Jag skäms över att skriva detta, men helt ärligt tror jag att jag måste bryta dieten redan nu. Dagen gick bra men det fanns inte så mycket att äta till lunch, det blev sallad. Jag åt ordentligt till middag, hästfillé och grönsaker, och sedan gick jag och en kompis ut på vår vanliga powerwalk - typ 8 - 9 km eller så.
Och halvvägs igenom kändes det som om jag var på väg att svimma, jag hade liksom inte energi nog att gå i vårt vanliga tempo - något som jag faktiskt tagit mig igenom även i de djupa svackorna under min sjukdomsperiod.

Den enda slutsatsen jag kan dra av detta måste vara att det är på grund av min radikala diet-förändring. Jag behöver kolhydrater. Mer än vad jag får på lite lumpen sallad. Och jag tänker inte låta mitt välmående lida för att slippa bajsa lite löst. Jag kan inte bli trött av att gå 8 lumpna kilometer.

Därför tänker jag nu gå och göra mig en ordentlig macka. Med smör och ost. Men jag kommer inte bara strunta i paleo-tänket. Bara inte gå fullt ut. Jag tror mer på idén att jag sakta bör förändra min kost till något som är bättre än den varit. Men för det vill jag inte bli ett hälsofreak.

Jag vill må bra. Och jag mår bättre när jag äter chips än när jag äter blad. Så är det bara. Inte vet jag varför. Målet med detta var att jag skulle må bättre, inte sämre och det är där jag måste lägga mitt fokus. Inte på att det är ett misslyckande att inte vara radikal.

Men vem vet, jag kanske ger mig på det här igen, en vacker dag.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

​Som jag nämnde igår är Paleo ingen mirakeldiet. Det fick jag känna av imorse när jag vaknade. illamåendet var lika starkt som det var innan operationen... Åh ja, ett mindre bakslag – men sådana bör man ändå vänta sig. Mycket till frukost blev det därför inte, även om ett päron slank ned innan illamåendet blev för mycket. Skillnaden mot tidigare när jag mått såhär illa (typ dagligen det senaste året) är att jag vanligtvis fått i mig tillräckligt med skit under det tidigare dygnet för att det inte ska inverka på min energi, men med tanke på de fjuttiga bitar kyckling jag åt till middag och den minimala lunch-salladen tog det lite mer på krafterna att missa frukost idag.

Hur som helst har jag inte känt behov av att bryta dieten på hela dagen! Det fanns chili con carne till lunch, så allt jag behövde göra där var att peta bort bönorna och gömma dem i en servett så fick jag i mig en ordentlig lunch. På mötet med skolans "vänskapsförening" Evimería serverades det torkad och färsk frukt med kaffe och te - perfekt för mig! när jag sedan kom hem och det blev dags för middag wokade pappa - åter igen kött och grönsaker - underbart!

Så på det stora hela har det varit en bra dag, knappt några lektioner och ingen provstress. Och till råga på allt verkar det faktiskt som om magen har börjat återhämta sig! Jag behövde bara gå på toa en gång idag och utan att gå in på detaljer kan vi väl säga att jag verkar må bra i det avseendet för första gången på väldigt länge. Kanske räcker det med några dagars återhämtning, så länge man kommer ihåg att ta vara på mängden frukt och grönt vi faktiskt har tillgängligt och inte bara tänka på våra sug för stunden. 

Likes

Comments

Oj oj oj asså. Det blev inte mycket till mat idag till lunch, även om det var vegetarisk dag i skolan så innehöll allt antingen soja eller mjölkprotein, och soja får jag ju inte äta oavsett... Så det blev sallad till lunch. Sååå mumsigt. Eller inte. Salladen i sig var inte särskilt fräsch så det fick bli en mix av grönsaker. Men det stora problemet var att man va tvungen att peta i sig den icke fräscha salladen iallafall, eftersom de i något experiment för att få oss att "äta upp allt på tallriken" tagit bort papperskorgen i matsalen...

Det kan jag för övrigt berätta att jag fick ett smärre bryt på när det hände härom veckan. Jag såg det på matsalens instagram och kunde bara tänka Men hur ska jag göra då? Jag som alltid är hungrig men knappt kan äta för att jag blir illamående när jag äter... Jag som medicinskt har det svårt nog. Ska jag ens våga ta någon mat alls, när jag när jag är hungrig inte vet om min kropp kommer tillåta mig att äta två tuggor eller en hel portion? Jag, som har blivit frågad av min lillebror när han var mindre om jag är en robot för att han aldrig såg mig gråta, började gråta och fick extrem ångest för att gå till matsalen de följande dagarna. För även om de kanske skulle göra ett undantag på grund av ett medicinskt tillstånd så känns det inte heller bra. För jag vill inte känna att de behöver göra undantag för mig. Jag vill ha möjlighet att göra allt exakt som alla andra.

Sedan ska vi inte gå in på hur fel jag tycker det är i grunden med detta, att det även blir rester kvar om det är god mat, och at om eleverna slänger mycket borde de kanske se över sin egen matlagning hellre än försöka implementera någon form av system där det enda som händer är att eleverna inte vill gå till matsalen.

Iallafall, när jag var på väg hem och körde förbi McDonald's var jag nära att bryta. Jag hade knappt hunnit äta någon frukost, då jag försov mig och som sagt blev det inte mycket till lunch – så när jag såg skylten, först av Sibylla, sedan McDonald's, Chop Chop och sist Burger King kände jag bara att guud vad gott det skulle vara med lite fetter och snabba kalorier. Men icke. Jag klarade mig igenom idag också. Det är de små segrarna som räknas.

Likes

Comments

Det var faktiskt inte lika svårt att ta mig igenom dagen som jag trodde, även om jag snabbt insåg att "vanlig" Paleo får duga, den här extremvarianten som några doktorer tagit fram för autoimmuna sjukdomar blir för mycket. Så ja. Jag bestämde redan idag att jag måste ändå få äta ägg.

Till frukost blev det en smoothie med banan, hallon och blåbär, till lunch ett par bananer, en apelsin lite sallad och fläskfilé. När jag kom hem från skolan insåg jag hur hungrig man blir utan mitt vanliga intag av kolhydrater genom dagen. Därför tog det inte lång tid innan några ägg kokades.

Framåt kvällen åkte mamma och jag och handlade för att jag ska få i mig tillräckligt med mat – det blev mycket kött och frukt. Lite saker jag faktiskt inte trodde att jag fick äta heller, som korv, (eeh ja, ölkorv som snacks dårå men iallafall) – men enligt appen jag köpte - paleo.io - så är det okej – jag bara tackar och bockar.

Till middag ville mamma och Erik (min lillebror) äta spaghetti och köttfärssås, så för min del blev det köttfärssås med sallad, avokado och svamp. Tyvärr är Paleo ingen mirakeldiet som magiskt fixar min hypofys och mage, så illamåendet slog ganska snabbt in och jag fick inte i mig jättemycket mat innan jag blev tvungen att sluta, men så långt det gick kändes det som om jag nog kan upprätthålla detta i några dagar till iallafall.

Nu är det dags för mig och min bula (slog huvudet i bildörren när jag skulle öppna den) att plugga inför psykologiprovet innan den sista energin rinner ur mig...


Likes

Comments

Hej!

Den 25 september i år opererades hela min sköldkörtel bort. Detta på grund av att jag hade struma, min sköldkörtel växte och fungerade heller inte så bra – jag hade i våras blivit diagnostiserad med Hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. De senaste åren hade jag upplevde en mängd olika symptom, mer eller mindre osammanhängande och extrem smärta i framförallt magen. Efter att jag med högre och högre doser av Levaxin, den medicin som skulle stabilisera min kropp, fortfarande fick sämre och sämre värden bestämdes det att skiten skulle bort.

Operationen gick bra och förutom att jag va däckad i ett par veckor så kände jag snabbt att det var på rätt vägar. Jag tänkte att äntligen, nu är allt bra. Det har löst sig. Gudarna ska veta att jag är inget om inte bra på att ropa hej för tidigt.

I Onsdags var det dags för återbesök hos doktor Ivan. De hade tittat närmare på sköldkörteln och konstaterat att jag har Hashimotos tyreoidt. En autoimmun sjukdom som i första hand attackerar sköldkörteln. Och tydligen är det mindre bra att ta bort den då... Oavsett så hade mina hormonvärden från sköldkörteln stabiliserat sig i och med den nya medicinen, men värdena från hypofysen såg inte riktigt lika bra ut. Det är tydligen lätt åtgärdat dock, genom att ta en lägre dos två gånger i veckan. Utöver det sa doktorn att jag kunde se mig som frisk så länge jag klarar "besiktningen" i Januari.

Men så verkar det inte vara om man läser lite online, oavsett om man vänder sig till 1177, Flashback, bloggar eller Healthline. Det finns hur mycket varningar och tips som helst på hur man ska leva för att må bra.

Det jag har läst, och som jag kan se på mig själv, är att magen hanterat detta dåligt. Tarmfloran har förstörts och jag vet aldrig hur jag kommer behöva springa på toa nästa dag. Då rekommenderas en sak, överallt: Paleodieten. Att äta sådant som våra förfäder åt när de var jägare och samlare. Att inte äta gluten, socker, mjölkprodukter.

Nu är det så att min diet består av sådant jag tycker om: pasta, snabbmat, glass, chips, flamin' hot cheez chrunchers. Och jag dricker aldeles för mycket glass. Jag jobbar också på kafé, vilket inte heller motverkar mina objektivt dåliga matvanor... Men nu tänkte jag ändå försöka sluta, eller åtminstone trappa ner på allt underbart under en månad. Det är dags att börja ta hand om kroppen med vänster hjärnhalva istället för den högra. Det är dags att använda sig av logik istället för att lyssna till njutning. Och jag ångrar det redan.

Likes

Comments