View tracker

Barn, Förälder

Japp. Min mobil alltså. För någon månad/er sen gick den så jäkla sönder. Igår slog jag till och införskaffade mig en ny. Det var en trevlig försäljare. Han stod ut med att knodden skrek, jag inte visste vart jag hade min legitimation och att jag och sambon kastade ongen mellan oss för att försöka hålla ett vettigt samtal. Det var svettigt, snorigt och osmickrande. När jag skrivit på alla papper och får mobilen i näven, vänder sig försäljaren mot mig, sådär lite förtroligt ni vet. Han tar en snabb titt på den sorgliga röra som kallas Hannelie och säger: "Du, det finns en jättebra selfiekamera på mobilen."

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Barn, Förälder

Vet ni hur jag på enklast möjliga sätt skulle beskriva känslan av att ha ett barn? Ni vet när en handlat något fint klädesplagg? Eller en ny elektronikpryl? När man vet att man har en påse godis i skafferiet, eller jättegoda rester från en måltid i kylen? Den där känslan som är i bakhuvudet, en behaglig känsla. En får liksom ibland stanna till och tänka: "Vad är det nu jag har som gör att det känns så härligt hela tiden? Just det: en jäkla massa gott hemma!" eller kanske: "Just det, jag har ju den där snygga nya tröjan!" Så är det, så är det nästan hela tiden. En tänker efter vad källan till den där goa känslan är, så är det han. Den där lilla människan som bara är det finaste i världen. Han är 10 månader nu och känslan är fortfarande lika stark.

Likes

Comments

View tracker

 Det var 15 september 2015, min 28 årsdag. På kvällen fixar sambon middag och jag ställer mig i duschen för att skura mögel (eeh, ja? Som 50 cent säger: "Go shorty, it's your birthday. Stand in the dusch and clean all the mögel away"). Middagen serveras och jag sätter mig till bords: I mjukisbyxor, fettigt hår och lite svettig. Med eventuella mögelrester över hela mig. Efter middagen så ställer sig sambon upp. Lite fumlande säger han: "Jag tänkte såhär: Vill du gifta dig med mig?" Som svar på det romantiska erbjudandet utbrister jag: "Skämtar du?!"

Några dagar efter detta graverar sambon in mitt namn och datumet vi förlovade oss i sin ring. "Hannelie" står det, med fina snirkliga bokstäver. I min ring står det Thomas Sabo. Jag får väl kanske göra något åt det.

Likes

Comments

 ​Ja, det blev en blogg till slut. Jag gillar ju verkligen att skriva och eftersom Facebook nu för tiden mest består av att det delas klipp och SD-smörja hit och dit, så vänder jag mig hit för att få ur mig det. Och för att få bekräftelse, jag menar, det är väl en drivkraft bakom det mesta?

Jag är alltså mor till en knodd på 10 månader. Jag började studera till bibliotekarie i höstas. För omkring sex år sedan haffade jag en finfin man som jag i sommar tänkte gifta mig med. Ja, resten visar väl sig under tiden. Hej!



Likes

Comments