Header

Ja, jag är en av de personerna som dagligen sitter och scrollar genom sociala medier. De där enormt oändliga massmedier och sociala medier som i dagens samhälle finns överallt. Ja jag är nog faktiskt smått beroende av det. Det går som rutin för mig att ta upp mobilen med jämna mellanrum, checka instagram, skicka iväg en snap eller två eller posta dagens outfit på bloggen. Handlar allt det om bekräftelse? Eller varför blir vi så lätt som “besatta” av detta enorma okända forum, internet. För tänker vi alltid den där extra gången när vi idag kan ladda upp en bild på nätet på bara några sekunder? Tänker vi till innan vi skriver en text som faktiskt är öppen inför alla människor i hela freaking världen? Nae, ska jag vara helt ärlig så tror jag faktiskt inte det.


Som aktiv instagramanvändare och som aktiv bloggare har jag ett ansvar. Faktiskt mer ansvar än vad man kanske tror. Jag måste se till att publicera ganska så neutrala bilder och texter, som inte kan uppfattas fel av någon. Men i dagens samhälle känns det som att det kvittar vad fan jag skriver, för visst är det alltid någon som tar illa vid.


Inte förrän den där svensk lektionen för några veckor sedan då läraren till en början bara stod och läste tråkiga utdrag från en tidning. Lyfte jag på huvudet när hon nämnde att vi alla har ett ansvar för vad vi lägger ut. För visst är det sant! Men vi tänker inte på det. Det berörde mig faktiskt när samtalsämnet om att “allt som läggs ut på internet finns alltid kvar” upp. I just den stunden kände jag bara för att gå in på alla mina sociala medier och ta bort allt, asså verkligen ALLT. För inte väntade jag med sociala medier till kanske den där lämpliga åldern, utan sociala medier för mig började mycket tidigare än så. Redan som sex åring hade jag min första dator, den där feta jävla lådan som jag inget annat än kan skratta åt idag. När jag insåg vad internet var blev jag rätt tidigt beroende och har sedan dess publicerat bilder och texter på olika medier. Utan att tänka mig för, för vilken tioåring tänker sig efter innan man klickar på den där “post knappen”. Det var något nytt, spännande och intressant. Tanken på att jag faktiskt finns överallt på internet är skrämmande, men visst tänker jag inte på det när jag än idag trycker på den där dela knappen.


Varje dag när jag publicerar ett blogginlägg borde jag alltid ha tanken med mig “är detta okej”, “kommer någon ta illa vid”? Men grejen är att jag har inte det. Det händer då och då att jag lägger upp bilder på mig och den där bästa kompisen. Men inte har jag frågat innan, för kolla på mig, I look freaking stunning!


Jag är inte synsk, jag kan inte känna någons annans känslor. Hur ska jag i hela världen kunna veta vad den där kompisen känner när den får notisen “du har blivit taggad i ett inlägg”. För att utgå från eget perspektiv tror jag att mitt hjärta hoppar över ett slag eller två. Man vet aldrig vad som kommer visas när man swipar på den där notisen. Känslan när man ser att bilden var ok är lugnande och man pustar ut, värt en like ju. Men den där obehagliga känslan när det är en bild man inte alls tycker är okej och mår illa av att se, är lite av en där “springa i en dröm” känslan.


Okej, om vi alla kanske ska ta oss i kragen istället och faktiskt ha den där lilla tanken någonstans när vi publicerar något på nätet. För hör och häpna här kommer den där klyschiga meningen ni alla väntat på. Tänk så bra den enorma världen av social media skulle bli om alla tänkte sig för. Om varenda en av oss faktiskt tänkte till sådär lite lagom innan man trycker till den publicera, dela eller post. Världen vore ju en bättre plats och alla människor hade fått ett leende på läpparna. Och såklart hade ju alla mått mycket bättre, right? Nä, det är faktiskt nu jag ska erkänna att jag tror inte ett skit på de där fyra raderna jag nyss skrev. Jag tror på att ha en tanke bakom det man publicerar. Ja! Men att världen vore en bättre plats? Kanske inte.

Allt detta tjat och gnat om policys och regler om hur man “ska” vara är bara skit enligt mig. För även dessa regler varit tydliga från första början så är det knappast någon som följer dem. Jag är inte ensam på sociala medier, bara en i mängden och det krävs mer än bara jag för att få en förändring på det hela. För i slutändan är jag trots allt bara en av de personerna som dagligen sitter och scrollar genom sociala medier.

Skribent: Hanna Josefine Olsson

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hej, allt bra?

Själv är jag väldigt trött efter helgen som spenderades i Tyskland! I fredags fuskade jag lite och skippade sista lektionen för att komma hem lite tidigare och packa. Sedan vid fem tiden åkte jag och badminton klubben ner mot Danmark för att sedan ta båten över till Tyskland. Väl framme runt elva tiden så åts det pizza och sen väntade sängen. Dagen därpå blev det tidig morgon med matcher. Skulle ändå vilja säga att jag spelade bra trots att jag inte spelat på ett tag! På kvällen blev det fest och det var riktigt trevligt. Erkänner att det blev ett glas eller två. Lagarna ser ju lite annorlunda ut nere i Tyskland jämfört med här.

Vilket fall så blev det en sen kväll och det blev inte sömn förrän vid tre tiden. Sen upp vid åtta igen och igång med matcher. Gårdagen slutade vid fem då vi började köra hemåt igen. Kom hem vid tio igårkväll. Och idag tog jag ledigt för att vila lite och även få lite plugg gjort. Så summan på kardemumman så har jag lärt känna mer folk, träningsvärk och en trött mig själv. Men roligt har det varit!


Likes

Comments

Då var denna helgen över. Jag som bad för en lång och njutsam helg i fredags! Känns verkligen som jag inte fått gjort ett skit. Hade hoppas på en mer produktiv helg med mer action i haha. Istället har jag slöat mig, ätit skit och varit med kompisar. Ja, ibland kanske dom helgerna behövs men för min del så var detta den sista på ett tag. Imorgon ska träningen sättas igång igen. PÅ RIKTIGT denna gången! Nu har jag vilat för länge. Så nu blir det fem dagar med löpning, styrka och badminton innan kommande helgens matcher i Tyskland!

Så vad har hänt i Hannas slöa liv idag? Jo jag ville rensa tankarna lite och göra något. Så jag och min närmsta vän Vilma tog en tur till Lund för lite shopping. Är någonstans mitt emellan två stilar just nu och vet verkligen inte var jag är. Jag har förlorat min shopping power! Var grym på shopping förr, hittade alltid nått.. numera hittar jag ingenting i min smak. Vet i och för sig inte vad min smak eller stil är för tillfället så. Aja, kom hem med en tröja i alla fall. Men annars var all inspiration på 0 tyvärr. Efter en lång dag i Lund åkte vi hem och jag åkte in om pojkvännen. Chillade, åt och mös lite. Sen bar det av hemåt och här sitter jag nu. I min säng, några minuter innan nio och definitivt redo för att sova. GODNATT FRÅN MIG!

Likes

Comments

Förra helgen gjorde jag, mamsen och papsen något väldigt spontant. Det är i alla fall inte ofta som vi bara "får för oss" att åka till ett cafe och fika. Men hör och häpna! Förra helgen åkte familjen Olsson på äventyr till Sjöbo för att fika lite. Ja blev en mysig dag då det blev lantliga omvägar hemåt. Hur det smakade? Bilderna talar för sig själv...

Likes

Comments

Ibland känner man bara för att testa nya saker och bara ta bort det gamla. Men så vitt jag vet kan jag inte helt spontant ta bort mitt liv. Så här är jag nu. Med en nedstängd tre år gammal blogg och med en alldeles ny blogg, DEN HÄR! Vet faktiskt inte var denna bloggen hamnar på min "antal bloggar- lista"?. Skulle gissa att detta är upp mot den tionde bloggen jag skapar. Ja, man kan väl säga att intresset är stort.

Jag tänker mig en ny, fräsch blogg med lite smått och gått. Ta det som det kommer och inga krav på uppdaterings fronten. Men vill definitivt dela med mig MER av mina texter och foton. Ser fram emot det! NU ska stilla sittande lilla jag gå ut och gå. Tanken under dagen var väl att ta en löptur med vädret lockar inte mig så särskilt så en lite prommis får det bli istället. Ha en bra Lördag kväll!

Likes

Comments