View tracker

Blev idag erbjuden en annan tjänst på skolan jag jobbar på. En ganska tung tjänst. Nästan jobbig!
Samtidigt är det en ny utmaning, vilket jag alltid välkomnar. Frågan är bara om man vågar sig på att förhandla lite om lön och villkor...!?
Jag skulle gärna vilja behålla någon del av undervisningen,  men min avsaknad av behörighet ger inga garantier till fast tjänst...
Den här tjänsten dock...det är en administratörtjänst. Då kan jag få en fastanställning. Men oj vad mycket nytt jag får lära mig då!!!😐
Jag har inte bestämt mig ännu...jag vet inte om jag klarar av det...men...fan...ja, det är mycket i huvudet nu!!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

...alltså...jag har fått ta över idrottslektioner med en klass på 28 elever, efter en kollega som slutade hastigt och lustigt... (riktigt jä#*a dålig stil av honom)
Den här klassen är sjuuuukt jobbig att hantera!
Man pratar inför klassen och får de första sekunderna uppfattningen att de faktiskt lyssnar. Men rätt som det är börjar 4 tjejer dansa och sjunga, två vänder sig med ryggen mot, 3 börjar skratta åt nåt kul i mobilen, ett par stycken börjar springa efter en katt eller nåt som gick förbi! ( det med katten har inte hänt...än...men skulle mycket väl kunna hända)
Och de få som försöker höra vad jag säger är så disträ av allt som händer runt dem, att de inte hänger med över huvud taget!
Hahaha!
Jag hade lektion med dem idag, och med tanke på det fina vädret, var vi ute. Vi spelade brännboll och fotboll. Givetvis under protester från det ena eller andra hållet! Men det gick faktiskt BRA! (kors i taket)
Det konstiga med den här SKITJOBBIGA klassen, är att de är så sjukt underbara!
Ibland är man vansinnig, ibland är man ledsen och ibland känns allt hopplöst. Men det är alltid lika intressant att ha den klassen!
Det finns m.a.o. potential! 😁
Jag hoppas att vi får ordning på dem så det inte tar lika mycket energi att ha dem! För jag vill kunna fortsätta att ha dem💙

Likes

Comments

View tracker

Det började med tvätt.
Tvätten ledde till att jag såg rost och andra skavanker.
Vilket i sin tur ledde till den briljanta idén att jag skulle fixa det med lite sprayfärg från biltema i exakt samma kulör som min bil. Billigt och bra! Vem behöver en lackerare!? Inte jag!
MEN (japp, det kom ett "men") trots att det var samma färg så SER man ju spray-dragen...så jag fortsätter spraya...

Nu är första sprayburken slut. Och min bil är....RANDIG!!!

Så nu kör jag, så snart Max vaknat, tillbaka till biltema, i mitt randiga vrålåk, och köper en ny burk...😐😐😐

#neveragain#f-ingspray#addinanutshell

Likes

Comments

Fy fan för pollen!
Max får astma och mina ögon och min näsa rinner och kliar!
(ja, jag gnäller)
Men så den underbara solen som äntligen värmer upp vårt annars så kalla och gråa land, kan man annat än älska den!?
Tänker trotsa alla allergier idag och trycka i oss så mycket antihistamin vi får, och knata ut en runda iaf! Biltvätt står på dagordningen.
Kvällen vet jag att jag kommer tillbringa i soffan med ett evigt kliande på soleksemen, men det får det vara värt! (säger jag nu...)

Likes

Comments

Min son har ingen pappa.
Det är inget han har bestämt själv.
Det är inget jag har valt heller.
Hans pappa har valt att inte vara delaktig. Anledningen? Jag vet inte riktigt. Troligtvis har han dragit lögner om oss för sin nya sambo som han blir tvungen att stå till svars för om han skulle träffa sin son.

Det har snart gått två år sedan Max föddes. Och två veckor efter det, träffades de. Första och sista gången, far och son. Det var när han skrev på faderskapspapperna.
Efter det kom det en hel del fyllesamtal på nätterna, och sms där han förklarade hur mycket han älskade och saknade oss...
Med tanke på att jag gärna sover på nätterna, bad jag honom att sluta.
Han planerade att hälsa på sin son, tillsammans med hans andra barn (min sons halvsyskon) men dök aldrig upp. Inte någon av de 5 gånger han lovat. Jag och mina döttrar och min son, väntade med spänning på deras f.d. styvsyskon som aldrig dök upp.
I efterhand har jag fått veta att Max syskon inte ens vet att han finns.

Det tog ganska lång tid för mig att inse att Max pappa var mytoman. När jag insåg, var det försent. Han hade dragit på mig skulder, ljugit och stulit under hela vårt förhållande, sen till slut, gjort mig gravid.

Tanken var hela tiden att vi skulle hjälpas åt oavsett vad som hände, men han tänkte annorlunda när jag inte längre bekostade hans uppehälle.
Egentligen är det kanske bäst att han håller sig borta, med tanke på att jag vet vad han går för... men jag ska en vacker dag förklara för Max vart hans pappa är.

"han är död", "han bor i ett annat land", "han vill inte ha dig"...det är några saker jag tänkt säga... men jag vet, inget av det låter bra.
Hur i hela världen förklarar man för ett barn att hans/hennes pappa är ett svin!? Och att han valt att hålla sig borta!?

Likes

Comments

Min första text i min sista (?!) blogg!
vet inte hur många gånger jag börjat blogga men bara lagt ner helt plötsligt! Den här gången tänker jag hålla mig kvar! För det är fantastiskt vad det faktiskt gör med en att skriva lite tankar om liv, död och allt annat där emellan!

Eftersom detta nu är mitt första inlägg, så får jag ju anta att någon faktiskt kommer att läsa det här, och förmodligen någon som inte känner mig. Så att kanske börja med att berätta om mig, vore en bra idé?

Jag är en sån där ettrig jävel, som alltid tar sig fram på ett eller annat sätt! Förr har jag alltid tyckt att jag är en psykiskt klen person, men har insett att jag är raka motsatsen!
Jag är i skrivande stund 33 år och mamma till 3 underbara barn som jag ofta svär över, men älskar mer än allt på denna jord!

Allt jag kan har jag lärt mig av livet, och det är faktiskt ganska mycket. Det mesta kommer från motgångar och de har varit några stycken, vilket jag trots allt är glad för nu i efterhand!
Jag har alltid trott att jag har ADHD, ADD eller något liknande, men läkarna ger mig inga bokstäver, dock antidepressiva mediciner.
Jag har sedan tonåren lidit av depressioner och förmodligen är det något som kallas HSP som ställer till det.

www.hspsverige.se

Jag har ett ganska brett kompetensområde. Jag har jobbat i butik. Både som chef och biträde, i mat- /kläd- /specialbutik, taxichaufför, maskinoperatörsassistent, telefonist, snabbmatsbiträde, lärare m.m.
Just nu jobbar jag som lärare i årskurs 4-9. Jag trivs med jobbet och fascineras mest av alla personligheterna man får se bland både kollegor och elever.
Det har alltid varit människorna som drivit mig framåt.

Detta var jag för stunden. High life här hemma och ingen lugn och ro för mig...så tja tja!😊

Likes

Comments