Header

GLÄDJEÄMNEN, INSPIRATION

Hej vänner!

Ännu en gång slår det mig hur otroligt värdefullt och fint och fantastiskt livet är. Senaste två veckorna har varit galet intensiva, utvecklande och så jäkla roliga. Jag har märkt att jag mår som bäst när jag är omringad av likasinnade, av folk med driv och passion, drömmar och mål, där jag ständigt får utmana mig själv i mitt ledarskap och i mina tankegångar. Där jag får lära mig när det är bättre att lyssna än att prata, att sätta en annan än mig själv i fokus på ett sätt som samtidigt utvecklar mig själv, Livet är fantastiskt.

I torsdags efter UngDrive och styrelsemöte plockade jag upp Mikis och körde till Göteborg. Efter 2 1/2 intensiva dagar, med en kort break för Liseberg (kul kul!) välkomnade vi i personalen på Emax 2017 upp deltagarna på söndags eftermiddagen. Energin var magiskt!

Dagarna fylldes sen snabbt på med affärssimulering, föreläsningar, case och najs häng med både deltagare och personal innan onsdagen kom alldeles för snabbt....

Emax avslutades sedvanligt med en gala och jäklar vilken kväll vi fick. Jag och Mikis körde vårt vanliga "skratta på 1, 2, 3..." och medan vi roade oss med det välkomnades deltagarna av resterande personal.

Förrätt blev till huvudrätt och strax därpå påbörjades gråtfesten. Måns spelade världens finaste låt och precis när de tårarna hade torkat blev det prisutdelning. 2 av mina 3 lag fick gå upp på prispallen och shit asså - så otroligt imponerad och glad för deras skull och så tacksam över att jag har lärt känna alla dessa fina människor. Därefter var det kört och tårarna slutade (i princip) inte rinna förens jag nådde Falkenberg nästa dag.

Efter galan och städningen och utcheckningen av deltagarna (yes jag grät då med) väntade bara det sista och det svåraste. Det var dags att säga tack och hej till det fantastiska gänget till personal. Efter en lång lunch tillsammans var man, trots att man drog ut på det till det extrema, tvungna att säga hejdå. Inte kul inte kul inte kul. Emax är fantastiskt så till sätt att man kommer människorna man upplever det med så himla nära under tiden. För mig är Emax som att komma hem. Jobbigaste av allt var det att säga hejdå till Mikaela, tjejen som jag har suttit ihop med sen dag ett på gymnasiet. När andra säger sitt adjö på studentdagen hade vi turen att kunna skjuta upp det i två veckor. Nu var det iallafall dags och fy vad ont det gjorde.

Nu har det gått ett par, tre dagar jag kom hem i torsdags och sen dess har allt känts tomt och konstigt och det är inte förens idag jag har fått tillbaka energi och känner mig någorlunda normal igen. Allt känns liksom fjuttigt i jämförelse med Emax. Hur som helst så är en sak är säker iallafall - och det är att även om det tar fyra dagar att återhämta sig, så jag kommer att komma tillbaka till Emax.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

GLÄDJEÄMNEN, INSPIRATION

Så här såg det ut innan galamiddagen på Emax förra året!

Vilken märklig känsla det var i kroppen när jag vaknade imorse. Första måndagen i en lång rad utan skola. Tänk att det som har varit vardag och rutiner i 12 hela år inte längre existerar. Knäppt.

Trots detta har jag haft en fin dag - jag har nämligen jobbat första dagen på min trainee-tjänst hos Forza of Sweden. Där är min uppgift att vara coach för UngDrive, en kurs jag själv gick under förra sommaren och som har bidragit mycket till min personliga utveckling. Jag tycker att det är så häftigt och lärorikt att se kursen från andra sidan, som coach och jag har så mycket att lära av de andra som med är coacher. Härlig dag!

..och så grymt att få uppleva Emax igen med Mikis, pinglan högst upp på bilden. 

Även resten av veckan bjuder på en massa kul saker och jag tänkte att vi skulle kika på vad, så här har ni - måndag till söndag ett par rader!

Måndag: Jobb 7-18 på UngDrive med fokus på att ta fram affärsidér och ett ärende på Väla har hunnits med. Innan jag går och lägger mig ska jag fila lite på min 6-månaders planering och förbereda mig inför imorgon.

Tisdag: Jobb 8-18 på UngDrive och idag är det fokus på marknadsföring, ska bli superkul! Därefter ska jag träffa farmor och farfar <3

Onsdag: Jobb 8-18 på UngDrive och dagens fokus bli försäljning. Här känner jag att jag verkligen kommer att vara i mitt esse - sälj är ju världens roligaste!

Torsdag: Alltså vilken torsdag jag har framför mig - lyssna på detta: Jobb på UngDrive 8-18 därefter styrelsemöte 18.30 och efter det ska jag köra upp till Göteborg för Emax! SÅ peppad!!

Fredag, lördag, söndag: Personaldagar uppe i Göteborg med genomgångar, coachutbildning och affärssimulering ska avhandlas innan alla deltagare kommer på söndag. Även här ska det bli spännande och lärorikt att ta coachrollen.

Mål för veckan: Hålla bloggen vid liv med ett inlägg/dag och sova åtta timmar per natt. Let's do this!

Likes

Comments

Hej vänner!

Nu har studentångesten lagt sig lite och lämnat plats för fjärilarna i magen istället. Livet är fantastiskt och framtiden är ljus. Igår hade jag en fin kväll med studentmottagning för Dorina där nästan hela Krotte-gänget var på plats, så härliga människor. Vid två-tiden landade jag hemma igen och somnade på två röda för att sen vakna 10 timmar senare. Efter fredagens urladdning har energin sakta men säkert kommit tillbaka och jag har idag fått gjort en hel del av punkterna på dagens att göra lista. Skönt!

Men det är inte det som dagens inlägg kommer att handla om,

utan detta kommer att handla om en helt annan lista - nämligen listan över mina 100 mål! För cirkus ett år sen publicerade jag en lista med hundra saker jag vill göra, uppnå och uppleva under min livstid. Listan plockar jag fram då och då för att få inspiration och igår var ett sånt tillfälle. HÄR hittar ni listan i dess helhet.

När man sätter mål tycker jag att det är viktigt att vara flexibel och därför har jag ändrat om lite i listan .... ska vi kika på hur det har gått för några av målen?


MÅL: Börja föreläsa

Check! Två föreläsningar om entreprenörskap har blivit av under hösten. Galet läskigt och galet kul!

MÅL: Starta ett bolag

Ge mig en månad och även denna kommer att vara uppnådd, PEPPEN!

MÅL: Bli fysioterapeut

Detta har jag strukit faktiskt, för att jag helt enkelt inte vill det längre.

MÅL: Unna mig mer hudvård

Check!

MÅL: Läsa mera

Check! Detta året har jag snittat två böcker i månaden vilket jag är helt nöjd med.

MÅL: Tävla i Bikini Fitness

Nope, detta är supermegastukit. Detta är ju i princip bara en skönhetstävling och om jag ska tävla i något träningsrelaterat så satsar jag mycket hellre på OCR eller Crossfit.

MÅL: Engagera mig politiskt

Check! Detta lärde mig att om jag ska kunna påverka samhället till det bättre så får jag hitta andra vägar än via motioner för det tar tiotusen år. Men förståelsen för politik och viljan att påverkar har ökat så något positivt har kommit ur det.

I sammanband med att jag läste igenom listan igår började även tankarna komma hur jag kan göra för att bocka av dem. Som tidigare nämt funderar jag mycket på vad jag vill fylla mina dagar med och nu när jag i dagarna ska sätta mig och skriva ner en 6-månaders plan för livet känns det bra att ha dessa målen i bakhuvudet. Jag har faktiskt en ganska klar idé över vilka mål jag ska fokusera på... men mer om det en annan dag! Nu ska jag förbereda mig inför första dagen på jobb imorgon! Så spännande.

Likes

Comments

24 timmar av total eufori. 24 timmar av total lycka. 24 timmar av kärlek.

Igår sprang jag ut från ProCivitas Privata Gymnasium och jag vågar påstå att jag igår upplevde mitt livs, hitintills, lyckligaste ögonblick. Efter tre timmars sömn vaknade jag så gott klarvaken klockan 05.00 med extrem förväntan i kroppen. Fasen alltså, vilket dag vi fick. Vädret trotsade alla väderappar och bjöd på solsken och blå himmel, stämningen var högre än vad som borde varit fysiologiskt omöjligt och jag, jag var omringad av fantastiska människor från början till slut. Nu är det dags att ännu en gång låta bilderna tala...

När det vankas champangefrukost spelar det ingen roll att klockan är 06.30 - inte ett spår av trötthet syntes i varken stämningen eller ansiktena.

Alice, Agnesa och Ida var på topp!

Skålar i champagne blandades med lambo hej och tallriksutdelning - stolt var jag över att vara "klassens Blondinbella"!

Mikis och jag gjorde gymnasiets sista "skratta på 1, 2, 3" med en påtaglig underton av vemod.

Världens finaste Lovisa <3

Efter champagne-frullen väntade fotografering vid kärnanparken, samling i ett klassrum, skönsång i kyrkan (när Frida sjöng "känn igen sorg" kom dagens första tårar), en sista skollunch och så slog klockan halv två och vi sprang ut från Hallbergtrappor - rusiga av glädje, vänskap och champagne. Där väntade mamma, pappa, Linus, farmor, farfar, Johan och Ingela för att förse mig med plakat, kramar och halsband.

Klockan tickade vidare och ännu ett utspring från Kärnan fullbordades. Flaket blev tyvärr något av en flopp, då musiken dog tre minuter in. Vid kvart över fem var det tack och hej och inom donken för energipåfyllning innan jag och pappa körde vidare till Örkelljunga och min studentmottagning. Hur snygg är inte Johan? Så kär.

Välkomtsdrink, snackas och världens finaste Helle var på plats.

Kusinerna var på plats och lagom till efterrätten dök även Emma, Johanna och Elina upp. Så fantastiska <3

Vid elva tog jag bussen till Helsingborg för ännu mera firande och ramlade senare in hos Johan framåt fyra på morgonen. DÅ var jag trött - 22 timmars firande tar på krafterna.

Såhär dagen efter jag är fylld av känslor. Jag är extremt tacksam över dessa tre åren och över den fantastiska gårdagen. Jag är tacksam över mina familj och mina vänner och jag är tacksam över det uppvaktande jag fick igår. Den enorma tacksamheten delar plats med en tomhet och ett enormt vemod över att det aldrig kommer att bli som det en gång har varit. Över att dessa tre åren är över. Över att vi vänner kommer att gå delade vägar. Över att ProCivitas inte längre finns som en trygg grund. Över att tiden går så otroligt snabbt.

Även om jag upplever en stor osäkerhet över framtiden och ständigt undrar vad jag vill fylla mina dagar med så känner jag även så mycket förväntan och hopp och pirr i magen. Idag har solen skinit - och det tar jag som ett tecken för att allting kommer att bli så bra det bara kan. Framtiden är min att forma, erövra och skapa precis så som jag vill. Livet - nu kör vi.

Likes

Comments

Hur känns det att ta studenten egentligen?

Denna sista veckan har mest känns som en enda lång transportsträcka. Vädret har varit trist, förberedelserna många och kroppen otålig. I tre långa år har man väntat på dagen som imorgon kommer att stunda och även om känslorna under dessa tre åren har varit många så har jag kommit till en punkt där allt känns bra. Jag har allt i ordning inför sommaren och jag har en vag plan på i vilket riktning jag vill att livet ska ta framåt hösten. Jag har fantastiska människor i min närhet som hurrar på mig när jag planerar inför mina stora mål och som stöttar mig i min stundtals vacklande tro på mig själv.

Att dessa tre årens utstakade och trygga rutiner kommer brytas och att ens kompisar som man hängt med varje dag inte längre kommer att finnas vid sin sida känns förvisso lite deppigt, men jag känner ändå att det är okej. Det är dags att bryta sig loss och pröva sina vingar rakt ut i det okända. De tidigare upplevda känslorna av ledsamhet är bearbetade och jag känner att allt är precis som det ska vara. Jag är precis där jag borde vara. Allt känns lätt och enkelt och förväntansfullt och lite övermäktigt och helt fantastiskt. Allt är i sin ordning, helt enkelt.

Att välja ProCivitas den där våren för tre år sen har varit ett av de bättre besluten jag har tagit. ProCivitas har gett mig alla förutsättningar som har behövts för att utvecklas som person och för att hitta min riktning här i livet. Det har varit på ProCivitas som jag har fått upp ögonen för entreprenörskap, ledarskap och politik. Det har varit på ProCivitas som jag har lärt mig att allt jag vill uppnå är möjligt om man bara ger sig fan på att det ska gå. Det har varit på ProCivitas som jag har lärt känna fantastiska personer som gång på gång imponerar på mig med sin kunskap, sin ödmjukhet och sitt driv. ProCivitas - jag är dig evigt tacksam.

Nu riktigt känner jag i hela kroppen hur jag är redo för något nytt. Redo att addera flera pusselbitar och erfarenheter och utmaningar och försök till mig själv och hela tiden sträva efter att utvecklas. Jag vill se och höra och möta och uppleva så mycket som möjligt. Jag är hungrig på livet och vad som komma skall och jag vet att oavsett hur och var jag kommer att hamna så kommer det att lösa sig. Jag är trygg i att det alltid löser sig till det bästa och att det kommer att göra så även denna gången. Livet - nu är jag redo för dig.

Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.”


Likes

Comments

Amigos - är ni redo för en recap av livets bästa studentresa? Håll i hatten - nu lyfter vi!

Ni alla kan relatera till känslan som infinner sig inom en på flygplatser. Den där speciella doften, mixen av människor, vissa som målfokuserat går mot rätt gate med klackar som klapprar mot golvet, vissa som halvsover i ett avlägset hörn med flipfloppen på fötterna, alla dessa intryck som tillsammans bidar till fjärilarna i magen och ökar förväntningarna på vad som komma skall.

Exakt så kändes det inom mig förra lördagen när vi som under de kommande sju dagar skulle bo, samsas och leva tillsammans samlades på kastrup för att hoppa på flyget till Kroatien och studentresan.....

Tre timmar senare landade vi i Split och därefter tog Paradiset vid....

Första kvällen spenderades i Trogir som tio minuters bilfärd ifrån villan vi har hyrt. Dag nummer två kom sen med dunder och brak och 30 grader varmt och en massa sol och inte ett moln i sikte.

Vid 7-tiden den morgonen var jag uppe och njöt av tystnaden och havet, något som blev till rutin under veckans gång. Efter en dag med rumpan placerad i solstolen stod Dorina och Agnesa för middag och jäklar, den lämnade inte någon hungrig. 10 av 10 stjärnor till er!

Med poolen två meter från dörren och havet ett få trappsteg ifrån trivdes jag och min Mikis.<3

En av kvällarna drog vi oss in till Split för middag vid havet, tequila-race på ett torg och en sen hemgång. Not bad! Och vilken stad - hade velat ha fler dagar där för att utforska och upptäcka och se och göra. Underbart.

Nästa kväll roddade Stefanie och Joanna med sushikväll och alltså WOW. När man inte trodde man kunde få i sig mer serverades det m-a-x-a-d-e milkshakes, lekar och hemmafest.

Efter ännu en slö dag i solen som en följd av ett par för många GTs var vi fit for fight för en tur in till Trogir. Veckan har sprungit iväg och vi skulle äta avslutningsmiddag...Hur snygga är inte mina kompisar???

I en gränd i Trogir nappade vi upp resans mysigaste resturangen där pasta och Aperol Spritz intogs med god aptit.

Mojito följt av hugo följt av drinkar i en-liters-hinkar fick senare avrunda kvällen och därmed också resan.

Dagen därpå begav vi oss hem igen och ännu ett äventyr har blivit upplevt. Livet är allt bra, vänner och om T R E dagar väntar studenten.... NU KÖR VI!

Likes

Comments

Att summera ner fredagens studentbal till ett gäng rader och några väl utvalda bilder är inte lätt. Inte är det heller lätt att greppa att det som har varit EK3A i tre hela år om ett par få dagar kommer att vara upplöst och bortblåst med vinden. Men idag är inte dagen att vara melankolisk, idag är dagen att minnas och glädjas åt de tre fantastiska åren vi har haft tillsammans. Så - ska vi ta en titt på vad denna fantastiska fredag bjöd på? LET'S GO!

Efter frisören på morgonen var första anhalten hemma hos Johan för bilder och pussar....

Lyckligaste tjejen på jorden, så kär i dig.

Efter ett kort stopp hemma för energipåfyllning begav vi oss till kärnan-parken för fotografering av moi. Min klänning är för den som undrar från Fame and Partners och håret fixade Linnea på Janas Lockar. SÅ nöjd.

Till sällskap hade jag, mamma och Linus med oss farmor och farfar.

Därefter var det dags att knalla ner för trappstegen och möta upp resten av studenterna vid The Globetrotter för mingel och bubbel. Ovan ser ni en del av klassen!

Agnesa in action - har ni någonsin sett något finare??

Ett tu tre så slog klockan halv fem och vi begav oss till hamntorget för att hoppa på bussarna som skulle ta oss till Örenäs Slott. Att sitta i bussen, förväntansfull, omringad av vänner och blommande raspfält är det inte mycket som slår. 30 minuter senare mötte jag ännu en gång upp familjen och nu hade pappa anslutit sig. Jag vågar faktiskt påstå att min familj är den bästa som finns.

Så mycket kärlek.

Strax därpå begav vi oss ner till havet för ännu mera fotografering och bilder från det finner ni i nästa inlägg....

Likes

Comments

Så, ska vi gå vidare?

Alltså vilket gäng!!

Vad jag tycker om er <3

"Titta hit, jag ska boomeranga oss!!!"

Favvo-Hannes, glad att jag har dig.

Alltså åhhhhh

Dig och "skratta på ett, två, tre" kommer jag att sakna så det gör ont.

För hur sammanfattar man ens en helt otrolig kväll i ett gäng rader och i några väl utvalda bilder? Hur man en gör känns det fjuttigt och otillräckligt. Snipp snapp slut så var denna sagan slut. Efter minglet och fotografering skålade vi i champagne, åt fantastisk mat och dansade till klockan slog 1.

Jäklar vilken kväll. Jäklar vilka vänner. Jäklar vilket liv.

Likes

Comments

Alltså livet är ju så fantastiskt.

Jag känner mig nykär i livet. Man går runt med ett ständigt leende på läpparna och fjärilarna i magen fladdrar som aldrig förr. Prick så känns det. Livet är allt bra.

Igår hade jag en så jäkla bra dag - jag skrev A på gymnasiets två sista tentor och därefter blev jag godkänd på PT-tentan som jag lite har fasat för. Det skulle ta fyra timmar att skriva den, 70 jäkligt knepiga frågor och för att bli godkänd krävdes 70% rätt, dvs 49 rätt av 70. Efter 1 1/2 timmar klickade jag på färdig och ni vet när man skrev uppkörningen och skulle klicka på färdig där? Man vågar knappt titta och ta redo på resultatet - exakt så kändes det! Men godkänd blev jag och det var himla skönt.

Idag vaknade jag upp till fint väder och pirr i kroppen. Idag är det dags för bal och det ska bli så himla roligt. En helkväll med mina favoriter som jag har umgåtts med så ofta under tre års tid. Att tänka på att allt kommer att vara förändrat om 21 dagar gör mig ledsen, men jag gissar att det är så livet är. Var tid har sin sak.

15.00 börjar minglet inne i Helsingborg och innan dess har jag ett gäng saker att stå i. Kameran kommer att följa med i högsta hugg så kika in för en bildbomb imorgonkväll. Nu väntar frukost med mammi, puss och önska mig lycka till idag!

Likes

Comments

GLÄDJEÄMNEN, INSPIRATION

Godkväll vänner!

Hoppas att dagen har varit snäll och att solen har skinit på er. Mitt humör är som en jäkla berg-och-dal-bana för tillfället - ena sekunden är det sol, enhörningar och sockervadd, nästa sekund lipar jag över att studenten är så nära och så läskig. Ja ni - 24 dagar ifrån vuxenlivet är inte alltid en dans på rosor.

Hur som helst så gick gårdagen finfint mellan lipandet, jag fick gjort det som skulle blir gjort och tentan gick superbra. Därpå hann jag med att träffa favoriten en snabbis på eftermiddagen vilket gjorde mig så glad, fasen vad jag tycker om honom.

Sidonot; någon som kollar Biggest Loser? Atm så tävlar deltagarna om immunitet. Under 14 lock ligger 13 bakelser och 1 immunitet. Varje gång man lyfter på ett lock måste man äta innehållet samtidigt som programledaren berättar hur många kalorier respektive bakelse innehåller. Alltså jag blir förbannad. Här har vi människor som kämpar varje dag med att göra hälsosamma val, och sen ställs de inför en sån här tävling? Ät bakelser eller riskera att åka ut. Är inte detta helt jävla idiotiskt? Tävlingen avslutas av programledaren med orden "Jadu, Pontus, nu har du fått i dig 2770 kalorier, och du vet ju hur många timmar på cykeln detta innebär". ALLTSÅ VAD ÄR FELET?

Över till något roligare; igårkväll anmälde jag mig nämligen till ett event i Helsingborg för företagare som MittFöretag anordnade och som skulle hållas idag. Konferencier var Gustaf Oscarsson och föreläste gjorde både han och Charlie Söderberg. Så jäkla grymma och inspirerande. Det jag tar med mig från dagens föreläsningar är något så simpelt som att man måste göra en förändring för att få ett annorlunda resultat än tidigare.

De uppmuntrade en till att våga ifrågasätta sakerna vi gör varje dag och de uppmuntrade en till att fundera på vad man ska sluta acceptera. Jag ska tillexempel sluta acceptera mitt snoozande, mitt meningslösa scrollade på Facebook och instagram och mitt mulittaskande. Detta är tre saker som stjäl energi och tid och som inte tar mig ett enda steg närmre mitt drömliv. Vad ska ni sluta acceptera i er vardag? Är det kanske möten utan tydliga en tydlig agenda eller kanske människor som förstör ditt flow?

Förutom detta blev det en hel del nätverkande, där var SÅ himla många vettiga människor. En av dem var Clara som driver BossBloggen, en blogg som är en stor källa till inspiration och kunskap om ledarskap för mig. En annan av dem jag hade turen att träffa idag var grundaren av Berzerk som är ett hinderbanelopp i Helsingborg med en spännande twist. Tror bestämt att det är dags att ta tag i min plan om att börja springa OCR-lopp och detta känns som en lämplig början. Någon som vill haka på? Let me know så kör vi! :D 5 av 5 stjärnor får denna dagen.

Fasiken vilket långt inlägg det blev... Nu ska jag sätta mig och planera inför morgondagen innan sängen kallar. Puss!

Likes

Comments