Om 3 dagar sitter jag på ett flyg till Stockholm, och lämnar Asien. Så tråkigt men också längtar jag!

Här är lite bilder från Tokyo. Det är magiskt. Igår åt vi på en restaurang som var helt gömd, man gick först in i en galleria, sen ut genom en liten metalldörr, sen över en hängbro. Då kom vi till en dörr som var låst. Då fick vi panik. Vi hade bordsreservationen då, och hade letat efter restaurangen så länge innan. Men då var det en liten dörr bredvid, kanske halva höjden av en vanlig dörr där man sled undan en skiva och sen kom in i restaurangen. Så häftigt. Kocken hällde upp vin till kanten på glaset, det var högljutt och så häftigt. Det enda som var synd var att ingen pratade speciellt bra engelska och att halva menyn var endast på japanska. Men hur som, så mysig kväll!

Ikväll ska vi på robot cafe.. ska bli spännande! 😍

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 134 readers

Likes

Comments

Hej hörni! Förlåt för utebliven uppdatering men wi-fi på Filippinerna har varit bedrövligt dåligt alltså! Katastrofalt. Nejdå. Vi har överlevt! El nido var magiskt! I Puerto Princessa fanns inte så mycket att göra så vi har gått på bio ett par gånger. Men biobiljetten kostade Max 40kr så det var lugnt! Imorgon bitti flyger vi till Tokyo! Så taggad!!

Här kommer lite bilder! Puss

Älskar tåget med folk som dras i vattnet. Folk som inte Kunde simma envisades med att åka in i lagunerna ändå, och att de då drogs av guiderna, trots flytväst.

  • 147 readers

Likes

Comments

Imorgon åker vi till Kuala Lumpur! Vi har haft fantastiska dagar på Bali och Gili men vi känner oss klara med Indonesien. Det ska bli skönt att testa något nytt. Vi båda har ju varit på Bali innan, så vi har sett mycket här nu.

Min fina man ❤️

  • 204 readers

Likes

Comments

Dagarna på Gili går i ett. Vi njuter för fullt av tiden vi har här, innan det är dags för nya äventyr och sen till slut dags för Sverige. Kolla bara på vattnet på bilderna! Man blir ju lite avis på sig själv.

  • 233 readers

Likes

Comments

Nu har jag mött upp älskade Filip på Bali och sen har vi även tagit oss till Gili! Wi-fi här är inte något bra tyvärr, vilket leder till dålig uppdatering. Men jag lever och har det hur bra som helst. Vi gymmar, solar, badar, äter gott och kollar på solnedgångar. Så mysigt.

  • 235 readers

Likes

Comments

Nu är det dags. Dagen jag har längtat efter och samtidigt fruktat.. det är en sån otroligt konstig känsla jag har i kroppen. Lycka och förtvivlan.

Lycka; för om lite mer än 24 timmar är jag på Bali med min älskling och då väntar 3,5 veckors av resande, bara vi två. Inga tentor, inga krav. Vi kommer vara på Bali, Gili, Kuala Lumpur, El Nido i Filippinerna och sen Tokyo. Lycka för att jag snart ska träffa älskade Filip, sen min fantastiska familj och mina vänner.

Förtvivlan; för jag måste lämna alla här. Något jag inte är redo för. Jag trodde det, men jag är inte det. Jag har den senaste veckan längtat bort från Hong Kong, längtat efter Filip, längtat hem. Till Sverige. Älskade Sverige. Kulturkrocken var inte så jobbig i början för då var allt nytt. Som i ett förhållande, allting är charmigt i början. Jag orkar inte mer rapande, snarkande, otrevliga människor. Och då pratar jag om i Hong Kong, inte i mitt förhållande. Men nu, i separationsfasen så vet jag att jag på ett helt orimligt sett kommer sakna detta. Så mycket.

Men nu är det som sagt över. Sista tentan är skriven. Ikväll ska vi ha sista middagen med mina hjärtan här. Jag saknar Sverige, men hur ska jag kunna komma hem om ingenting har förändrats? Jag har förändrats. Jag har upplevt, skrattat, gråtit och vuxit. Satan. Hur ska jag kunna åka tillbaka till Linköping? Jag vet att allting kommer bli bra, men jag har en fruktansvärd separationsångest just nu. Känner mig också schizofren som längtar bort och som vill vara kvar.

Det är svårt att få ner sina tankar, speciellt när man inte ens förstår själv vad man tänker.

  • 276 readers

Likes

Comments

Vilken mamma jag har. Världens bästa mamma. Hon kommer till Hong Kong i tre dagar, flyger alltså 10 timmar hit och 10 timmar hem för att spendera tre dagar med mig ❤️. Världens bästa är hon, och det var så mysigt att ha henne här, och att få visa lite av mitt liv och mina vänner. Jag är så tacksam för att ha henne i mitt liv, hon ställer alltid upp och finns alltid där för mig. Världens bästa ❤️. Saknar henne, pappa, Linnea och hundarna så mycket! Världens bästa familj! Och på söndag får jag äntligen träffa Filip igen ❤️! Längtar så mycket efter alla er där hemma, men om 31 dagar är jag på svensk mark igen! Så fantastiskt mysigt det ska bli att få komma hem. Men först 3,5 veckor av resande med mitt hjärta.

PS. Jag var lite brunare bara 😂❤️

  • 327 readers

Likes

Comments

Det känns så sjukt! För 4,5 månader sedan började allting på hotellet jag befinner mig på i dagsläget. Mamma, pappa och Linnea lämnade Hong Kong, lämnade hotellet och jag var ensam kvar. Kände mig liten i en stor stad som jag inte kände till. Skulle checka ut själv från hotellet, checka in på student residence och bo med en helt främmande människa. Jag var rädd, nervös, exalterad men framför allt kände jag mig ensam. Ensammast i världen. Kände ingen. Ingen förutom Andrea som blev min stöttepelare. Vi hade varandra och det var så underbart och jag är så tacksam för att hon fanns där för mig och har varit en del av min Hong Kong vistelse. Helt ärligt ska jag säga att jag grät där på hotellrummet, rädd för vad som komma skulle under de närmaste månaderna. Skulle jag få några vänner? Skulle jag ha någon att umgås med? Klok som min far är däremot så sa han: du kommer träffa människor här som du kommer ha kvar i resten av ditt liv. Just då hade jag svårt att tro honom, mitt i alla andra miljoner tankar som flög runt i mitt huvud.

Allt eftersom dagarna och månaderna gick, så växte en känsla inom mig, staden växte på mig, människorna växte och livet i Hong Kong blev en vardag. Jag har träffat mitt livs människor här. Människor jag aldrig tänker ge upp, människor jag aldrig hade träffat om jag inte hade kastat mig ut i denna virvelvind kallad utlandstermin. Hong Kong kommer för alltid att ha en plats i mitt hjärta som en av de bästa terminerna i mitt liv, och jag skulle aldrig för mitt liv byta bort det, trots den jobbiga känslan i början. Det är sånt som gör en stark tror jag. Att pröva. Att jag fick otroliga vänner på köpet gör inte saken värre.

Att nu få avsluta min Hong Kong vistelse på samma hotell där jag för 4,5 månader sedan låg och grät, med ett otroligt leende på läpparna är så fint för mig. Jag åker tillbaka till student residence för 6 till nätter, och jag åker dit med ett leende, för där är mina vänner. Mina hjärtan. Mamma lämnar mig på hotellet denna gång också, men det är inte lika jobbigt. Vi ses igen om 30 dagar, och jag behöver denna gång inte oroa mig för vad framtiden har att komma med. Jag vet numera att det bara kan vara underbart!

  • 342 readers

Likes

Comments

Snart är denna termin över! Om 11 dagar åker jag från Hong Kong till Bali för att resa i 3,5 vecka med min kärlek ❤️. 9 juni är jag hemma i Sverige igen!

På fredag kommer även mamma! Så mysigt!

Här får ni lite Random bilder från igår. Vi åt en mysig middag i causeway bay!

  • 388 readers

Likes

Comments

Hej hopp!

Hoppas att ni mår bra? Själv sitter jag upptagen med hur mycket plugg som helst, men det är okej. Lever fortfarande på minnet av Bali.

Tänkte att jag skulle skriva om det sjuka som hände i Filippinerna (Manila) när vi mellanlandade där. I vanliga fall är man i transit, och kan alltså röra sig fritt. Eventuellt behöver man gå igenom en till säkerhetskontroll eller liknande som vi gjorde i Kuala Lumpur, men här fanns ett litet litet väntrum och en disk med Cebu Pacific skyltar. Men det finns också en skylt där det står olika gate:er så vi tänkte att vi går väl bara dit så kommer våran gate sen. Men innan vi han vidare blev vi stoppade av en säkerhetsvakt som sa att vi skulle vänta i det lilla väntrummet. Det som bör tilläggas här var att klockan var ca 1 på natten och vi hade våra boardingkort och vi var hungriga. Någon från Cebu Pacific skulle komma och kolla våra biljetter. Okej tänkte vi, det är väl ändå förståeligt. Tillslut kom en tjej från Cebu Pacific som kollade på våra biljetter och började skriva ner uppgifter från mitt pass på ett papper. Vi frågade varför och hon sa att det var standard procedure till immigration. Har aldrig varit med om det tidigare, att någon kräver att få skriva ner ens passuppgifter när man är i transit. På en flygplats är man på internationell mark, och vi skulle inte gå ut i Filippinerna utan bara åka vidare. Men sen plockar hennes kollega upp sin telefon och är påväg att ta et kort på mitt pass. Jag frågar varför och hon säger att de måste ha en kopia. Då frågar jag om det är hennes arbetstelefon eller privattelefon och hon tittar frågande på mig och säger att det är en privattelefon. Alltså hon tänkte ta kort på mitt pass med sin privata telefon. Det är helt sinnessjukt. Vi försökte hela tiden fråga varför de behövde informationen, vi hade uppgett den när vi bokade biljetterna. Jag ringde pappa och han sa bara: ge inte ut någon information alls. Ring security. Lite visste han att security stod bredvid oss hela tiden och sa att vi skulle göra som hon på Pacific sa när han inte såg förvirrad ut. Man kan inte låta en okänd människa ha en bild på ens pass och framförallt inte i Manila. Nu tror jag naturligtvis ingenting illa om henne, men allt jag har hört om Manila är negativa saker och jag vill inte ha mina passuppgifter på den svarta marknaden. Tänk om hon förlorade sin telefon. Vi hade också ett brittiskt par med oss som inte heller tänkte ge informationen. Det hela slutade med att vi gick ut genom immigration som de i så fall sa att vi kunde göra men vi höll inte på att komma ut där heller. De hänvisade oss tillbaka till cebu pacifics disk. Det brittiska paret fick inte komma igenom så de sa bara till oss att springa haha. Så sen fick vi gå igenom security igen och sedan hitta vår gate. Det var tur att vi hade ett par timmar i Malina för annars hade vi aldrig hunnit.

Det var vår lilla historia från det. Det är otroligt vilken skillnad det kan vara från land till land och framförallt från Sverige. När vi landade i Kuala Lumpur på vägen hem hade vi absolut inga sådana problem utan där var det bara att gå.

Likes

Comments