss för att gå och fikaträna... Vi gick först till Hemköp och köpte en chokladbit då jag visste att glassen inte skulle täcka upp ett helt mellis. När vi kommer ut från Hemköp så kommer det många polisbilar, alltså RIKTIGT många, säkert tio stycken! Vi skämtade lite om det och skrattade åt det och bad de vara tysta, något vi i efterhand verkligen ångrar!
Vi gick iallafall till McDonalds, beställde våra glassar och satte oss ner och åt. Efter ett tag, typ 20 minuter, så ringer min syster mig då hon och mamma är tillsammans. De säger att jag inte ska åka hem via Slussen då det hade skett något inne i stan. Jag började fundera och förstod på dem att det var något allvarligt som skett, något mycket allvarligt... Jag frågar då vad som hänt och de säger att det är en lastbil som kört in i en folkmassa. Jag blir orolig på en gång och de berättar att polisen misstänker ett terrordåd, hur läskigt som helst. Jag och E börjar bli rädda och hon ringer sin pappa. Vi fortsätter dock att äta men det blir svårt, riktigt svårt när något sånt här händer! Efter någon minut så får E en notis på hennes mobil, skottlossning på Fridhemsplan (detta dementerades sedan men där och då blev vi självklart oroliga), E blir sjukt orolig då hennes pappa jobbar ungefär där men som tur var så var han okej. Under hela den här tiden så hade jag ungefär 20% batteri på mobilen så jag vågade inte använda den, satte den på flygplansläge för att kunna ringa mamma, pappa eller Mildred i nödfall. E börjar kolla upp när en buss går så att jag kunde komma hem, den gick ganska ofta men jag beslutade mig att gå ungefär på en gång, något jag är otroligt glad över just nu! Jag sade hejdå till Emma och sedan så gick jag. Jag hann precis till bussen och den gick otroligt segt. Jag var sjukt orolig när bussen kom upp till Ringvägen och där börjar folk på bussen snacka om en bomb (något som vad jag vet dock inte stämde). Busschauffören informerar om att tunnelbanorna har spärrats av men att bussarna går. Någon minut senare så säger busschauffören att bussen inte kan fortsätta köra, det är alldeles för farligt, vi alla måste av vid Skanstull. Jag får PANIK. Jag ringer pappa på en gång, börjar gråta och får en panikattack. Jag får sådan kraftig ångest att jag tar min zyprexa redan då. Pappa säger då att jag ska gå av bussen och sedan gå hem. Vi har ju kört den vägen hem flera gånger men jag har nog aldrig gått där. Jag frågar runt och människor försöker guida mig, jag hittar dock tillslut. Jag går och går och kommer tillslut fram till Luma i Hammarby sjöstad. Där frågade jag en tjej hur man tar sig till sickla och hon erbjöd sig då skjuts, en sådan otroligt fin tjej! Jag fick alltså åka med henne till sickla då hon ändå skulle dit och jag blev verkligen så himla glad att vissa människor är så hjälpsamma, det är exakt sådant man vill se i dessa lägen.
I sickla så köpte jag thaimat hem till mig, mildred och pappa (som kom senare) och sedan när jag gick hem så spärrade poliserna av hela sickla köpkvarter också... Väl hemma så kramar jag om Mildred väldigt länge, Gud vad jag älskar henne, i telefon på bussen när jag hade min ångestattack så började vi båda gråta och att äntligen få träffa henne, sådan lättnad!
Vi satte oss framför tv:n och åt och tittade på nyheterna om terrorattacken. Mysigt på ett sett då det var riktigt längesedan vi hade en tv-middag men omyndigt under omständigheterna... Pappa kommer hem precis när vi ätit upp och sedan så åkte vi till Willys för att handla B&J hehe, vad gör man inte dagar som dessa???

Denna händelse är verkligen hemsk. Jag förstår inte hur folk tänker, hur man har ett hjärta för att göra något sådant här, helt sjukt. Det går bara inte in i min hjärna, hur, HUR, kan man göra något sådant, alltså nej, det går bara inte. Jag har iallafall varit väldigt orolig för att något sådant här skulle ske i Sverige. Har inte vågat tänka att det faktiskt skulle kunna ske utan har bara tänkt att det aldrig skulle hända, fastän jag har vetat att det vore en stor chans att det hände här och jag kände nästan på mig att sverige skulle vara det land som drabbades här näst. Känns verkligen sjukt, helt overkligt! Jag och min familj mår iallafall bra under omständigheterna och jag hoppas verkligen att alla ni andra mår bra.

Jag skänker alla mina tankar till dem drabbade, deras familjer och anhöriga. Ni har hela min kraft och styrka just nu och jag kommer be för er ikväll.
<333

Likes

Comments

Hej finaste ni!
Denna dag har verkligen varit upp och ner... Dagen startade iallafall bra och jag vaknade faktiskt helt av mig själv! Eller ja, alarmet ringde kanske men vanligtvis så brukar någon riktig människa väcka mig haha... Frukosten gick bra, melliset gick bra och sedan så blev det resturangträning! Jag tänkte först ta dumplings för att det är SÅ gott men i sista sekund (alltså jag menar det, jag sa typ sekunden innan jag beställde till E att jag skulle ta dumplings haha) så valde jag kycklingwok istället. Gott var det och jag fick stressa i mig det då jag snabbt behövde gå vidare till nästa "punkt" på dagen! Direkt efter lunchen så gick (läs sprang) jag vidare till tunnelbanan och åkte då till Alexandras jobb! Jag mötte upp Jennifer vid Espresso House och sedan gick vi till Alexandra. De ville fika så då hängde jag på haha! Herregud vad jag blev nervös! Tusen tankar swischade förbi och jag tänkte först ta en mini brownie men sen tänkte jag att det bara skulle vara ätstörningen som vann då... Därför så valde jag en choklad- och hasselnöts cheesecake , MUMS! Alltså den var verkligen drömgod!!! Kommer lätt att köpa den igen haha.

Jag fick snabbt stressa mig tillbaka till avdelningen för ett planeringsmöte. Vi bestämde att de ska skicka en remiss till Idun och att jag blir utskriven någon gång i slutet av april/maj! Är verkligen så nervös och nojig över det men samtidigt så SKA jag bli frisk så då måste man ju bli utskriven!!! Man kan inte fastna i att vara kvar på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, det går INTE!

Efter mötet så satt jag, min behandlare E och mamma oss ner och planerade lite kommande permissioner och lite annat. En av sakerna vi bestämde var att jag skulle ta upp min kontakt med kyrkan igen (eller ja alltså det var jag som tog upp det haha!) och kanske till och med åka med på ett läger över Kristi himmelsfärd!!! Alltså jag hoppas verkligen att allt går bra nu så att jag får komma iväg, det vore SÅ roligt! På tisdag ska jag troligtvis åka med kyrkan på eftermiddagen för någon aktivitet. De har inte bestämt aktivitet än så vi får se om jag hänger med eller inte men det lutar åt att jag följer med så jag kommer definitivt att söka en permission för det! Alltså Gud vad jag blev glad när jag ringde en av ledarna i kyrkan, jag log hela samtalet och vi pratade i ungefär 30 minuter, har inte varit innerligt glad så länge under en ganska lång tid! Jag gick sedan ut på en promenad och ringde då mamma och var helt exalterad haha! Detta är verkligen en helt annan sak än i somras när jag skulle till Åre med kyrkan... Då ville jag ju inte alls bli frisk och nu vill jag ju verkligen det, det är den största skillnaden haha!

Middagen gick dock sådär. Åt upp allt men det var väldigt jobbigt... Satt ett tag och bara snurrade på potatisen, skrapade av all sås från den och var helt uppe i sjuka tankar, en liten dipp alltså. Blev ganska mycket påverkad av de andra kring bordet då jag är den ända som äter "obehindrat". Bröt ihop på rummet efter det men sedan så satt jag i vardagsrummet ett tag och sedan kände jag mig lite bättre. En tjej på avdelningen flätade mitt hår och vi pratade lite. Vi kom överens om att jag skulle köpa tulpaner till mig själv. Brukar bara ganska snål med saker till mig själv, känns onödigt och som att jag inte förtjänar det men denna fina tjej övertalade mig och då blev det påsk gula tulpaner till rummet här på avdelningen!

Likes

Comments

Igår så var jag och E på free cone day hos B&J i gamla stan! Men alltså GUD vilka köer!!! Flera gick om flera gånger men vi var alldeles för lata för det så vi tog bara en kula haha! Vi båda tog en som heter vanilla pecan Blondie och den finns inte i Sverige än (på pint)! Den var verkligen drömgod men inte lika god som One Sweet World för den kan ingen slå Hahah!

Sedan så åkte jag mot sickla där jag handlade mat och sedan så tog jag mig en promenad hem! Var så fruktansvärt varmt så jag var nära på att ta av mig jackan men det orkade jag inte göra haha... Väl hemma så påbörjade jag maten på en gång. Jag kokade vatten till potatisen, satte på ugnen och började tina spenaten. Jag ringde även till avdelningen för att kolla hur många fiskpinnar man skulle ha! 6 stycken blev svaret och då lade jag in 12 stycken i ugnen (till pappa också haha). Maten gick jättebra att laga och allt var väldigt gott, längesedan jag åt fiskpinnar men så himla gott är det ju!

Efter middagen så gick vi och handlade mer B&J. Extrapris på Willys så då passade jag på att köpa många! Till kvällis blev det (såklart) en pint, denna gång Strawberry cheesecake! Den var god men absolut inte den bästa! Får nog 2,5/5 i betyg... Digestive swirlen var verkligen JÄTTEgod men annars så gillar jag inte jordgubbsglass så mycket hehe. Men jag har ju bestämt mig för att smaka alla så därför måste jag även bocka av dem jag inte gillar så mycket!

Denna dag startade verkligen bra! Vaknade upp helt själv, gjorde iordning frukosten och åt den HELT själv och sedan åkte jag tillbaka till avdelningen helt själv! Självständigt delux skulle jag säga haha! Nej men det är väldigt skönt att äntligen kunna vara lite självständig och ta lite eget ansvar!

Kom tillbaka till avdelningen vid tio och då var det dags för mellis. Efter mellis så var det samtalsgrupp och vi pratade lite om sjukdomen och hur man känner inför den. Om man är stolt, uppmärksamhetssökande osv. Väldigt intressant! Sedan var det dags för lunch och idag blev det jambalaya... Helt okej var det!

Efter lunchen så satt jag bara i fåtöljen på mitt rum och tittade på mobilen. Bestämde träff med Emelie och efter mellis så kom hon hit! Vi gick till Mariatorget och köpte varsin glass och den var jättegod! Utmanande och jag var faktisk mer nervös än vanligt över att äta utöver matschemat... Allt gick iallafall bra och jag är stolt över Emelie att hon klarade det! Vi gick sedan tillbaka till SCÄ och gick då ut på gården och pratade. Efter ett tag gick vi istället in till mitt rum på avdelningen och satte oss och pratade ännu mer och sedan var det dags för middag! Euuuuuuw!!! Var verkligen INTE gott! Skånsk kalops med potatis och rödbetor, låter gott men det var det inte! Det var typ bar fettbitar som kött och hela grytan var skuren så det var MASSOR av olja på tallriken... Usch, usch, usch!!!

Likes

Comments

Nu så sitter jag på tunnelbanan påväg hem till pappas flickvän! Ska bli SÅ skönt då jag verkligen avskyr att vara på avdelningen under helgen! HATAR! Därför ringde jag pappa innan middagen och frågade om jag fick komma hem, och det fick jag! Superskönt och nu efter en supergod middag bestående av gnocchi i tomatsås med parmesan så laddar jag upp inför ännu ett pintparty! Om man ska smaka igenom alla smaker så måste man ju beta av alla ganska så mycket haha! Tror dock redan jag hittat min favorit, one sweet world och swich up! LÄTT mina favoriter hittills!

Likes

Comments