Header

Hälsa, Kreativt skapande, Recept

I dessa tider är det mycket som grönskar på gården. På vissa ställen intill gräsmattan har brännässlor just kikat upp med sina späda blad. Igår tog jag handskarna på och korgen med ut för att plocka ihop ett gäng. Det är faktiskt just nu, när de är små och späda, som de är bäst att plocka. Då sägs de innehålla som mest näring och har inte hunnit bli träiga i bladen.

Nässlor har för mig egentligen bara varit ett ogräs som bränns, tills jag fått lära mig att de gröna växterna är proppade med bra ämnen som vi behöver, och som dessutom går bra att använda i matlagning. De har ett högt innehåll av järn som många kvinnor kan lida brist av och är kända för att vara rika på C-vitamin (samt många andra vitaminer och mineraler). De har även antiinflammatoriska egenskaper och har traditionellt sett används för att rena brodet, sänka kolesterolet och stöja mag- och tarmhälsan. Listan kan göras lång, och vill du läsa mer om nässlans innehåll och egenskaper så kan du följa den här länken.

Ja, en riktig hälsoväxt är den med andra ord! Som den naturromantiska personen jag är gillar jag också just det faktum att den finns så tillgänglig att jag själv bara kan gå ut på gården och plocka det jag behöver. Idag blev det en korg full.

Nässlan går att använda till mycket och jag är nyfiken på att testa använda bladen i bröd, i en paj, eller torka och mala till ett pulver. Idag blev det en nässelsoppa med gröna linser och av de större bladen testade jag att göra nässelchips.

Så här gjorde jag mina nässelchips:

Först såg jag till att nypa av de större bladen som jag ville använda från stjälken. Jag använde inga handskar eftersom att nässlorna var så späda och för mig gick det bra, men vill du vara säker på att inte bränna dig så kan nog handskar fungera bra! Sedan bör man vara noga med att skölja bladen rena. Jag nöjde mig med att skölja mina i ett durkslag. Låt sedan rinna av en stund.

Blanda nässlorna med lite olivolja, salt och chilipulver (eller andra kryddor om så önskas) i en bunke. Fördela sedan på en plåt med bakplåtspapper och ställ in mitt i ugnen på 175°. Hur länge de behöver vara inne varierar, men det går snabbt så passa noga! Kolla gärna redan efter fem minuter. Mina var klara efter 10, men de kan behöva vara inne lite längre. Ta ut när de verkar krispiga.

Chipsen passar säkert utmärkt som topping i en soppa eller sallad kan jag tänka mig. Jag åt mina ur en skål till fredagsmys, väldigt gott!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Vardag

Äntligen! Äntligen kan jag känna frid. De senaste veckorna har verkligen varit tuffa på många plan. Som ni kanske läst i mina senaste inlägg så har varit väldigt nere, och utan att fördjupa mig ytterligare i det, kan jag - just idag - känna en stor glödje och tacksamhet över att något precis vänt. Plötsligt ser jag ljuset i tunneln och inser att snart, snart kan jag slippa tänka på skolåtaganden för några månader.

Solen och värmen har äntligen hittat hit till norra Västerbotten och idag anade jag för första gången sommar i luften. Fram till i helgen har utetemperaturen egentligen aldrig stigit högre än ett par plusgrader, och på sätt och vis har det kanske varit tur, för då har jag kunnat slippa känna pressen att hinna ut och odla i pallkragarna. Inte förrän nu, när jag äntligen fått tid och ro började maj på riktigt, så efter lunch satte jag igång att rensa ur all ogräs som hunnit slå djupa rötter. 

Faktum är att det tagit undefär 1,5 timme att rensa en enda pallkrage, Än har jag bara hunnit tre av sex stycken, och då har jag ändå hållit på till kvällen. Det gör ingenting, tvärt om! Jag känner en väldigt stor tillfredsställe när jag får arbeta med händerna nere i jorden och dra upp det som ska tas bort. Både att få vara ute och arbeta fysiskt med kroppen känns väldigt välgörande både för kropp och själ i dessa tider. Det blir liksom en form av naturlig terapi.

I år blir tredje året vi odlar hemma. Väldigt småskaligt, men alldeles tillräckligt för att det ska kännas meningsfullt. Förutom ett jordgubbsland, odlar vi i grönsaker i sex små pallkragar. Jag har testat så grönsaker som rädisor, spenat, sockerärtor, bondbönor, majrovor och salladshuvuden, oftast med gott resultat, men ibland med sämre. Jag är verkligen inte särskilt kunnig alls inom odling, men för mig så spelar det inte att det spelar så stor roll. Tycker det är mysigt att påta på och se hur växterna gror för att till slut kunna skörda i under sensommaren. Vilken härlig känsla det är ändå. Och lär sig gör man ju på vägen!

Det ska bli spännande att se hur årets skörd kommer att se ut. Kanske hittar jag någon ny favorit till nästa år.

Finns det fler där ute som odlar?❤️

Likes

Comments

Hälsa, Tankar

Något i mig stämmer inte. Det kan inte vara möjligt att det måste kännas så här, eller kan det det? Varje dag märker jag att delar av den livsglada människan jag varit rinner mellan mina fingrar medan jag hjälplöst står kvar. Varje uppgift i skolan blir till ett obestigligt berg jag måste ta mig över. De vardagliga ljud som en annan inte ens noterar rubbar all min koncentration och starka ljus framkallar obehagskänslor. Sociala sammanhang gör mig utmattad och jag tenderar att grubbla mycket på sådant som sagt. I mitt huvud trängs orosmoln som ständigt hotar och får mig att dra mig för sådant jag egentligen tycker om. Den inneboende stressen i mig förökar sig utom min kontroll.

Jag känner inte längre någon mening i det mesta jag tar mig för och den normalt positiva grundsynen på livet flyr mitt sinne. Det kan inte vara så här det ska kännas. Det kan bara inte det.

Jag vet inte vad den här texten var ägnad att fylla för syfte, men jag antar att jag behövde ventilera vad som pågår i mitt huvud just nu. Mitt psykiska mående tycks skört som en tunn tråd, och jag kämpar för att få den att inte brista. Men jag förstår någonstans att det är ohållbart, att en förändring på något sätt måste ske för att jag ska kunna känna mening igen. Jag är väldigt glad att jag har en förmåga att kunna uppleva saker så djupt, så starkt, men det gör mig också mer sårbar. Jag längtar efter balans.

Likes

Comments

Tankar, Vardag, Fotografi

Hej på er! Hoppas att ni alla haft en fin helg ❤️

Min opererade häl (som nu olyckligtvis blivit inflammerad) till trots tog jag mig ut på en promenad idag. Hela mitt väsen ropar efter promenader så en ständig kamp pågår inom mig där mitt huvud behöver frisk luft och motion för att orka tänka, samtidigt som jag vet att jag måste vila för att hälen ska få tid att läka. Ibland kan jag inte hålla mig, fastän jag vet att det får konsekvenser.

Men vilken mäktig vy jag möttes av ändå, när jag lungt vandrade längst havetskanten i eftermiddag och tittade ut över horisonten. Tunga regnmoln drog just in och skapade vackra kontraster i luften. Bilden ovanför tycker jag är särskilt häftig. Den rymmer verkligen fler än en stäming på ett ensamt fotografi.

Ofta kan jag känna igen min egen sinnesstämning i himlens ständiga skiftningar. Idag var det en blandning av solsken och melankoli. Prognosen för morgondagen vet jag ännu inte.

Likes

Comments

Kreativt skapande, Tankar, Vardag

Om jag inte vetat vilken månad vi befunnit oss i, och någon hade berättat för mig igår att maj väntar runt hörnet hade jag skrattat och låtit skämtet passera. Nog för att Valborg inte brukar vara en symbol för sol och en molnfri himmel, men nog kändes det allt lite komiskt när snön fullkomligt vräkte ner under gårdagen, precis under den årliga cermonin som välkomnar våren.

Hela familjen var hemma och vi tog det väldigt lugnt igår. Inga gäster, bara vi. Mamma lagade god indisk middag som vi åt. Sedan ägnade vi kvällen åt att äta choklad och se film. Jag och mamma stickade. Tidigare under dagen hade jag känt mig instabil och låg så just den avslutningen av kvällen kändes så rätt. Ofta är det skönaste att bara få vara hemma.

* * *

Just nu håller jag på att sticka en topp av gammalt Angorina Lyx - garn som jag hade turen att hitta på Kupan i Skellefteå. Tre stycken aprikosrosa garn i mohair och polyester för 30 kronor lyckades jag komma över. Tänk att det går att hitta så fint ändå! Att sticka har verkligen blivit en tillflykt för mig. Har jag väl satt ett projekt i verket så känner jag en fysisk längtan efter att få fortsätta ett varv till, och sedan ett till, tills alstret är klart. Den enda nackdelen med det är egentligen att det stjäl min uppmärksamhet till den grad att skolarbeten trängs bort, sådant som förr eller senare ändå måste göras, och allra helst nu.

Nej, ska jag fortsätta med stickning så får jag nog allt ta och öva upp min självdiciplin först, så kanske jag kan sticka ett varv ibland, istället för trettio. Men allra helst skulle jag förstås sticka på heltid. Vilken dröm!

Likes

Comments

Vardag

En av de fina sakerna med att bo nära naturen är allt djurliv som man får möta på nära håll. Imorse hade vi finbesök i fröautomaten. Istället för små talgoxar som annars brukar sitta under granen och kvittra utanför fönstren satt där en ekorre imorse och åt frukost. Det såg verkligen roligt ut och både jag och pappa tittade fascinerat på genom glasrutan. Tyvärr lyckades jag inte få skarpare bilder än såhär, men ungefär så här såg det ut!

Trots att det inte alls är ovanligt att vi stöter på olika djur under promenader här i byn så blir jag lika lyrisk varje gång jag ser något levande röra sig i skogen. Vid havskanten som vi kan se en bit utanför vårt fönster har vi den senaste tiden kunnat se tre små rådjur ströva omkring på morgnarna. För någon vecka sedan mötte jag hela sex stycken vid ett kalhygge. Länge stod jag och bara betraktade de vackra små djuren. I vintras när jag var ute och sprang en mörk kväll stötte jag på något desto ovanligare. Först trodde jag att det var en stor katt som gick över vägen ett tiotal meter framför mig. När jag kom närmare såg jag att det var en grävling. Vi stannade båda upp några sekunder och just då kände jag mig nog lite skärrad, för jag visste inte hur den skulle agera, men i efterhand är jag glad att jag fick möjlighet att se den svartvita varelsen.

Naturen har allt sin charm.

Likes

Comments

Inspiration, Tankar

Jag tänker ofta på framtiden. Drömmer om hur jag vill att den ska bli. Vissa dagar är det tankar på framtiden som håller mig uppe och får mig att orka fortsätta framåt när jag inte ser någon mening i det jag gör. För det är mening jag vill känna. Att gå till skolan fem dagar i veckan och göra sådant som jag finner meningslöst för mig gör mig olycklig. Samtidigt så vet jag att allt jag får uppleva är lärorikt och bär något gott med sig. Men jag vill vidare.

* * *

Jag vill bli äldre. Jag vill skapa mig en tillvaro där jag trivs och känner lugn. Jag vill flytta ut till en enkel stuga i skogen och varje dag kunna följa naturens rytm. Jag vill plocka bär om sommaren, svamp om hösten och ta tillvara på naturens skafferi. Jag vill odla grönsaker och rotfrukter i min trädgård och kunna försörja mig själv på det jag odlar. Jag vill skaffa får som får beta på mina marker, som ger mig ull och kött. Jag vill ta dagliga promenader i skogen. Jag vill springa kalla mörka vinternätter under blått månljus. Jag vill pyssla om min lilla stuga och göra den ombonad, precis som ett hem ska vara. Jag vill ha en katt som kan hålla mig sällskap. Jag vill spinna garn av ullen från mina får och sticka kläder. Jag vill gifta mig och kanske skaffa barn. Jag vill växa i min tro. Jag vill ha tid. Jag vill ha frihet. Jag vill känna bubblande inspiration och livsglädje. Jag vill känna mig rik, men inte på pengar, utan på energi.

* * *

Som ni märker så är jag en obotlig romantiker. Det liv som jag önskar mig kanske bara är just så fint i mina fantasier, men för mig så spelar det faktiskt ingen roll. När jag tänker på allt det här så fylls jag med glädje och längtan. Vad som verkligen kommer att hända i framtiden vet ingen av oss, men jag hoppas all denna längtan leder till något gott.

Likes

Comments

Inspiration, Tankar, Tips

Det börjar ha gått ett tag sedan nu, men några av er läsare kanske minns ett inlägg jag skrev i slutet av januari där jag berättade att jag bestämt mig för att klädfasta under ett helt år. Jag länkar till det inlägget här om du vill läsa vad det handlar om. Nu tänkte jag att det kunde vara dags att se hur det hittills har gått!

* * *

Tre månader har nu alltså snart gått sedan jag lovade mig själv att försöka avstå från att handla kläder under ett helt års tid. Faktum är att det har gått hur bra som helst! Som jag skrev i inlägget i januari så har jag inte varit den som ständigt jagat nya kläder tidigare heller, snarare tvärt om så har jag sedan många år tillbaka varit väldigt ekonomisk av mig, men jag visste ändå inte hur det här experimentet skulle påverka mig. Jag var nog innan lite orolig för att jag skulle känna mig låst av att inte få handla något nytt om jag skulle ett fint plagg, men det lustiga är att det är att jag känner mig mer fri nu än jag brukar. Numera kommer jag inte ens på tanken att vilja kolla i affärer, för jag ska ju ändå inte köpa något! Om jag ändå går in i en affär medan jag väntar på bussen hem från skolan så är det bara för att hålla värmen istället för att stå utomhus. Kläderna är fullkomligt ointressanta.

* * *

Förutom garnet till tröjan som jag stickade mig nu i vår så har jag inte köpt ett enda plagg sedan jag påbörjade den här resan i januari. Och det känns väldigt bra.

Ett undantag att nämna är dock tröjan som jag bär på bilden ovan. Den, och tre andra plagg fyndade mamma en dag för att ge till mig. Något motvilligt provade jag plaggen och lika motvilligt tvingades jag erkänna att jag tyckte om alla så väldigt mycket. Bland annat en klänning som satt som om den vore skräddarsydd och den här tröjan vars färg jag fullkomligt älskar och känner mig fin i. När mamma hittat så fina kläder som jag vet att jag kommer att använda flitigt så tog jag emot dem, trots att det kändes som att fuska från mina egna regler. Men jag ångrar det inte.

* * *

Under dessa månader har jag blivit allt mer övertygad om att sättet de flesta av oss konsumerar kläder på inte är särskilt hållbart. Jag vill inte döma någon för vilka val den gör, och jag hoppas att ingen uppfattar det så. Men att klädindustrin tär hårt på jordens resurser är trots allt ett faktum. Genom att titt som tätt förnya sin garderob när de kläder vi redan har inte längre tycks duga gynnar vi klädindustrin som då producerar ännu mer. På samma sätt fungerar det åt andra hållet - om vi väljer att inte handla nytt och därmed inte gynna klädföretagen så kan vi få dessa att producera mindre. Jag vill sträva efter det sistnämnda.

En annan stor fördel med att inte handla nya kläder är den ekonomiska biten, förstås. Många tycker att det är viktigt att att känna sig fin i nya kläder och lägger gärna pengar på det. Själv saknar jag nog lite den läggningen, vilket jag tror underlättar det här experimentet. Jag har inga problem att bära kläder som jag haft i flera år, så länge de är sköna och jag trivs i dem. En flanellskjorta köpte jag för 50 kronor i femman-sexan exempelvis. Den är grön, alldeles för stor och har ett stort hål i sidan. Trots att jag har så mycket andra kläder att välja mellan så är det den som nästan alltid åker på när jag är ledig.

* * *

För mig känns det betydligt mer värt att spara pengarna jag kunnat köpa nya kläder av och använda dem till något annat i framtiden.

Något annat som jag sparar in en hel del pengar på är faktiskt att inte klippa håret på salong. Där jag bor kostar en klippning vanligtvis mellan 500 och 550 kronor (det går förstås att komma undan något billigare ibland). Om jag skulle ha klippt mig tre gånger per år så hade jag alltså behövt betala 1500-1650 kronor. Nu betalar jag ... noll. Istället klippte min syster Hilda mitt hår igår rakt av tre centimeter med en billig sax från Ikea. Nej, det blir inte lika perfekt som om jag hade gått till en utbildad frisör, men för mig blev det alldeles tillräckligt fint. Att göra så här förutsätter också här att jag inte är extremt mån om att mitt hår ska se perfekt ut jämt, medan det för andra kan kännas viktigt. För mig är det lyx att få håret klippt hemma och spara några hundralappar. Alla är vi olika och tur är väl det!

* * *

Nu återstår "endast" nio månader av projekt klädfasta och jag måste säga att det ska bli spännande att se vart det tar mig. Jag räknar med att återkomma med en ny uppdatering av hur det går senare framöver. Om ni har några frågor angående min klädfasta eller något annat så tveka inte att fråga!

Kram Lovisa

Likes

Comments

Hälsa, Tankar, Vardag

Äntligen, äntligen börjar inspirationen och glädjen fylla mitt sinne igen. De senaste veckorna har just dessa saker tömts ur mig totalt och jag har istället blivit märkligt olustig och har varit mer irriterad än jag brukar. Jag har inte varit den glada positiva Lovisa som är när jag mår bra.

Men i torsdags eftermiddag, när jag lämnade skolan och visste att jag hade tio dagars lov framför mig, var det som att vända på ett mynt. Samma eftermiddag satte jag igång att grodda, laga en stor sats soppa och så tog mig ut på en lång skogspromenad, bara för att jag ville. För varje dag som har gått har mer energi återvänt till mig och jag känner mig levande igen. Tänk ändå om jag kunde få pensionera mig. Jag tror att pensionärslivet skulle passa mig perfekt. Att bara kunna ta dagen som den kommer, sitta och sticka i timtal, lösa ett korsord och ta en kaffepaus däremellan. Ja, tänk ändå.

Solen har lyst över Båtvik idag. I eftermiddag gick jag ut och tog mig till utsiktssberget en knapp kilometer bort. Hit gick jag ofta i höstas när tog med mig matsäck och behövde filosofera ensam en stund. Uppe på toppen blåste det friskt men kallt. Snön dröjer sig kvar så här en bit in i april, även om den sakta försvinner och låter skogen tina fram.

Att bestiga utsiktsberg kan kanske också räknas som en pensionärssyssla. Eller påsklovssyssla. Oavsett vilket så kändes det som alltid väldigt välgörande både för kropp och själ. Skogen fyller mig med liv.

Likes

Comments

Vardag

Påsken är äntligen här och kanske bär den våren med sig. Ärligt talat vet jag inte vad jag ska tro. Ena stunden yr snön ner i massor för att på ett ögonblick slå om till strålande sol och en uppsprucken himmel, och så håller det på. Riktigt aprilväder med andra ord.

Idag har varit lugn och fridfull, hela familjen samlad hemma. Vi gick till kyrkan tillsammans under denna högtidsdag och annars har jag som mest tränat en stund, lagat en soppa till middag och förlorat över pappa i kinaschack. Även gjort ett försök att börja grodda lite olika frön. Det ska bli spännande att se om det händer något om ett par dagar. Fortsättning följer!

Visst är det vackert med ris till påsken? Jag tycker att det är så fint att pynta hemma med material från naturen. Ris till påsk, gran till jul och blommor på sommaren. Bor man som mig med skogen utanför dörren så är det dessutom otroligt enkelt fixat att bara att nypa av några grenar och ta med sig en bukett in. Naturen är vacker i sin enkelhet.

Glad påsk mina vänner. Ta hand om er!

Likes

Comments