View tracker

Ghost town


Var tog tiden vägen? Vi har anlänt till vårt sista stopp christcurch, Nya Zeelands tredje största stad och ska flyga hem till härifrån imorgon.


Rutten hit fylldes av krokiga vägar i bergen som återigen såg ut som något som var hämtat från sagan om ringen och ÅTERIGEN blev vi chokade över hur vackert det egentligen är här.

Christcurch drabbades 2011 av en stor jordbävning som, och dagliga efterskalv i 9 månader som staden fortfarande försöker reparera sig ifrån och var man än vänder sig är det stora byggnadsställningar som täcker antingen anrika gamla byggnader i hopp om att bygga upp dem igen eller på stora grusplaner som stora hus brukade stå på. Innan 2011 var det främst sekelskiftshus från England men nu är det inte mycket kvar och vi fick lite intrycket av en spökstad. Men Museet (som vi faktiskt gillade pappa Persson & Skog), botaniska trädgården och en liten del av stadskärnan levde dock fortfarande och hann med alltihop under vår stadsvandring.


Eftersom det är vår sista kväll så ska vi laga middag men några vänner vi har träffat längst resans gång och packa ihop det sista. Imorgon väntar en 30h lång flygresa där rutten är 12h flyg från Christcurch till Singapore, 6h mellanlandning och en lika lång flygning från Singapore till Köpenhamn. Inte världens roligaste flygning alltså och hur pigga vi kommer vara när vi landar vill vi inte ens tänka på. Men hem måste vi (tyvärr) så det löser sig!


Ses snart

Hanna

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Queenstown, vår absolut favorit av alla städer och byar vi besökt. En idyllisk liten by omgiven av höga berg och med en vacker sjö. På sommaren en stad för adrenalinjunkies och på vintern skidort. Här kan man göra allt från bungyjumps, mountainbikes och vattenaktiviteter som jetski. Vi anlände en måndag och hade inte mycket tid innan det var dags för stor middag med hela kiwi-gänget. Samma dag hade vi även hunnit testa en 130 meter lång zipline. Man kunde själv välja hur man ville åka ner, Hanna valde superman dvs att hon låg ner medan jag valde att hänga upp och ner. Dagen därpå var det upp tidigt för att åka till milford sound, som egentligen är en fjord och inte ett sund. Det var en timmes båttur i en otrolig miljö och vi fick chansen att se sälar!
I övrigt har Queenstown erbjudit främst ett grymt nattliv och alldeles för många mysiga caféer.
Vi har fått några fina dagar och kvällar vid sjön, hunnit upptäcka stan och vandrat en del. Hade vi haft större budget hade vi absolut velat stanna längre.
Vi är just nu i Christchurch, tiden börjar lida mot sitt slut och på måndag är det dags för oss att flyga hem. Vemodigt. Men vi ser såklart fram emot att äntligen få krama om er och att komma hem till julfirande.

På återseende,
Malin

Likes

Comments

View tracker

Sydön fortsätter att leverera med sin storslagna natur och vyer. Sedan vi sist uppdaterade har vi hunnit passera området Franz Josef som inte helt oväntat innehåller glaciären Frans Josef som säkert är jättefin och mäktig att vandra i, inte för att vi vet för det var dimmigt och regnigt när vi var där. Så vi spenderade dagarna med att umgås med våra nyfunna vänner som inkluderar några amerikanare, så på deras thanksgiving middag blev vi inbjudna och en riktigt stormiddag med kalkon, grönsaker, sås och potatis. Vi kände oss skyldiga att bjuda tillbaka med svenska efterrätten och idéerna började storslagna med prinsesstårta och kanelbullar med med begränsade resurser som dåligt kök + inga riktiga ingredienser blev det kladdkaka och chokladbollar som gjorde lika stor succé.


Vi hann även med avnjuta några timmar i hot pools eftersom vädret inte tillät något annat. Dagen vi lämnade Frans Josef valde solen såklart att sticka fram och om vi hade stannat hade vi antagligen hajkat upp till bergen men vår busschaufför tog oss till en sjö ca 1h ifrån och vi fick otrolig vy på glaciären därifrån så det hade kunnat vara värre.


Från Franz Josef till wanaka, en liten stad belägen vid en stor sjö där vi spenderade natten. Vi hann med kaffe vid vattnet, picknick i parken och titta omkring. Städerna på Sydön är mindre men i vårt tyckte mysigare och mer pittoreska och vi har gillat varje destination vi har varit på. Nu befinner vi oss i Queenstown och vi är rätt så kära i denna staden redan och är glada att vi har lagt flera nätter här!

Likes

Comments

Surf'n

Eftersom vi haft lite dåligt med wifi så har vi inte lyckats ladda upp några inlägg förrän idag. Sedan sist har vi hunnit med en hel del.
Vår resa från Wellington började med 3 h på färja mellan nord och sydön, därefter 5 h på fullastad buss utan airconditio. Slutligen kom vi fram till kaiteriteri. Staden var omringad av skog och hav. Där hängde vi mest runt med olika gäng, gjorde små hikes och gav oss även på att paddla kajak.

Två dagar senare anlände vi till vår andra destination på sydön, westport. Kortspel och en pubrunda i en alldeles ödelagd stad. Westport var en rik och väl befolkad stad innan gruvorna blev mindre populära.
Vi hann också skriva upp oss på surflektioner dagen efter, Så när klockan ringde 06:00 på morgonen var det bara att gå upp. Det var 2 timmar med en del kallsupar och mjölksyra men så otroligt roligt! Vågorna var väldigt höga och man fick kämpa med undervattenströmmarna, men så värt kämpandet. Samma dag åkte vi vidare till Mahinapua, där maskeradfest och fin middag väntade.

Naturen på sydön är lika slående som på nordön, förutom att här möter regnskog glaciärer. Vi trivs och njuter av livet!

Kram,
Malin

Likes

Comments

Torsdag kväll till tidig måndag morgon har spenderats i Wellington, Nya Zeelands huvudstad med ryktet om att vara en av världens mest vindiga städer vilket vi kan skriva under på. Vilken riktning du än vänder dig på blåser det, Malmö har ingenting att komma med jämfört med denna stad.


Förutom blåsten har vi stormtrivs (he-he) och dagarna har gått ut på att få guidad tur som innehöll utkiksplatsen mount Victoria och Weta cave som är bolaget som gjort all rekvisita till bland annat Sagan om ringen och avatar, nördigt men kul. Vi besökte även stans museum där vi båda blev sjukt imponerade av deras war exhibition som var en häftigt utställning om Nya Zeelands deltagande i första världskriget, äta god mat och testa på stans nattliv. Vi är glada att vi valde att stanna några dagar extra i Wellington och fick upptäcka lite mer. Förutom vårt högaktade vistelse har Wellington även haft besök av Elton John som hade en stor konsert på lördagskvällen, hans uppträdande gjorde att i princip ALLT var fullbokad i stan och vi fick kämpa (tjata) till oss ett rum på vårt hostel.


Wellington var det sista stoppet för oss på nordön och imorgon beger vi oss med en 3,5h lång färjetur till Sydön och vårt första stopp kaiteriteri som är känt för sina fina vandringsleder och stränder. Inget storstadsliv för oss den närmsta veckan alltså men det ska nog inte bli något problem alls.


Hanna

Likes

Comments

Det har varit några intensiva dagar med en hel del aktiviteter. Bland annat en visit till hobbiton, där vi fick en guidad tur i den pittoreska idyllen. Det var en ordentlig rundtur i den lilla byn samtidigt som guiden talade om var de olika välkända scenerna spelades in. Det hela avslutades på puben "the green dragon" som förekommer i filmerna. Där fick vi smaka på öl och cider som är specialbrygd med ingefära och inte finns att få tag på någon annanstans. Vi blev båda glatt överraskade, hobbiton var verkligen över förväntningarna och en rolig upplevelse.
Vi for sedan vidare till Rotorua för två nätter, känd för sin geotermiska aktivitet i staden då ett antal gejsrar finns i området och heta lergropar. I staden finns också svavelhaltiga källor. Där testade vi ett spa med olika varma pooler som innehöll en massa mineraler. Väldigt avslappnande och bra för kroppen. Det blev även ett stopp på Te Puia, ett litet naturreservat med heta lergropar, gejsrar och varma vattenhål där temperaturen gick upp till 100 grader. Guiden lät koka ägg i ett av vattenhålen och alla fick smaka efteråt(gratis lunch, vi var nöjda)
Nu har vi hunnit vara i Tapo två dagar. Vi skrev upp oss på en två mil lång hike över bergen, tongariro alpine crossing, som tog oss 6,5h. Det är den äldsta nationalparken i nya Zeeland och fjärde största i världen. Skrattattacker, uppgivenhet, adrenalin och ångest, men även bland det bästa vi gjort. För oavsett hur trötta vi var och hur mycket träningsvärk vi har idag,så var det så otroligt värt det. Utsikten och naturen var verkligen något utöver det extra. Innan vi hunnit smällts den långa promenaden körde bussen oss till flygplatsen där vi skulle hoppa fallskärm. Det var det roligaste, läskigaste och galnaste vi båda gjort. 15000 ft, frittfall i 1 minut. Vi hoppade över den stora sjön lake tapo. Man kunde se både syd och nordön och dessutom den vackra naturen som nya zeeland erbjuder. Jag skulle absolut kunna göra om det alla dagar i veckan.

Malin

Likes

Comments

Så har det börjat, bussresan som ska ta oss igenom Nya Zeeland med stopp som bland annat glaciären Franz Josef, Queenstown och Hobbiton. Bussen fungerar som en slags hop-on-hop-off pass där man kan skräddarsy hur länge man vill vara på varje destination och busschaufförerna nämner aktiviter, antingen gratis eller något som måste betalas som finns på varje ställe och därefter bestämmer man vad man känner att man vill göra. Hitentills har det fungerat smidigt för oss och vi gillar det!


Första stoppet blev hot water beach ca 2 timmar söder om auckland. Där fick vi upptäcka hot water pools, undervattensströmmar som filtrerar fram varmt vatten mellan tidvattnet och när man grävde i sanden tillräckligt djupt kom det fram och man kunde bada i det 60 grader varma vattnet vilket vi skippade då vi är vana vid 30 grader och sol är de 16 grader och vind vi möts av nu en smärre chock och innan vi har vant oss vid vädert blir det nog inget bad för oss.


Efter hot water beach åkte vi vidare mot cathedral cove där en sagan om ringen liknande promenad tog oss till en strand där en stor grotta delade upp stranden i två delar och gav ett mäktigt intryck. Nya Zeeland lever verkligen upp till "four seasons in one day" och från att svettas i solen frös vi otroligt mycket när vi kom in skuggan. Naturen lever annars upp till våra förväntningar med sina variationer av gröna berg och stora stränder, ena stunden påminner det lite om alperna från att 10 minuter senare få känslan av att man är på en exotisk strand i Thailand.


Idag har vi spenderat dagen i waitomo där vi hajkat och tagit det lugnt. Imorgon väntar Hobbiton, en del av platsen där sagan om ringen spelades in och därefter få en adrenalinkick i form av att åka en gondol upp för ett berg och åka toboganning ner (en slags släde med ratt) . Läskigt? Ja men eftersom vi är i the adrenalin capital of the world får vi ta seden dit vi kommer.


Hanna

Likes

Comments

(3 första bilderna är från rarotonga, resterande är Auckland)

Från 30 grader till 18, vi landade minst sagt i ett väldigt kallt Nya Zeeland. Men vi är nog mest glada över att vi inte fastnade på Rarotonga, vilket nästan var fallet. Efter att vi checkat ut från vårt boende redo för att flyga mot nästa destination blev vi medvetna om att en hemresa från nya Zeeland tvunget skulle uppvisas vid avfärd från ön, annars skulle vi inte få gå ombord på planet. Från harmoniska nöjda tjejer till panikslagna på mindre än 3 sekunder. Det löste sig såklart, dyra biljetter men hem vill vi (typ), i alla fall kunna åka till nya Zeeland.

Jag tänkte börja med att berätta lite om våra sista dagar på Rarotonga, cookisland. De bestod mest av gå från stranden till att köpa mat och tillbaka. De två sista dagarna bokade vi ett fint litet hus där vi fick eget kök, toalett och det bästa av allt... Vi fick en egen tv! Dessutom fick vi äntligen chansen att hänga upp alla kläder och tvätta. Vår lycka över att allt och vi kändes så rena var överväldigande. Efter en månad på inte så rena hostel och rädslan för bedbugs eller vägglöss var vanlig vardagslyx så fint och uppskattat. Vi spenderade mycket tid på kvällsmarknaden som låg nära. Där testade vi alldeles för goda maträtter och efterrätter.

Nu spatserar vi runt i en storstad men höga byggnader,i hamnen ligger enorma graciösa segelbåtar såväl som motorbåtar och parkerna är vackra. Idag åkte vi över med färja till en annan del av Auckland, Devon som är en lyxig förort. Vi kämpade oss upp för en gammal vulkan för att få den bästa utsikten över stan. Auckland är verkligen ingen besvikelse och att börja ännu ett äventyr här känns bra.

Malin

Likes

Comments

Dagarna rullar på här i Cooköarna. Vi har kommit in i ett skönt lunk som består av en kombination av läsa, sola, äta och spela kort/se film med våra nyfunna vänner här på hostlet.


Men lite aktiviteter har vi lyckats få hinna med i dagarna! Bland annat har VM-finalen i rugby spelats, en nästan helig sport här i Cooköarna/Nya Zeeland om man ska döma efter alla vi har pratat med. Det kvittar vem du är, rugby ÄR något som engagerar alla. All blacks, Nya Zeelands landslag är det självklara laget att heja på och spelarna blir lyfta till skyarna. Igår utspelades finalen och det var inte vilket land som helst som gav All blacks en match om vinnartitelen utan grannlandet Australien. Att Nya Zeeland och Australien mötte varandra i VM-final är lite som om Sverige och Danmark skulle tävla om VM-vinst i fotboll (fast större). Trots att man kanske inte kan kalla mig och Malin superfans så kände vi att detta är en sportupplevelse vi inte kan missa så klockan ringde 05.00 för att ta oss till en lokal pub med några från hostlet. Och det var värt det! Äldre som var svartmålade i ansiktet och viftandes på NZ flagga, barn som hoppade av glädje när de såg spelarna och hel del andra människor som var så engagerade i matchen att man fick känslan av att i just i denna stunden var ingenting så viktigt som att All blacks vann - vilket de gjorde! Otroligt rolig upplevelse.


Vårt upptäckande om det lokala slutade inte vid rugby matchen utan vi tog bussen till lördagsmarknaden som är en gång i veckan. Där möttes vi av lokal mat, frukt och kläder. Locals & turister möttes i en mysig blandning och vi hann med både god mat och titta omkring bland stånden innan värmen blev för påtaglig och havet kallade.


Nästan varje destination vi har varit på har vi frivilligt eller ofrivilligt hajkat på ett eller annat sätt och Cooköarna skiljer sig inte från mängden där. I söndags förmiddag gjorde vi en "Cross Island Walk" som innebar extrema uppförsbackar, bäck att korsa och en ganska stark sol. Måste det nämnas att det var otroligt svettigt? Men när vi kom till toppen, the needle lookout så var vyn helt otrolig.


Med 3 dagar kvar är planerna bara att ta det lugnt då Nya Zeeland kommer innebära lite mer aktiviteter än vad denna sköna och avkopplande 1,5v har varit.


Hanna


Likes

Comments

Denna ö är så nära drömmarna man kan komma. Vattnet är turkost, sanden vit och palmerna svajar högt över oss. Här finns inga tider att passa eller måsten. Vi gnäller mest på att vi måste hämta boken på rummet eller att vi bränt oss. Ni förstår, det finns inga bekymmer här.(förutom fallande kokosnötter)

Ön vi är på är cirka 32 km om man skulle köra runt den. Allting är väldigt dyrt eftersom allt måste importeras. När söndagen kommer stängs alla affärer och det går inte att inhandla någon sprit på helgen detta på grund av en väldigt kristen och troende ö. Vilket blev lite oturligt för oss då vi landade en lördagskväll och var i starkt behov av mat på söndagsmorgonen. Dessutom var det public holiday på måndagen, vilket innebär undrar ni då? JO allting var stängt även då...

Vår resa hit började med att vi nästan missade vårt andra flyg eftersom det första var försenad. När vi insåg att de stängt vår gate steg paniken och aldrig förr har vi sprungit så snabbt. Men vi hann! Kippandes efter luft och dunkande hjärtan satt vi i flygstolarna lagom till avfärd.
Efter 8h flyg hämtades vi upp av Tai på en utav de minsta flygplatserna vi skådat. Tai var en man i sina bästa år som jobbade i en spritbutik och gärna konstaterade att rugby, det var livet.

Vårt hostel rarotonga backpackers ligger precis på stranden, fräscht och med pool dessutom 123 kr per natt. En otrolig lyx. Här stötte vi på ett äldre par som var svenskar, de lät ljusen vara tända tills vi kom hem och berättade gärna om tips och visade oss runt i huset.
Övrigt har det varit ungdomar från världens alla hörn.

Vi har hunnit hyra cyklar för att utforskat närområdet, åkt buss till storstan och hängt vid den mest populära stranden Muri beach.

I storstan finns en rondell, inga trafikljus och var och varannan lampa funkar. Det tar ungefär 10 minuter att gå från börjsn till slut. Där finns bio, små butiker där de säljer antingen lokala varor eller hawaiiskjortor som alla bär.

Muri beach syns knappt från vägen man måste gå igenom någon av de olika resorts som finns där för att komma åt stranden. Men dess laguner är en syn för ögat. Bilder ger det inte rättvisa. Vi cyklade 1,5 mil för att ta oss dit.

Aldrig har vi känt oss så långt hemifrån som vi är nu. Det märks så tydligen när man pratar med urbefolkningen, de vet knappt var Sverige ligger eller något alls om vårt land. Vi är minst lika exotiska för dem som dem är för oss. Även värt att nämna att ni nu inte längre är 9h bakom oss utan vi är 11 h timmar efter er. För oss blev det en omställning på 23 h från Sydney. Vårt plan avgick söndagmorgon den 25/10 men anlände lördagskväll den 24/10. Minst sagt förvirrande!

På återseende
Malin

Likes

Comments