View tracker

Jag har gjort ett studiebesök på Gryningsskolan i Södertälje idag tillsammans med Rektorn på Lillhagaskolan. Tanken med det är att min son ska flytta över dit efter nyår för att få en lättare och bättre övergång till gymnasiet i höst. Vi träffade rektorn för Gryningsskolan som heter Peter, han visade oss runt i nästan alla rum varpå vi sedan satte oss med varsin kaffekopp för att diskutera hur det eventuellt ska gå till. Mitt första intryck var att det var en skola där grabben skulle kunna trivas ganska bra i, men det är ju han som har sista ordet. Robert ( min son ) kunde inte följa med själv idag eftersom han är sjuk i förkylning, men vi fick en ny tid nästa vecka då bara han och jag ska få komma dit på återbesök så att han får se med egna ögon och få göra en egen bedömning av skolan.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I eftermiddags var jag och grabben och pratade med en lärare angående hans återgång till skolan imorgon. Läraren visade det nya klassrummet, vi fick det nya schemat och lite allmän information.
Sedan gick vi runt och hälsade på personalen, till våran ( min och grabbens ) stora förtret så jobbar en av de lärare som ställde till allt skit mot oss kvar på skolan och till och med med samma elever.
Det ska bli intressant att se hur det kommer att gå framöver.
Den som lever får se...

Likes

Comments

View tracker

Igår när jag och min son skulle åka in till stan med bussen på förmiddagen så kom det på 1 lågstadieklass som fyllde halva bussen, de stojade, stökade och förde allmänt oväsen hela resan. Även fast deras lärare sa åt dem att dämpa sig så hjälpte det föga. När vi kom till stan hoppade vi av ( jag och grabben ) , vi gjorde våra ärenden samt shoppade lite.
När vi sedan skulle åka tillbaka hem med bussen så kommer SAMMA LÅGSTADIEKLASS och ska OCKSÅ åka hem med samma buss...ÅÅÅHHHH NEEEEEJJ !!
Hur kan man ha sån otur att man åker både fram och tillbaka med bussen med SAMMA BARN. De förde likadant oväsen hela resan tillbaka. Till och med chauffören blev irriterad när de råkade trycka på stoppknappen flera gånger utan att de skulle gå av.
Skolklasser borde abonnera egna bussar när de ska åka någonstans så slipper övriga resenärer få huvudvärk.


Likes

Comments

Igår hade jag ett sista möte med chefen, psykologen, sjuksyster och övrig personal på Solhaga HVB-hem samt Socialtjänsten i min hemkommun och rektorn från den skola där min son går i.
Utredningen är nu klar så då kan han äntligen få komma hem igen och snart fortsätta sitt sista läsår i grundskolan. Den här dagen har vi väntat väääääldigt länge på, inte minst min son som har varit frihetsberövad i över 5 månader.
Men igår var det alltså dagen D. När mötet var avklarat så gick jag upp till grabben och hjälpte honom att packa ner det sista för att sedan vänta på Taxin som skulle skjutsa hem oss.
Min son som hela tiden var lite tveksam och skeptisk till att han SKULLE få åka hem igår, men när Taxin så småningom kom så blev han övertygad om att det var sant.
Idag tisdag har vi varit i Södertälje och shoppat lite av varje som han ville ha. Nu tar det kanske några dagar innan han åter blir hemmastadd igen men snart är nog allt som vanligt igen...ÄNTLIGEN.

Likes

Comments

Häromdagen fick killen i rummet intill där min son har sitt rum på HVB-hemmet ett utbrott...igen.
Resultatet av detta utbrott kan ni se på bilderna, han sparkade sönder både dörren till städskrubben och toaletten ( de har ännu inte i skrivande stund åtgärdat det ).
Detta är INTE första gången heller, förra månaden fick han också ett utbrott vilket resulterade i att han slängde ut sin TV genom fönstret på 2:a våningen. Vad jag har hört så måste han äta olika mediciner flera gånger om dagen för att någorlunda kunna ha ett " normalt " humör och beteende.
Min son som är väldigt känslig för just sånt beteende och humör har fått stå ut med detta i 5 månader vilket har gjort att han t.ex INTE spolar toaletten efter sig på kvällen eller natten om han har behövt lätta på trycket enbart för att INTE väcka killen i rummet intill.
Min åsikt är att en sådan kille INTE ska befinna sig på ett HVB-hem över huvud taget utan sitta inlåst på psyket. Där kan han umgås med likasinnade psykfall bäst han vill.
Jag lider med min son och har så gjort enda sen han kom dit. Våran tröst är nu att på måndag nästa vecka får han äntligen komma hem, då får han den lugn och ro som han verkligen behöver.

Likes

Comments

Här kan ni lyssna på mötet om deras nya drive att tvinga ut oss långtidsarbetslösa på jobb som vi helt säkert INTE kan ta...om inte så är det BYE BYE aktivitetsstöd för oss.
Det blir ju bara för oss att söka försörjningsstöd istället...vad är skillnaden ??
Lyssna och döm själva.

Likes

Comments

Idag fyller min son år...på HVB-hemmet. Hur kul är det ??
Jag antar att personalen inte har uppmärksammat detta heller så det blir förmodligen inget firande av honom där idag. Han får väl sitta där som vanligt och " rulla tummarna " hela dagen, äta potatis till lunch och middag, däremellan spela och surfa på sin Ipad.
Men när han så småningom kommer hem om 2 veckor, DÅ ska vi fira hans födelsedag i efterskott med tårta, kakor, bullar och presenter.
Den saken är klar.
GRATTIS ändå...

Likes

Comments

Idag har jag precis varit på AF i Södertälje för information om deras nya drive.Nu har de samlat ihop en grupp handläggare som ska ta i med hårdhandskarna för att ta reda på vilka som vill jobba eller INTE. Det måste vara ett desperat försök ifrån regeringen nu när de samtidigt har lovat att Fas 3 ska avslutas, istället för att försöka skaffa någon vettig sysselsättning till oss långtidsarbetslösa så ska nu alltså istället " tvinga " oss att ta jobb som DE tycker vi SKA ta...annars Bye Bye Aktivitetsstöd och hej då.
Självklart finns det dem som försöker mjölka systemet så mycket som möjligt utan att lyfta ett finger. De skulle kalla oss alla till personliga möten för att matcha oss med arbetsmarknaden för att hitta ett passande jobb åt var och en.
Det är bara det att...jag har nu varit arbetslös sedan 2009 och för länge sedan konstaterat att för en sån som mig finns det knappast något jobb att få, inte många arbetsgivare har någon användning av en gammal trasig gubbe på 53 år utan utbildning,körkort samt med artros i båda knäna och problem med ryggen. Det där med matchning har jag hört sååååå många gånger förut...men har det lyckats ?
SVAR : NEJ !
De lär knappast lyckas den här gången heller.
Men jag säger som alltid...LYCKA TILL.

Likes

Comments

ÄNTLIGEN !

Nu för en stund sedan ringde Socialtjänsten och meddelade att utredningen av min son är klar och att han äntligen ska få komma hem om 2 veckor. Den 14 Nov ska jag åka med dem till Solhaga HVB-hem för ett sista möte med dem och därefter åker jag och grabben hem med Taxi. Det ska bli intressant att höra hur de har gjort upp med skolan om min sons fortsatta skolgång, han har ju missat 3 månader av sin sista årskurs ( den viktigaste )...årskurs 9. Här hemma väntar en massa saker på honom som t.ex att sätta ihop en ny TV-bänk, en ny datastol samt en jäkla massa Xbox och datorspel.
Då ska han äntligen få sova ordentligt i sin egen säng igen vilket han inte har gjort på 5 månader, han ska få äta Tacos som han saknat så länge och vi ska äntligen klippa av hans långa hår som han har tröttnat på samt en massa annat. Dessutom ska vi fira hans födelsedag i efterskott eftersom han fyller år på måndag men då fortfarande är kvar på hemmet.
Vi kommer att ha fullt upp en bra tag framöver.

Likes

Comments

För ett par veckor sedan fick jag en ny handläggare på AF som så många gånger förut, denna handläggare som nu var en kvinna ringde upp mig för att meddela om en rekryteringsträff i min hemkommun. Idag ringde det en annan handläggare till mig och frågade om jag hade varit på den rekryteringsträffen och hur det då hade gått. Därefter påpekade hon att jag nu hade varit inskriven väldigt länge på AF och hon undrade då på vad det berodde på. Hon frågade vad för typ av jobb jag sökte, jag svarade att jag söker lager/truckförar-jobb eftersom det är det som jag har erfarenhet av. Men jag nämnde då också att det egentligen inte är ett arbete som idag skulle fungera för mig eftersom jag har artros i båda knäna samt problem med ryggen, samt att jag inte har varken någon utbildning på någonting egentligen eller något körkort. Dessutom är jag 53 år gammal, så utsikterna att få ett jobb är ganska begränsade för min del.
Hon sade då att de och jag måste istället försöka söka andra yrken som passar mig bättre. Då undrar jag i mitt stilla sinne hur det ska gå till med de dåliga förutsättningarna som jag nyss har nämnt.
Nu på måndag ska jag inställa mig på ett informationsmöte på AF om AF´s nya satsning för att minska arbetslösheten och fokusera på att intensivt stötta en utvald grupp ( såna som mig alltså ) så att vi ska komma ut i arbete.
Jag säger bara...LYCKA TILL.
Idag måste man ju till och med ha utbildning för att stå i ett Cafe och koka lite kaffe.
Det är arbetsgivarnas marknad och de lär knappast vara intresserad av en gubbe på 53 år med trasiga knän och rygg som varken har utbildning eller körkort...GLÖM DET !

Likes

Comments