Inför det nya året 2017.

Betraktelse

När vi lägger år 2016 bakom oss och blickar tillbaka, har det förmodligen hänt en hel del hos oss var och en.

Om man vägrar att se bakåt och inte vågar att se framåt, så måste man se upp. Tillsammans i familjerelation och fritid, likaså den dagliga yrkesutövning, med alla de åtaganden och uppgifter var och en har tillsammans med människor i en social gemenskap vid olika tillfällen.

Det är inför detta nya år, var och en av oss måste gå in helhjärtat inför ett nytt år vi ställs inför, för att förverkliga vår innersta önskan och tankar. Men låt verklighetstrogna delmål uppfyllas och fundera på det sätt var och en kommer att nå dessa.

Det är med framgång men även besvikelse, och misslyckande man lär sig leva detta jordiska liv. Det kan även beröra andra svårigheter jag tänker på sorg och sjukdom och ett flertal oförutsägbara händelser…

Somliga har drabbats av sorg och förstämning under året som gått, bakom sorgen finns ingenting annat än sorg.

Utifrån dessa inre tankar från mig till Eder, denna nyårsafton citera jag utifrån Heliga skriftens ord;

Klagovisorna 3:22 - 26 där lyder det sålunda.

Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet.

Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

Herren är min del, det säger min själ mig. Därför vill jag hoppas på honom.

Herren är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom.

Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren

__

GOTT NYTT År!

Så önska vi varandra. Så vill vi, att det kommer bli för oss själva och våra nära och kära. Som väl är vet ingen av oss vad som väntar oss i år. Somliga gå med raska steg och hurtigt mod in i det nya året. Andra går dröjande och bävande. Gud vill förvisso att vi alla går åstad med frimodighet. Men det är mycket som vill hindra oss därifrån. Och många av oss tar mod till sig och bygger sin djärvhet på alltför osäker grund.

Han som skriver ordet vi började med hade tydligen haft det så svårt, att han nästan misströstat om att det skulle gå igenom. Att det likväl gick berodde inte på hans egen styrka. Han säger ”Herrens nåd är det att inte är ute med oss.” Denna erfarenhet ger honom mod till framtiden. Han fortsätter: Herrens barmhärtighet är varje morgon ny, ja stor är din trofasthet. Det är en grund som håller.

Det nya året kommer att av oss kräva mycket mod, mycken kraft, mycken uthållighet, om vi ska rätt uppfylla vår uppgift och göra vår gärning, och besegra de svårigheter och frestelser som komma att möta oss. Hur skall det gå, vi som har så lite kraft? Det går aldrig om intet Gud hjälper oss. Men det har han lovat att göra. Inte hjälper han så, att vi i dag få kraft för hela året. Vi få nog intet mer än vi behöva för nyårsdagen. Men vi få taga med oss på vägen det löftet, att Herrens barmhärtighet är var morgon ny. Det kommer aldrig den dag, då vi inte får från Gud den kraft som vi behöva och beder om. Därför har vi verkligen rätt att gå in i det nya året med full frimodighet. Men icke en dag får vi glömma att den frimodigheten har sitt enda berättigande däri, att den bygger på Guds löfte om hjälp. Det är gott att hoppas i stillheten på hjälp från Herren – ja, det är svårt i en jäktad tid. Men det är nödvändigt. Vi tror gärna att vi måste jaga och jäkta än värre för att reda oss. Herren säger: bliven stilla. Stillhet och hopp, däri ligger förnyelse och livskraft…

Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren.

Vem har skapat oss och allt det vackra som omger oss. Ge också din själ en möjlighet att umgås med Jesus. Låt honom ge dig kraft och frid inför det nya året och i fortsättningen.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,

Så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara,

Från evighet till evighet.

AMEN.

© Harry Harrysson.

I min uppväxt förekom väldigt ofta lässånger - Läsarsångerkallas de sånger som tidigt sjöngs i kretsar där jag formades i en djup kristen samvaro utanför kyrkorummet. Inte så sällan placerades ”bordscittran” som spelades mest av kvinnorna.

Låt mig läsa Sv. ps 515:4, ifrån den äldre psalmboken.

Förnya, Gud i detta år

välsignelsen och lyckan vår,

att vi med dygd och ära

dig tjäna må i frid och ro,

i kristlig kärlek sammanbo,

oss redligen nära.

Gud, stärk

vårt verk,

bördan lätta

oss upprätta

och för andra

att som nya mänskor vandra.

__

JAG ÖNSKAR EDER

GOTT NYTT ÅR 2017!


Vad hoppas du på?

Jag hoppas på!


Herren har inte

några gränser.

Att våga gråta

Att våga le

Att visa värme

Att våga ge

av sin inre själ.

Omtanke, ömhet att

vilja någon annan väl.

Kärlek, hoppet

Att med min tanke göra

någon glad.

Är för mig livet.

Då lever jag.

Fredens / fridens år.



Foto; ©

Barbro Thörn

Öje kapell en sagolik plats,byggt 1830 är en liten by i Malung - Sälen kommun, 17 km från Malung.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

En stor glädje !

Så är det återigen julafton !

Över hela landet sitter vi med tända ljus, medan Betlehems stjärna stilla går upp för oss.
Ur fjärran önska sig också många höra det milda ekot från den första julkvällens änglahälsning.

I min inner tystnad, ostördhet och andakt.

Tänk jag tycker att det låter som, änglasång
som sköra toner som dansar vid mitt öra.
Änglasång, som viskar kom – vi går mot ljuset.
Ditt ord är en lyk­ta för min fot,
ett ljus på min stig.

vad är det då kristendomen vill ge -- den mångåriga kristendomen, som föddes när Maria lindade sin förstfödde Son genom helig Ande och lade honom i en krubba ? Vilket är det centrala budskapet ? Svaret ligger i hälsningen: “Se, jag bådar eder en stor glädje”. Och denna har sin grund i Guds stora gåva ! Vi kan anstränga oss och försöka oss på vad som helst, men utan Jesus Kristus, Betlehems Barn, kan vi aldrig bli ägare av en verklig mening i stor glädje.
Och det underbara är, att alla får fröjdas över denna Guds godhet . Också du och jag var ihågkomna den första julnatten.
Varför handlade nu Gud så ? Det skedde av kärlek till oss. Gud sände sin Son fört att denne skulle frälsa oss från samvetsnöd och syndanöden. Han kom för att visa oss den rätt vägen genom livet till Gud. Han kom för att vi genom honom skulle övervinna synd och död och ärva det eviga livet. Därför firar vi Jul !
En gåva man kan taga emot.
Man kan även ringakta denna. Så är det också med Guds gåva, Jesus Kristus. Tager vi emot honom ? Betyder han någonting för oss ? Eller är han endast ett namn -- känd som andra människors frälsare, okänd som vår egen ?
Inträngande, klartänkt kallar Gud på oss i denna heliga juletid. Det gäller att söka honom medan Han låter sig finnas och kallar. Tager vi emot den gåvan, som Gud ger oss, då finner vi den stora tryggheten och den stora glädjen.
Denna bär i alla livssituationer och håller i liv och död. Denna glädje vill Gud att du och jag ska äga. Därför blev det jul. Därför är det jul.
En frid / fred Shalom aleichem (שָׁלוֹם עֲלֵיכֶם; (יולי - JUL)

"Ära åt Gud i höjden,
och frid på jorden
bland människor
som han älskar."

Guds ljusaste glädje
lyser och le
kring barnet på krubbans
halm
från eviga höjder
det kom till oss ner
under änglarnas jubel psalm.

AMEN.
(C) Harry Harrysson.

Likes

Comments

Att Bereda väg tillsammans med Gud och Herrens moder !

Betraktelse inför fjärde söndagen i Advent och kommande Julvecka, som leder oss alla in i bönen - samtala och eftertanke.
Under advent och julen tänker vi på hur Jesus kom till jorden. Jesus blev till genom den helige Ande och Herrens moder Maria och hans födelse var ett stort under.
Profeterna under Gamla Testamentets tid hade profeterat om Jesu födelse. Profetior i Bibeln går hela tiden i fullbordan.
Se framför dig, medan du läser ur Jesaja bok, den kraftfulle och frimodige gudsman, som utan att tveka förkunna Guds ord, och låt honom tala rakt in i dina personliga omständigheter. Kom tillbaka till Gud, ångra dig och bli förnyad. Lita på Guds löften om försoning och återupprättelse genom Jesus Kristus och gläd dig. Din Frälsare har kommit, dött och uppstått, och han ska komma ännu en gång.
__
Jesaja 40:3-5.

En röst ropar i öknen: "Bered väg för Herren , bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.

Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark skall jämnas, kuperat land bli slät mark.

Herrens härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty Herrens mun har talat."

Jesaja 40:9-10.

Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: "Se, er Gud!"

Ja, Herren, Herren kommer med makt, hans arm visar sin makt. Se, han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom.
__

Att Bereda väg för Herren undanröja alla hinder för hans ankomst. Öknen är en bild på tillvaron med alla dess bekymmer och lidande. Ingen kommer undan problem, men vår tro behöver inte drabbas av detta. Jesaja ber för folket att vara beredda så att de uppfattar Guds handlande.
Johannes döpare citerar Jesaja när han uppmanar sina åhörare att bereda väg för Messias.

Matteusevangeliet 3:3
Det var om honom det sades genom profeten Jesaja:
En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!

Även Johannesevangeliet 3:23
Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren! "

Mitt i den babyloniska fångenskapens dystra tid tala , profeten Jesaja rent ut i denna jubelsång som jag referera till. Nu skall det vara slut på träldom och landsflykt, se där är EDER GUD ! EDER GUD !
Det är inte svårt att återge direkt avbildande från fångenskapens tid till vår tid. Här finns så många människor i bojor, så mycken modlöshet, rådvillhet och förtvivlan. Glädjen är en sällsynt gäst för väldigt många. Inte bara därför att många har det svårt i såväl yttre som inre avseende -- glöm inte bort dem i Jul! -- i brist på, att människor är olyckliga i sina hjärtan, utan frid och utan tro och utan hopp. Barnasinnet, livs - impulsen, som stämmer själen till ett instrument för lovsång och jubel., är borta.
Till dem hör Julens budskap. Om den bara nådde fram till dem ! Det är glädjens budbärarinna som söker dem, och söker oss.
Låt oss då öppna alla dörrar och ta emot hela rikedomen. Låt oss göra det utan fruktan. När gåvan bjuds, är det meningen att vi måste ta emot. Evangelium det kristna frälsningsbudskapet,
Men du räds för honom som >>kommer med väldighet>>. Vem kan bestå inför honom ! Kan det vara ett glädjebud, att han kommer ? Ja, ty den väldige är ock den barmhärtige. Han visar sin allmakt framför allt däri, att han förlåter oss våra synder. När man får syn på vem han är och vad för ärende han har, så lär man sig att tacka för att han är den väldige. Ty hur skulle han eljest kunna hjälpa oss ? Han kan göra vad ingen annan makt i världen förmår, skapa frid / fred Shalom aleichem (שָׁלוֹם עֲלֵיכֶם; bokstavligen "fred över dig", i ett människohjärta och ge ett gott samvete och en frimodig ande, frälsa från syndens makt och skänka en ny glädje i dessa december - dagar och nätter. Det är hans ärende till oss i Jul - frid. Han vill och kan >> öppna dig, det paradis vars port din synd tillslutit>>. Större glädjebud finns inte. Tag nu budskapet bokstavligen. Låt det intet bli bara ord, utan en verklighet som kommer in i ditt och mitt hjärta och i våra hem oavsett åldrar och folkslag .

Låt Julfrid vara fridfull! För många är det bekymmer hos barn i alla åldrar men även vuxna som lever i förhållande som har det besvärlig, och där det verkligen behövs medmänsklig samkänsla från oss var och en, till våra medmänniskor. Detta gäller förvisso inte endast kyrkans och årets olika högtider, utan alla dagar under årets 52 veckor 365 dagar.

Gud, vår Fader,
hjälp oss att med Maria se
fram emot din Sons ankomst.

Ge oss glädjen att upptäcka
honom mitt ibland oss
och så möta evangeliet i
hela dess fullhet
Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,
så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara
från evighet till evighet.

AMEN.
© Harry Harrysson.

Med detta;
Önskar jag Eder alla en fridfull Jul.

Mo'adim Lesimkha (god jul) חַג מוֹלָד שָׂמֵח (Hebreis)

Likes

Comments

TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT - Bana väg för Herren.

Betraktelse tredje söndagen Advent och under den kommande vecka.

Lukasevangeliet 3:1-15.

I femtonde året av kejsar Tiberiu´ regering --- då kom Guds befallning till Johannes, Sakarias´ son i öknen.

Det var en märklig andligt uppvaknande som uppstod i trakten kring Jordan i femtonde året av kejsare Tiberias´ regering. Sällsam och sträng var predikanten, som trädde fram ur ödemarken, skakande som åskan och stormen var hans predikan, och en stor mängd människor upprördes, där han gick fram. Så uppfylldes, säger Lukas, profetian om hur Herrens väg skulle beredas.

Det fanns ett antal religiösa folkrörelser i Israel denna tid, men somliga uppstod och försvann på olika sätt. Men så kom Guds befallning till Johannes i öknen. Och då kom andligt uppvaknande. Det var ej Johannes som hittade på det eller föresatt sig detta. Det var Gud som befallde.

Men Guds befallning kom ej till vem som helst. Den kom ej till Hannas eller Kaifas. De duger ej Och inte kom den till fariséerna. De var alltför upptagna av sin egna religiösa belevenhet och förträfflighet. Men den kom till den unge prästsonen där ute i öknen; liksom den århundraden förut kommit till en annan prästson uppe i Juda bergsbygd -- Jeremia.

Johannes röst, en man, som i tystnaden lärt sig lyssna till den Eviges röst, en man som umgåtts med den Helige och lärt den manliga ödmjukhet, som fuktar Gud och över huvud taget inte denna värld. Nitälskan för Guds rike fokusera honom. Dock blev han kvar i öknen. Den starke dristade inte att på eget bevåg taga sig någon myndighet över människors och deras själar. Men när Guds befallning kom, var han beredd och redo. Inte var det så, att Johannes liksom på egen hand gjorde sig i ordning till ett väntande värv. Nej förberedelsen var nog fördjupad och ett Guds verk, det var han som slutgiltigt forma sitt redskap, och när tiden var inne, tog han det i sin hand.

En väckelse är alltid en Guds gärning och inte ett människoverk. Därför kan vi aldrig beräkna, när och hur andligt uppvaknande kommer. Det sker när och på vad sätt som Herren för gott syns. Men det sker alltid genom människor som lyssna -- lyssnat och lyda. -- När Guds befallning kommer till Dig - Oss. Kanske han vill använda Dig som sitt redskap.

Gläd dig, du Kristi brud

Och möt din Herre Gud.

Den stora dag du skådat

som oss profeter bådat.

Hosianna, pris och ära !

Vår konung är nu nära.

Ps. 104: 1.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,

så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara

från evighet till evighet.

AMEN.

Likes

Comments

Adventsbudskapet !

Betraktelse över andra söndagen i Advent,  hämtat jag från Jesaja 61:1-2 samt Lukasevangeliet 4: 18 f f.

Vi tänder vårt andra ljus i stillhet - stillhet eftertanke och ödmjukhet med orden.

Helige Ande, uppfyll i dag våra tankar och våra begär, hjälp oss att alltid se det rätta och villigt handla därefter. Var kvar hos oss även när våra händer och våra tankar är upptagna med dagens många plikter. Behärska oss helt och råd över oss. Så att vår kropp blir ditt tempel och våra gärningar vittna om Guds makt.

Låt oss gemensamt tillsluta våra händer i en stunds Tystnad för inre bön utifrån var och ens tankar…
Tystnad…
AMEN.

Nedtonad, rogivande orgelmusik.

P.
Sv. ps. 431:1

Dig vare lov, o Jesu Krist,

som människa blev, dock utan brist.

I oskuld dig en jungfru bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!
AMEN…

Min betraktelse utgår från Jesaja och Lukas.

Med all säkerhet gick en andens stöt genom församlingen, då timmermannens son reste sig upp för att föreläsa ur Jesaja bok.

Jes. 61: 1-2 Herrens, Herrens Ande är över mig, ty Herren har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna, till att predika ett nådens år från Herren och en hämndens dag från vår Gud, för att trösta alla sörjande.

Efter orden om ett “nådens år från Herren” följer några ögonblick av andlös tystnad - tystnad - tystnad.

Vilka ögonblick av klarhet. Vilket strålande advent! Där låg nu hans uppgift framför honom klart formulerade i orden: “Idag är detta skriftens ord fullbordat inför edra öron.”

Lukas. 4:21. Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."

Vad Herren Jesus såg och kände i Nasarets synagoga, det var den uppgift Fadern lagt på honom som sitt folks Messias, som världens Frälsare.
Adventskonungens uppgift ligger då först och främst i hans budskap till en i nöd hårt kämpande värld. Ännu har kärleken inte helt kunnat släckas. Ännu finns det människor i vilkas inre låga brinner - människor som vill offra allt för att följa efter Mästaren på den uppoffrande kärlekens väg. Adventskonungens jublande budskap innebär : det är inte hopplöst ute med oss. Visserligen tycks hatet regera världen, men en god makt kämpar mot mörkrets makter. Ännu finns det kristna som vill hjälpa och offra.
Låt oss stanna vid ett annat av Frälsarens budskap: frihet för de fångna.
Lukas. 4:18 Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda.
Adventskonungen vill möta ditt och mitt hjärtas längtan efter frihet. Genom förlåtelsens underbara makt vill han befria ditt och mitt liv från allt, som tynger och hämmar, Genom makten i sin ande vill han ge din och min svaga vilja kraft till förnyelse, till förvandling. Han vill omskapa ditt och mitt inre till en helt ny människa, från syndens makt frigjord människa.
Men också vi har våra uppgifter - desamma som då “De var församlade i synagogan.” Vi måste alltså samlas på nytt i Guds hus, i tempel och gudstjänstlokaler, till gudstjänst och bön, till andakt och nattvard. Vi måste mötas kring Guds ord i detta advent för att få våra ögon och hjärtan öppnade.
“De hade sina ögon fästade på honom” -
Lukas 4:20 Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig . Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
Mitt i all ångest och nöd har vi endast ett att göra: vi måste stadigt hålla våra ögon riktade mot Jesus Kristus. Med blicken fäst på honom kan en människa gå genom lidande, kors och död - och hon går ändå till seger.
“Och de gåvo honom sitt vittnesbörd”.
Lukas 4:22 Alla berömde honom och förundrades över de nådens ord som kom från hans mun.
Vilken uppgift: vi ska i allt leva så, att vårt liv blir vittnesberättelse om, att du och jag är en människa som hör Kristus till.
Vi ska inte blygas att kännas vid vår egen synd och svaghet. Men i stället ska hela vårt liv bli en vittnesberättelse om, vad Frälsaren uträttat: hur han vänt våran sorg i glädje, hur han frigjort våran själ ur syndens tvång och fångenskap, hur han öppnat Dina och Mina ögon och givit oss våran syn åter.
Gud vare tack.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,
så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara,
från evighet till evighet.
Amen.

F.

Sv. ps. 431:7,
Hans kärlek till oss var så stor
att han allt detta för oss gjort.
Så gläd dig nu, o kristenhet,
och lovsjung Gud i evighet.
Ära vare Gud.

Likes

Comments

ADVENT bådar ett nytt Herrens år!

Paulus brev till Romarna! Talar till mig under i min förberedelse inför en ny advent vecka. !

Rom. 13:11-13.

Gör detta och tänk på tiden, att det är dags för er att vakna upp ur sömnen. Frälsningen är oss närmare nu än när vi kom till tro.

Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss därför lägga bort mörkrets gärningar och ta på oss ljusets vapenrustning.

Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund.

Nej, iklä er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.

Till de kristna i Rom skriver Paulus att det var på tiden att de vaknade upp ur sömnen. Väckelse behövs inte bara bland ogudaktiga människor. Likaledes de kristna behöva det framför allt. Ty de måste vara vakna, eljest äro de ringa. Men sömnen smyger sig omärkligt på en. Det kan ha många orsaker och sker på olika sätt. Det kan vara omsorg om köttet>>, som aposteln säger strax efteråt, “ Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund “ som gör, att synden får makt och samvetet får oss i slummer och beröva oss medvetandet (själen): Det kan ock vara misströstan, som kommit en människa att tappa modet och somna i håglöshetens och missmodets sömn. Då behövs det också väckelse.

Aposteln skriver: “ Natten går mot sitt slut och dagen är nära.“ Natten är framskriden, och dagen är nära. Vilket frimodigt ord ! Om vi ändå vågade tro det ! Det är allt bra många ibland oss, som flytta om ordet och påstå: Dagen är framskriden, och natten är nära. Ondskan växer, fienden flyttar sina positioner allt längre fram. >> “ Hjälp, Gud, de trogna äro få och synas dagligt färre. Vad ont, som stora här och små Bedriva, ser du. Herre. De tala blott onyttiga ting; Lögn, skrymtan, arghet griper kring Bland mänskors barn allt värre “ >>, står det i en vemodig i psalm Kyrkan och nådemedlen psalm Sv.ps.176:1. År1937. Det är icke morgonrodnaden som färgar himlen röd, utan aftonrodnad som bådar natten. Det är en farlig inställning för de kristna, och en falsk inställning.

Underligt nog tycks somliga människor nästan anse det vara mer kristligt att se mörkt på både samtiden och framtiden än att se ljuset och hoppfullt. Förvisso hör till verklighetssinnet att våga se, hur svart och svårt och farligt allt det mörka är. Men dit hör sannerligen också att se, hur stark och allmänmänsklig och trofast GUD ÄR.

Natten är framskriden, och dagen är nära. ADVENT bådar ett nytt Herrens år, en ny lång arbetsdag för Kristi arbetare, en dag omstrålad av väldiga löften och alltså en dag med stora möjligheter. Nu gäller det att vakna, nu gäller det att taga vara på dagen som bryter in. Möt honom som >>ger de svaga mod>>, och gå sedan vidare efter honom. Då han går före, behöver du ej frukta. Ty för honom är allt möjligt.

Rom. 13: 10, Kärleken gör intet ont mot Nästan: alltså är kärleken lagens uppfyllelse.


Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara,

Från evighet till evighet. AMEN.

Sv. ps 421:4.

Han kallar oss till helig strid

Med mörkrets makt, för ljus och frid.

Säll den hans maning följa vill,

ty honom hör Guds rike till.




Likes

Comments

FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT.

Ett nådens år!

I Faderns, Sonen + och den heliges Andes namn.

Amen.

Gör dina portar vida för Herrens härlighet. Se folken kring dig bida att nå din salighet. Så börjar jag min betraktelse till Eder alla inför intåg till ett nådens år!

Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!
Matteusevangeliet 21:9.
"Välsignad är han som kommer, kungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!"
Lukasevangeliet 19:38.

Så må vi hälsa denna dag advent. Välsignad vare han som kommer i Helig advent, väntan och hoppets saliga tid! Välsignad och välkomnat vare det nya kyrkoåret, som är ett nytt nådens år från Herren! Gud vare tack för de gåvor han under detsamma vill giva oss, i ord och sakrament och inbördes gemenskap hos samtliga gudstjänstbesökare vid de olika tillfälle under det kommande året . Må hans Ande helga våra gudstjänster, hans välsignelse beskydda våra hem och hans kärlek besegra våra hjärtan.

Vad livet vore fattigt utan kyrkoårets rikedom! Det vore som att leva utan årstidernas växling. Är det inte som om livet börjar med en ny påminnelse i dag, när vi få sjunga Hosianna! Och i fjärran ana vi redan änglakören över stallet i Betlehem… Sedan skall vi omsider åter få vandra genom fastetidens allvarsamma förgårdar in i den stilla veckan och långfredagens allra heligaste för att därpå träda ut i påskdagens flödande ljus, där vägen sedan går över himmelsfärdens berg till pingstens, förnyelsens och den himmelska kraftens högtid.

Och så har alla kyrkoårets söndagar var och en sin rikedom och var sitt budskap till oss, ända från denna advents första dag fram till doms - söndagens dova slutackord.

Det är synd om alla som är så fattiga, att de stå utanför allt som händer detta händelserika år som vi påbörja första söndagen i advent det nya kyrkoåret. Må vi se till, att vi tar vara på gåvorna. Må vi bli uthålliga i Herrens hus, där han möter oss DIG och mig i församlingen. Må vi bli hjälpta därtill, att Guds lov där ljuder med frimodighet. Måtte Guds ord icke vara oläst och ohört i våra hem! Må framför allt våra hjärtan vara öppna för Herren. Eljest blir allt det andra bara en formalitet. Det är Herren allena, som i våra hjärtan kan göra det till en levande rikedom, som skall bära frukt till evigt liv. Må vi börja detta nya kyrkoår med bön om att kunna rätt mottaga dess välsignande gåva.

Allsmäktige evige Gud, håll oss vakna och väntande, så att vi bereder vägen för din Son och med glädje kan möta honom när han kommer. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

“Frid vare med eder”
AMEN.
©.H/H.

Låt oss tillsammans mötas i psalmen!

Bereden en väg för Herran!

Bereden en väg för Herran!
Berg, sjunken, djup, stå opp!
Han kommer, han som fjärran
var sedd av fädrens hopp.
Rättfärdighetens förste,
av Davids hus den störste.
Välsignad vare han som kom
i Herrens namn.
Ps. 103.1 - 4.

Likes

Comments

Advent - vänta - på vem!

Livet bjuder människan på många upptäckter. Det lilla barnet upptäcker ganska snart sina händer och fötter. Barnet reagerar mot sin omgivning på gott och ont. Det registrerar skillnader på kalt och varmt, ömhet och hårdhet. En del upptäckter kommer genom andras hjälp. Så pågår det hela livet. Men den viktigaste upptäckten är att få veta vem Jesus Kristus är. Lära känna Honom och få tro på Honom.
”Se din konung kommer till dig” står det i en av adventstexter som vi kommer att möta. Nog hyllades Jesus då han red in i Jerusalem på sin åsna för över 2000 år sedan. Men det dröjde inte länge förrän samma grupp människor ropade ”Bort med Honom” ”Korsfäst Honom”.
Hur kommer det sig att man ena stunden välkomnar Jesus och den andra stunden avfärdar Honom? Kan det bero på att vi människor inte upptäcker vem Guds Son verkligen är. Man har kanske felaktiga förväntningar eller man tvingades in i ett möte med Honom och blev negativt inställd. Eller människan ville kanske aldrig lära känna Honom. Gemenskapen blev ytlig och man fick aldrig del av den gudomliga förlåtelsen, glädjen och friden. Jesus fick aldrig komma in till oss. Han ställdes utanför vårt hem och vårt liv.
Men nu kommer på nytt Jesus Kristus, adventets konung till oss med ett nådens år, tänk om vi alla fick upptäcka honom på nytt. Vara med och hylla honom med hela vårt liv så länge vi lever i nuet. För att det ska bli möjligt behöver vi bjuda Honom hem till oss i våra olika hem och i våra liv.
Vi behöver möta honom i kyrkorna och i gemenskapen med andra som sjunger Hosianna sången, i bön och bibeltexter som berättar om Honom.
Tänk om vi alla i var och ens hem började hylla Jesus, tänk om Sveriges folk började hylla Jesus, tänk om alla människor på jorden började hylla Jesus. Ja, ja, då skulle världen förändras, då skulle människor leva i fred och frid med varandra, då skulle ingen behöva känna oro.
Det onda i världen beror inte på Gud utan på oss människor som inte låter Jesus få komma till oss och förändra våra hjärtan. Utan vi lever i vår egoistiska lilla värld utan engagemang för omvärlden.
Låt DIN adventstid som kommer att möta dig fyllas med den glädje och frid som Jesus Kristus kan tillföra Dig. Upptäck Jesus Kristus, vem han är och vad han vill. Han kommer ibland förklädd, därför gäller det att vara uppmärksam och leva öppen mot sina medmänniskor. Ty Jesus säger” Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig.”
Låt därför Jesus Kristus vara den adventskonung, som hjälper Dig att uppleva livet rikt och meningsfullt.

Likes

Comments

Uttryck din tacksamhet, det gör oss lycklig.

Det finns så mycket att vara tacksam över !

När jag uttrycker min tacksamhet så kommer det faktiskt att kännas hur lyckan sprider sig i kroppen. Jag tänker då ! När vi minst anar och vet om det, när vi minst märker och kan förstå, när vi minst känner det på oss är vi som lyckligast.
Den oskattbar framlidne Biskop Bo Giertz var min mentor, som går ut på en personlig utveckling i teologisk utbildningen. Mentor är ett begrepp som beskriver en person som med hjälp av sin erfarenhet och kunskap stödjer, instruera - och visa vägen.
Relationen mellan mentorn och kandidat är alltid frivillig och utgår från kandidats situation och behov. Tillsammans arbetar man för att nå det gemensamt överenskomna mål. Det stora mål nås alltid via att uppnå mindre delmål, på den valda vägen på olika sätt att handla och bemäktiga sig kunskap m.m.
B.G. har varit för mig en länk och borne mentorn som uppmuntrade att pröva nya teorier och metoder.
Med sin mångåriga erfarenhet och som stor andlig ledare, hade han själv sett många nya idéer bli accepterade sanningar, och han hade en enorm överblick över olika område.
Hans böcker har jag fortfarande i mitt förvar samt mina anteckningar, för en ung teologie student - kandidat har de varit den första introduktionen i vissa ämne.
Dessutom var B.G. med sitt lugna och vänliga sätt, en god lyssnare och en omtänksam handledare en rådgivare och kunskapsbank för mig.
Jag tänker i mitt innersta, Jag är så tacksam för att jag fått mottaga och utifrån ödmjukhet förvalta och vidmakthålla denna kunskapens gåva utifrån min förmåga.

Jag tänker ofta - den kunskap som förmedlas i samband med inriktad studier, från personer med gedigen kunskap som en lärare har och i detta fallet Bo Giertz, och är som en “odalman” (lantman) med frökorg som strödde mellan orden och av sig själv ger jorden gröda: först strå, sedan ax och sedan moget vete i axet.
Han var speciell, och har varit värdefull för mig.
Det gör mig lycklig !’

1 Kor 12:1, 7-8
Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga i fråga om de andliga tingen.... Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta. Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. . .

Jag tänker ofta på Bo Setterlind, som för så många även för mig en kärleksfull karismatisk författare, huvudsakligen poets ord i en av hans dikt.

Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
/Bo Setterlind./

/Harry Harrysson/







Likes

Comments

I Guds närvaro sann tillbedjan!

Fader vår.

Bönen har kraft att förändra oss och vår omgivning. Därför är mitt budskap uppriktig och varm att förmedla vidare under denna stunds samvaro.

Jag vill återge Luk. 11:1-4.

En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar." Då sade han till dem: "När ni ber, ska ni säga: Far, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt dagliga bröd. Och förlåt oss våra synder, för också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och för oss inte in i frestelse."

Nu skall Jesus få lära oss några saker om bön. Det första han gör är att lära oss bön. I Lukas evangelium säger lärjungarna uttryckligen till Jesus: “Lär oss att be.” Att de säger så är lite konstigt, för de bad jämt, de gick i synagogan, de bad morgon och aftonböner. När de säger till Jesus “lär oss att be”, svarar Jesus inte med att ge några instruktioner, utan han lär dem en bön. Och han säger: “När ni ber skall ni säga `Fader vår som är i himmelen.

Skall man verkligen behöva lära sig att bedja?

Det låter så slentrianmässig: När nöden kommer, eller glädjen flyr hjärtat, och något oförutsett händer då börjar bönen välla fram omedvetet av sig själv “Gud hjälp! hjälp! hjälp!, känner ni till uttalandet möjligtvis? Vid något speciellt tillfälle har jag hört uttalandet i ångest och oro hos personer i armod, svårighet.

I alla händelser är bönen ej något, som endast den stora sorgen eller den stora glädjen hör till, utan den skall vara det andliga livets dagliga livsyttring. Därför hör bönen till “gudaktighetens övning”. Tag vid denna “övning” emot den hjälp, som gives av dem som kommit längre in i bönens hemlighet i den kristna församling du tillhör. Använd den lilla bönbok, som finns i slutet av psalmboken. “En liten bönbok att bedja i dag” som vi här och nu håller i vår hand eller ligger framför oss, det finns andra bönböcker som uppmuntra människor till bön och hur man kan få uppleva bönesvar. Eller vid hemkomst forma DIN bön utifrån din egen inre tanke, och kom ihåg att en stor del av våra psalmer i den Svenska psalmboken helt enkelt äro böner. Vi har även Jesus egen psalmbok, Psaltaren i vår Heliga skrift bibeln. Visst skall du också bedja “med egna ord, men det är förunderligt, hur en bön, som kanske är flera hundra år gammal, kan hjälpa oss människor känna fritt spelrum, åt just den nöd, den oro, den sorg eller den glädje och tacksamhet, som hjärtat känner. Så var det till och med för Jesus själv, Jesus använde Psaltaren.

I nattvardssalen sjöng han ”Lovsången”, det vill säga Ps 115-118, tillsammans med sina lärjungar. Tre av Jesu sju ord från korset är psaltarcitat. På samma sätt har trons folk genom historien alltid återvänt till Psaltaren för att söka tröst, uttrycka sin tacksamhet eller för att finna väg genom de trånga passagerna i livet. Och Psaltaren innehåller allt detta, glädje och sorg, tro och tvivel, klagovisor och lovsånger. Jean Calvin sa att Psaltaren är en slags anatomi där själens alla delar finns med.

När Jesus skulle lära sina lärjungar att bedja, gav han dem en bön: Fader vår. Det är en omätlig bön. Den har inget av heta känslors svall, men den omspänner hela det andliga och lekamliga livet och se så djup, att ingen någonsin blir färdig med den. Den är på samma gång en prövosten för tron och en hjälp för tron. Den håller den hälsosamma oron vid makt, och den ger samtidigt åt hjärtat den ro och trygghet, som finns allenast i den himmelske faderns hand. Den prövar vårt liv: hur förverkligar du det du beder? Sker Guds vilja “även hos oss”? som Luther säger i Lilla katekesen. Och den bönen ger oss hopp och mod: Gud vill förverkliga den “ även hos oss”, ty riket är hans och makten och härligheten i evigt.

Fader vår;

upphöjd i din skapelse

ljuv i din kärlek

riket i din arvedel


som är i himmelen,

glädjens krona

härlighetens glans

salighetens skatt


helgat varde ditt namn,

Och som honung för vår mun

ett välljud i örat

ett jubelrop i hjärtat


tillkomme ditt rike,

glädjen utan gräns

friden utan ände

tryggheten bortom all fara


ske din vilja, såsom i himmelen, så och på jorden,

så att vi hatar det du hatar

älskar det du älskar

gör det du bjuder


Vårt dagliga bröd giv oss idag,

livets nödtorft

sanningens ord

brödet från himmelen


och förlåt oss våra skulder,

mot dig

mot varandra

mot oss själva


såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro,

dem som sårat oss i ord

genom oförrätter

genom trolöshet


och inled oss icke i frestelse,

köttets*(1)

världens

djävulens


utan fräls oss ifrån ondo,

   det nuvarande

det förflutna

det framtida.


Ty riket är ditt och makten och härligheten I evighet

Amen.


Låt oss knäppa våra händer och bedja Herrens bön!

Vår fader, du som är i himlen.

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske,

på jorden så som i himlen.

Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.

Och förlåt oss våra skulder,

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning,

utan rädda oss från det onda.

Jag vill i tron säga mitt Amen, Amen; det är; ja, ja, det skall så ske.

AMEN.


Sv. Ps 526:1

Att be till Gud han själv oss lär.

En utväg i vår nöd det är.

Den som med troget hjärta ber

blir hörd av Gud, som hjärtat ser.

Kan någon lycka likna den

Att gå till Gud som till en vän.


Låt oss alla gå i frid !


Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,

så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara

Från evighet till evighet. AMEN.

__________________________

Köttets*(1)

Rom 7:18 Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött.

Viljan finns hos mig, men inte förmågan

att göra det goda.

© Endast för egen del.

Harry Harrysson.

Likes

Comments