View tracker

Just nu sitter jag på en stol, framför min dator som jag lagt alldeles för mycket pengar på och lyssnar på musik. Jag kollar runt i mitt stökiga rum. Jag ångrar mig genast. På golvet ligger strumpor som inte använts på två veckor tillsammans med hårddiskar från gamla skoldatorer. Jag kollar på min mobiltelefon emellanåt, för att se om den personen jag vill ska snapa har skickat något intressant. Men icke.


Jag skulle inte säga att jag är en deppig människa, jag skulle inte heller säga att jag är en person som är glad hela tiden. Vad blir jag då, undrar ni? Jag blir en helt vanlig jävla människa.

Just nu känner jag att jag är lite deppigare än vanligt, det kan bero på att jag är jävligt trött och att jag ej tagit mina mediciner idag, men skit detsamma.


2016 har hittills varit ett rätt tufft år, dock ett år då jag lärt mig mycket och lärt känna den sanna jag. Jag vill inte påstå att jag har lite hopp men jag har definitivt mindre än början på året. Hopp om vad vet jag inte. Jag tror att livet är värt att leva, jag ser det som en enorm gåva som man inte bara kan slösas bort. Dock, som vi har kommit fram till, är jag en människa. Vet ej vart detta är på väg.


Året började med mycket känslor och mycket hopp om att detta året kommer att bli grymt. Jag hade rätt, men också jävligt fel. Mellan januari fram till juli var livet som en jävla bergochdalbana. Vad det var för händelser hoppas jag att jag någon gång kommer att skriva om, på något sett.


Vad jag ville med denna texten från början är detta: 

Jag kan inte lova att detta är sista gången i mitt liv, då det faktiskt är en rätt stor del av mitt liv, men detta är sista gången jag skriver;



12B313

2360B2



Godnatt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

När jag fyllde 17 år fick jag fyra stycken fiskar för att liva upp stämningen i mitt akvarium som var som ett dött kontor fylld av deprimerade medelålders män som sitter och stirrar i luften som om de är med i VM i tråkighet (faktiskt en grej för er som inte vet det). Dessa fiskar verkade inte göra så mycket i början men sedan blev det fart. De fick massa barn och mina två andra fiskar, Hitler och Stalin, fann meningen med livet. Tre av mina nya fina fiskar är numera döda, så det är ju tråkigt.



Livet är jävligt skumt. Det är det. Så mycket vet jag i alla fall. Vad man ska göra i livet är dock ett mysterium för mig, och nog för många andra. Just nu är livet rätt tråkigt. Det händer inte så mycket. Eller, ja, jag drog på ett äventyr men mer om det senare.

Jag trivs med mitt liv, det är rätt schysst, om man då bortser ifrån kroppen jag har fått. Men livet är inte kroppen, så det går ändå. Mitt liv består just nu av att äta, sova, spela tv-spel, spela musik, spela musiktv-spel, sova osv osv. Det kanske inte låter så spännande, men det är för att det inte är det. Faktiskt. Dock går livet framåt. Det har det alltid gjort och kommer nog alltid att göra. Jag har aldrig sett att det gått åt något annat håll.

Jag håller många av mina tankar för mig själv, kanske bäst så. Många av dessa tankar är djupa och handlar om livets mening och andra är dumma och saknar betydelse, som 6*7. I detta fall så blir dock svaret det samma. Kärlek har jag talat om på denna bloggen någon gång tidigare och för att vara helt ärlig så kommer jag inte ihåg vad jag skrev.
Kärlek kan vara mycket, det kan vara kärleken man har till sina föräldrar, kärleken till sin favoriträtt eller sin favorithobby mm. osv. etc. För att detta inte ska låta som en blankett ifrån RFSU så vill jag säga att kärlek suger. Fast det gör ju väldigt mycket i denna världen.
När jag hör ordet "Kärlek" tänker jag på hockeytöntar som lyssnar på vad fan det är som är populärt i sin lilla mopedbil och bortskämda snobbar som går på samhälle som sitter och hånglar på McDonalds ( är du kränkt så är du fan värd att vara det). Vems fel det nu är att jag har den synen på ordet är ingen mindre än samhällets fel. Det är det alltid. Men för att vara helt ärligt, jag får mycket kärlek från familj och vänner och jag vill tro att jag själv sprider en del. Detta år, än så länge, har varit rätt kasst på den fronten. Jag har gråtit, skrattat, kastat stenar och skrivit djupa monologer och koder på min Snapchat story.

Jag vet själv att jag kommer kolla tillbaka på detta och skratta (varsågod, Hannes) men jag bryr mig inte. Man har olika känslor i olika delar av sitt liv. Nu ska inte jag sitta här och tro att jag vet mycket om livet, har knappt börjat det, men ändå. Vi får se vad som händer.




Jag skrev tidigare att jag skulle skriva om ett äventyr jag gjort men det orkar jag inte. Det kommer upp en video snart på det där "jotub".



Tills dess så hoppas jag att jag hittar min Nintendo DS lite-laddare.







Godnatt.

  • 40 readers

Likes

Comments

View tracker

Det första man ska tänka på när man gör en blogg är att inte skriva så långa inlägg fast många. De ska helst vara hjärndöda och de ska inte ha någon större mening. Tror knappast att speciellt många bloggar för att det är ett sätt att kommunicera med folk utan att prata med dem eller att typ få skriva av sig utan jag tror att ca 80 % av alla bloggar är av personer som bara vill ha uppmärksamhet. Jag tillhör de 80 procenten.


Det är nu lördag när jag skriver detta. Klockan är 02:04 på morgonen och här ligger jag och lyssnar på Jazz och Progressiv rock. Jag borde sova men jag provar en ny taktik; att totalt skita i allt man borde göra. Ät din mat! Mat är överskattat. Borsta tänderna! Den finns löständer. Gör dina läxor! Det finns komvux.
Nej jag driver bara, precis som vanligt.

Idag ska jag lära mig något. Vad vet jag inte men jag gissar på något som inträffade mellan åren 1096-1099. Hoppas det blir kul. (Det blir det inte).


Vet inte hur det är med er men läser ni bloggar? Har aldrig gjort det, men det låter skittråkigt. Speciellt sådana om handikappade tonåringar som inte skriver ett vettigt ord i ett inlägg på 739 ord.

Det är slut iaf. Slut på idéer. Slut på vettiga blogginlägg och samtalsämnen.



Jag har inte gjort ett skit idag, skulle man kunna säga. Jag vaknade upp runt 11 kanske i en säng i en håla kallad så mycket som Bjuråker. Bredvid mig ligger en snarkande jämnårig snubbe med vidrig andedräkt. Bredvid denne mystiska man så ligger en okänd person, förmodligen en kvinna men vad vet jag? Jag inser att detta är mina vänner. Vänner i Bjuråker, en ny lägsta punkt i mitt liv. Jag försöker komma ihåg gårdagen och det är klart som fan det går bra. En utspark för personer som tar studenten i en lokal som jag antar annars är fylld av rasister. Massor av godis fanns där och även fruktansvärd musik. Kommer ihåg att jag mot slutet, när vi skulle städa, köade en låt. En låt som nog passar in i genren Jazz. Det tog ca 30 sekunder innan någon bytte låt. Det var dessutom bra jazz, sådan jazz som folk som inte tycker om jazz kan tycka om. Men nej, icke. Bort med sådan intellektuell musik och på med låten som ligger högst upp på internationella topplistan. Aja. Åka bil var kul.

Vi åker lite senare, efter att jag insett att det faktiskt var mina vänner, in till den enorma staden Hudiksvall. Det tog alldeles för lång tid att åka dit. Blev arg. Fast det märktes inte, är nämligen alltid arg. Ja, om man bortser ifrån de gånger jag inte är arg. Vi går och köper skor. Jag köpte ett par likadana som jag haft innan för de som jag en gång hade blev stulna på ett badhus i Gävle. Woo. Sen åkte jag hem och spelade in ett av de flummigaste avsnitten av podcasten "Tankarna på Hatthyllan". Efter det spelade jag så kallade videospel resten av kvällen till deppig progressiv rock. D va nice, som ungdomarna idag skulle säga. Sen hamnade jag här.


Och det är så, barn, man bloggar. Alltså, om man vill ha en blogg som inte handlar om något.


En blogg kan ju ha ett tema, t.ex. hästar, mode, hästmode, gråsuggswrestling, mm. Men jag tycker att sådana bloggar suger. Varför? Jo för att de inte är som min. Dvs helt värdelös.



Men det spelar ingen roll vad jag tycker, det är ändå ni som läser detta som ska läsa det så jag bryr mig icke. Hoppas det var lite kul iaf.





Nu ska jag hoppa i sängen tills min mor skriker på mig.




Godnatt.

  • 79 readers

Likes

Comments

Vet inte riktigt vad jag ska skriva egentligen. Allt jag har skrivit på denna blogg har varit rätt djupa grejor och mitt liv i allmänt. Funderar på att ändra på det..

Äh fuck it, if it ain't broke, don't fix it.


Mitt liv är just nu. Det är. Jag går i skolan, lyssnar på och spelar alldeles för mycket musik och går omkring och är allmänt glad. På utsidan iaf. Som jag skrivit förut så är jag en tonåring, och en del av att vara en sådan är att vara deppig iaf 67 % av tiden. Jag tycker att det är intressant. Hur personer inte visar att de egentligen inte mår så bra, inkl mig själv. Men det kunde ju ha varit värre, ska inte klaga. Jag kunde ju ha varit Steven Avery eller typ Christoffer McCandless.


Jag har rätt mycket i skolan att göra klart men jag tycker ändå att jag har klarat det rätt bra. Men man måste ju leva lite också. Dvs att sitta och spela tv-spel och spela musik.


Livet går framåt, bara framåt. Det har det alltid gjort, kommer nog alltid att göra. Har aldrig hänt förut att det gått åt något annat håll, inte vad jag vet iaf. Känner att det dock saknas något. Typ kanske en människa som är lite rolig och lite mysig kanske. Och inte min mor. Men livet är fullt av andra saker att uppleva än en flicka. Typ, träd, tv-spel, olika sorters glödlampor och hur en macka smakar. Jag ska inte klaga men livet är rätt ointressant. Tänk om man bara fick dra iväg och uppleva livet. Men icke, man ska vara sjuk och hålla på och plugga så man kan skaffa ett bra jobb så man kan tjäna pengar så att man kan muta en kvinna och få en familj och fortsätta att arbeta tills skitungarna har vuxit upp så man sedan kan äntligen åka ut på äventyr, dvs åka till Thailand en gång om året med sin fruktansvärt tråkiga fru. Så ska inte mitt liv se ut iaf. Så det jag menar är att jag måste skaffa en flickvän nu så att inte mitt liv går under? Precis. Det är korrekt.

Nejdå. Jag har fan inte tid med det. Måste klara ut Black Mesa för tionde gången och gömma koder i blogginlägg osv.


Har för övrigt gjort en podcast ni kan lyssna på. Den suger, men den är bäst ändå.
(Tankarna på Hatthyllan, Soundcloud/iTunes)


Aja, livet är osv. Nu ska jag sluta skriva skit på internet.



Godnatt.

  • 91 readers

Likes

Comments

Sitter just nu och försöker hitta på en rubrik fast jag inte ens har kommit på något att skriva om. Det är ganska roligt; jag hittar oftast på titeln innan jag faktiskt skriver något. Att skriva på detta sättet är ju ganska lustigt. Eller inte, vad vet jag.. Jag bryr mig inte. Ha.


Jag vet inte hur det är för er som läser detta men kärlek är något.. Jadu.. Jag är 16 år, en ålder som, well, är en ålder. Eftersom jag är den jag är så har jag varit "kär" ett par gånger i mitt korta liv. Jag finner, av någon anledning, att ämnet kärlek är väldigt pinsamt och av någon anledning något som jag vill hålla mig borta ifrån. Dock så styr man inte över känslor och därför har det blivit som det har. Jag försöker säga till mig själv att jag inte ska bli förälskad för att det ej är någon mening. Inte för att jag inte tror att jag kan få någon, het som fan ju! Skämt åsido så vet jag med nästan 100% att det kommer ta slut någon gång och att detta inte är den människan jag kommer spendera livet med. Inte vet jag, fuck it. Kärlek är för folk som bryr sig.


Att man inte styr över känslor kan ju vara positivt också. Det kan göra så att man våga göra saker som man vanligtvis inte vågar eller så kan det göra så att man får åka in på mentalsjukhus för resten av livet. Oavsett vad som händer så kommer man får dras med känslor som man inte styr. Jag är glad att jag har dessa känslor, det är dessa känslor som kommer leda mig till dit jag vill, eller dit mina känslor vill iaf.


Inte vet jag om detta var vettigt eller inte. Avgör själva.


Varför jag drar upp detta ämne är ingen slump. Till skillnad till många andra människor på denna jord så är jag en sådan som bryr mig.


Har inte skrivit här på ett tag, känns det som iaf, men så blir det när man är lat. Snart slut på detta läsår, woo. Allt går segt, har ingen lust och vill bara spela spel, kolla på serier och läsa böcker ( Ja, vissa ungdomar gör faktiskt det). Jag vill göra saker som jag bryr mig om, men icke. Jag tillbringar min tid runt dumma idioter, antar att det är en del av att vara sexton. Kan skylla allt på det. Anyways, livet rullar på precis som en Rubik's kub.


Ska fan sova nu. Har fortfarande inte kommit på en rubrik.


Godnatt.

Likes

Comments

Stockholm. Sveriges enda huvudstad. En stad som är full av folk. En stad med massor av olika sorters fordon. En stad som praktiskt taget bara en stor byggarbetsplats hela tiden. En stad med Sveriges enda tunnelbana som man tror man hittar i fast man hela tiden hittar ett nytt ställe att gå ut på. En stad som faktiskt inte bara het idioter. Eller, typ iaf.

Det var ett tag sen nu. Som vanligt har jag inget intressant att prata om mer än att jag just nu befinner mig i "Fjollträsk" (hatar folk som använder det "namnet" (vilket också innebär att jag hatar mig själv (vilket inte stämmer egentligen))). Jag är här på grund av två anledningar. I helgen var jag på Blue House Youth Jazz Festival, vilket är en jazzfestival för ungdomar (chockerande, jag vet). Det var även Storbands-SM som GUBB bl.a. Deltog i.

Vi åkte tidigt (08:45) på morgonen på fredagen med en buss ifrån Hudiksvall. Bussen hade eluttag så jag var glad resten av dagen. När vi kom fram till Sthlm runt 13:30 så fick vi gå in på konserthuset. Och gå på en massa föreläsningar och workshops. En var med John Scofield och den var helt fantastisk. Kul kul. Vi gick senare och åt torr kyckling på Jensens, vilket var ok antar jag. Sen fick vi gå på en tre timmar lång konsert med John Scofield tillsammans med Blue House Orchestra med ledning av Peter Asplund. Fantastiskt. Dagen efter fick vi gå på workshops och föreläsningar på Södra Latin (gymnasieskola) och vi fick även spela där. Men det bästa var på söndagen då det var tävling. Otroliga musiker. Vi kom trea i vår klass, vilket vi tyckte var skitkul. Att bara få stå på stora scenen på konserthuset var spännande. Sen var den helgen slut och jag och mor åkte till vårat hotell då vi skulle vara kvar och hälsa på lite folk på Karolinska.

Jag ligger nu och skriver detta aptrött och.. Well.. Trött.

Tänker sova


Godnatt.

  • 106 readers

Likes

Comments

Internet är spännande. Man kan hitta allt ifrån treåringar som öppnar kinderägg till människor som pratar strunt. Man kan hitta små klipp på folk som älskar med varandra till en Facebook-grupp som kallas "Utstötta Pedofiler". Internet är, som ni märker, helt fantastiskt. Jag har märkt att vi ungdomar (som är dumma i huvudet) kan mer om internet än de som är över 35. Märkte det speciellt på min mor som frågade mig om man skulle klicka på "gilla"-knappen för att gilla något. Helt underbart.


Det här är ännu ett inlägg som är helt meningslöst. Ett sådant blogginlägg som man inte får några likes på.. Speciellt inte ifrån sin mor. Men det gör inget. Vart "like"-knappen sitter på sociala medier är ju också intressant. På Facebook är det i det vänstra hörnet av en bild eller ett inlägg, på instagram kan man välja att dubbelklicka på bilden eller så kan man trycka på ett litet hjärta. Intressant. Inte alls egentligen.

Jag har varit i en sk. skola de senaste två dagarna. Har inte varit på detta ställe sen vecka sju. Kul kul. Jag har ägnat min tid till att ha ont och kollat på Game of Thrones. Köpte faktiskt hela samlingen av A song of Ice and fire. Bra köp.


Nu tänker jag göra som en av mina vänner gör, nämligen att avsluta detta inlägg redan nu. Klockan är fan för mycket. Måste ju sova.
Pfft, nej.


Men alltså, nu får det vara nog.



Godnatt.

  • 132 readers

Likes

Comments

Jag är sexton år. Jag är en så kallad tonåring. Jag är dum i huvudet. Det rår jag inte för dock, jag skyller på Big Bang. Jag är dryg, själviskt, osäker (fast egentligen inte) och allmänt, well, dum i huvudet. Det betyder inte att det är bara är jag som är dum i huvudet, utan du med. Dvs. om du inte är en av de mammor som läser detta, hej förresten.


Det som förbryllar mig mest om ungdomar är att alla vill växa upp så fort som möjligt. Jag taggar inte alls "vuxenlivet". Jag vill vara tre igen och leka med mina bilar och äta sand. Men det får jag inte, enligt normerna. Därför äter jag sand när jag är ensam. När alla coola kids frågar frågan: "Vad gör du när du är ensam??!" ;) då svarar jag med ett simpelt: "Det du!". Då tror de något helt annat. Sanningen är att jag drar fram min bilmatta häller ut sand på den, hämtar lite mariekex och doppar dom i sanden och därefter stoppar jag in dem i munnen.


Jag vill se min uppväxt som ett experiment. Mitt uppdrag är att försöka förstå mig på ungdomar och människor. Det har inte gått så bra. Folk är ologiska. Jag med, förstås.


Jag kommer nu ta upp några punkter. Bara för jag klagar på folk betyder inte att jag är perfekt. På vissa punkter kommer jag även klaga på mig själv. Ingen människa är perfekt.


Kärlek


Jag har aldrig varit riktigt kär, om man bortser från datorer och dylikt. Jag personligen tycker att allt som har med kärlek i vår ålder är pinsam. Vet ej varför. Något som jag måste träna på antar jag. Jag blir lätt intresserad av personer. Jag menar EXTREMT lätt. Men jag är rätt blyg. Jag är en rätt självsäker pojke. Jag tycker inte mycket är pinsamt eller obehagligt, men med kärlek är det kört. Jag känner just nu att jag inte bryr mig. Skit samma, fuck it. Jag har min dator.


Alkohol


Min relation till alkohol är som den är. Inget emot att folk dricker, utan jag är emot de personer de blir när de dricker. Jag har varit med om en del obehagliga händelser då alkohol var inblandad. Varför man dricker är ju också en fråga för sig själv. Många super sig nog fulla för det är så jävla coolt, en del dricker för att de är nedstämda och tänker att de inte har en annan utväg, en del andra dricker för att de är beroende och har gjort det till en vana och många andra påstår att de dricker för att det är gott. Visst finns det folk som faktiskt dricker för att det är gott men jag tror att majoriteten av de som säger så faktiskt försöker dölja något och att de inte vill säga den egentliga anledningen. Inte vet jag, jag kan har rätt jag kanske har fel, men personligen tror jag att det kan ligga något i det jag skrivit. Alkohol är ett känsligt ämne skulle jag tro, så jag ska inte skriva så mycket mer.


Droger


Det som är skillnaden mellan droger och alkohol är att droger kommer oftast efter alkoholen. Du är fjorton år gammal, dina kompisar dricker och för att du ska kunna vara delaktig i en grupp och känna att du har vänner börjar du också att dricka lite när de drar med dig till en fest. Två år senare sitter du på en av de många fester du varit på under dessa två år och har "trevligt". Du skrattar med dina kompisar, och efter att ni skrattat klart drar en av dina vänner upp en påse med något som de kallar "skoj". Du vill egentligen inte men din kompisar påstår att det blir kul. Du tar lite av de "skojsiga" sakerna och tjugotre år senare vaknar du upp i parken och påbörjar ditt uppdrag att panta lite fler burkar. Överdrivet, såklart. Låter som en dålig undomsfilm. Dock tror jag att i vissa fall är det så. Varför har det blivit såhär då? Nu går jag tillbaka till alkohol.


Det är tradition. Människorna är osäkra och har lågt självförtroende. Vem man ska skylla på är ju typ Gustav Vasa. Jag hoppas bara att dessa personer får hjälp med att finna sig själv. Det jag vill ha sagt med detta vet jag inte.


Sluta leka så jävla coola. Eller så säger ni att ni är töntar, då får ni mer respekt från mig än om ni skulle säga att ni var så jävla fulla i helgen. Är en person trevlig och respektfull mot dig, visa det tillbaka. Fast vi kan ju säga att alla tonåringar är dumma i huvudet. Det är fakta.


Så nu har jag klagat på det Svenska folket och på mig själv. Nu ska jag gå och dricka.

Älskar vatten.


Godnatt.

Likes

Comments

Tåg är intressanta. Väldigt intressanta. Stora cylinderformade fordon oftast gjord i någon sort av metall. De största inom denna bransch, antar jag, är SJ. SJ består av människor som tycker om tåg. Eller så tycker de bara om pengar. Skulle gissa på det sistnämnda. SJ får mycket skit. Tågen är ofta sena, personalen är oftast ganska otrevliga osv osv. Jag har nästan aldrig varit med om detta dock. Oftast så har tågen gått när dom ska och personalen är helt ok. Jag älskar att åka tåg, det är najs. Vi får se hur det går denna gången.

Idag är det ju, som alla vet, Alla hjärtans dag. Jag kan verkligen inte bry mig mindre. Förstår verkligen inte varför alla hypar upp det. En dag då man ska vara extra kärleksfull mot, framförallt, sin partner. Varför då inte vara kärleksfull alla dagar om året istället? Jag tror att denna dag skapades av alla män som slog sina fruar på 1820-talet. För att få ha kvar sin hustru så ger man henne något speciellt den 14 februari varje år. Så var det ju inte, tyvärr.


Igår var det så att jag hade en spelning med GUBB i Gävle på kulturskolejazzen och det gick som det gick. Kul var det iaf. Trött blev jag och med tröttheten kom smärtan så, Woo. Är rätt trött just nu. Sitter på ett tåg på väg mot hufvudstaden då jag ska till sjukhuset. Har inte varit i skolan på flera dagar och kommer inte vara det heller. Ganska ensamt. Men så är livet. Säger som David Batra: "Det här var ju tråkigt".


Kul kul.


Godnatt.

  • 171 readers

Likes

Comments

Ligger i min säng och kollar på mina fiskar som aldrig dör och tänker att det är rätt skönt att vara människa ändå. Hatar människor, men hellre det än att bo i en glasbur med en massa vatten i, en annan individ som man inte riktigt vet vad man tycker om och en lampa som förstör ens ögon. Stackars själar.


Jag har varit i Gävle i helgen. Jag har repat med GUBB och jag har även kollat på fkn Melodifestivalen. Det sög. Inte repet, det var givande, men melodifestivalen. Mest för att jag ogillar Petra Mede, men det är också ett ämne som jag får skriva om någon annan gång. Jag säger att jag ska skriva om roliga saker, men så fort jag sätter mig ner så går det åt skogen.


Jag gick inte i skolan idag, dels för att jag inte hade lust och dels att det inte är skola på söndagar. Jag var i Gävle hela helgen och repade. Det var dock kul. Jag och tre andra människor bodde i en lägenhet som en av dessa personers syster hyrde. Jag åkte till gävle på fredagen och var där tills idag. Inte mycket man kan säga förrutom att vi kollade på Child's Play (Chucky 1), som jag sett tidigare, och en av oss blev rädd. Inte jag, jag lovar. Faktiskt.


Fredagen var helt ok, fram till slutet av skoldagen. Jag åkte till skolan sent så jag hann bara med två lektioner. Första lektionen var helt ok, den andra dock... Vi hade bruksspel och ackompanjemang, vilket praktisk taget är att du ska spela på en gitarr och säga hejsan. Vi hade blivit indelad i grupper om två. Det var jag och Erik i detta fall. Ungefär en vecka tidigare hade vi fått våran låt och vi skulle träna på den till denna ljuvliga fredag. Vi får ungefär en halvtimme att träna på låten, men mina fingrar ville inte fungera så det gick ej att spela gitarr så träningen sket sig. Vi går in i klassrummet och vi ska spela upp. Vi går sist då vi väntade ut om min hand ville vara med eller om den skulle fortsätta strejka. Guess what. Den var rätt död. Jag var väldigt trött, jag hade ont, jag var hungrig och jag var hyper. Så jag får den briljanta idén att jag talar texten istället för att sjunga den, för att jag inte kan sjunga. Efter vi "spelat" låten får vi för oss att spela låten "Hej hej, hemskt mycket hej" då jag och Erik kunde den sen innan. Vi "spelar" låten och det går åt helvete då jag, som sagt, var trött, hade ont och var allmänt flammsig. Våran lärare säger att lektionen är slut och att alla kan gå förutom jag. Alla går ut och jag stannar kvar. Det han gör då var jag ej beredd på. Han skäller ut mig. Han frågar varför jag betedde mig så, varför jag inte gjort uppgiften och berättade att han var svinförbannad.

Först och främst vill jag poängtera att mitt uppförande inte var helt okej, det fattar ju jag också, jag är inte dum. Jag har ingen riktig kontroll och märker det inte om ingen säger åt mig, vilket han borde ha gjort. Om han gjort det, hade jag tänkt efter och detta hade aldrig hänt. Hans beteende var dock var helt dumt i huvudet. Han borde väl förstå att ungdomar kan bli trött en fredageftermiddag, speciellt jag. Men nej då. Att jag inte lärt mig texten borde väl han också förstå. Om jag får turen att jag orkar jobba med skolarbete, inte fan lär jag mig texten till "Layla" utantill, utan gör något som är mer akut. Men nej, varför skulle han förstå det. Jag gick till skolan glad, när jag åkte hem var jag förbannad.


Det går inte att behandla mig som de skulle göra med en icke-sjuk ungdom, utan man får vara mer alert och man får fan bry sig i lite. Det innebär inte att jag ska få ett A bara för att jag är sjuk, utan att respektera och acceptera att såhär är det, nu gör vi det bästa utav det. Den lilla respekt jag hade för denna person, finns inte längre, med all rätt. Om denne individ tror att jag kommer respektera honom mer efter detta, då är han ute och cyklar på extremt hal is.


Så, nu har jag fått ur mig det.


Disclamer: dissa inte denna människa. Detta är min fight, ingen annan borde göra något. Ville bara skriva av mig. Tar inte åt mig sådant skit, blir bara förbannad. 


Om jag var otydlig så fråga gärna om det var något ni inte förstod.


Nu är jag trött. nu ska jag gå och prata med mitt bord. Vi får se hur det reagerar.

Godnatt.

Likes

Comments