Det är konstigt ändå, hur en ljus junikväll med hopp om sommaren kan bli en kulen sensommarkväll med höstens dörr på glänt, på något som känns som tio minuter. Och det är samma sak, varje år.

Sedan sist har jag hunnit spenderat lite för mycket tid på jobbet, men nu i ett nyrenoverat suuuperfräscht kontor. Det känns bra! Har även tillbringat en helg med Sofie i Stockholm och sprungit midnattsloppet. Milen kändes precis som förra loppet (för två år sen lol) som en barnlek, jag ville öka hela tiden och kände mig inte det minsta trött!!! Efter ett träningsuppehåll på åtta månader samt att jag undvikit milen i två år så var det en rejäl självförtrodendes-höjare. Jag kan ju! Och kul var det! Även om både benhinnor och vader sa upp sig hela veckan. Imorgon är det fredag folket, wehooo.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Helgerna känns som en minut långa och nu är det söndagskväll igen. Jag har brutal söndagsångest och jag HATAR det. Tycker inte att livet ska slösas bort på ångest men det går ju inte att bli av med den...

Jag vantrivs här och det som håller mig levande är allt jag vet att jag har framför mig. Även om det är långt kvar så har jag ett järngrepp om den där tunna tråden, allt för att hitta motivation till livet jag har här just nu. Det låter så töntigt och bortskämt men jag är så otroligt säker på att ett liv i Sverige inte skulle göra mig lycklig. En fjärdedel av året är en kall sommar och de övriga tre fjärdedelarna är? Svinkalla? Gråa? Deprimerande? Sverige är världens bästa land och det är jag medveten om, men helt seriöst- hur gör folk? Sedan jag kom hem ser jag verkligen igenom människor. De är olyckliga? VARFÖR NÖJER FOLK SIG? Det finns så sjuuuukt mycket där ute men svennar sitter hellre kvar i sin comfort-zone med sitt 8-17 jobb och sin partner de bara är tillsammans med för att det alltid har varit så. Haha okej förlåt att jag är en negativ bitch som drar alla över en kam (men jag har till stor del rätt puss). Att ens se olyckliga människor gå omkring här gör att det kliar i hela kroppen på mig...

Kylan tränger sig på och jag börjar känna mig otroligt instängd, därav denna depp-attack. Trösten är mitt gymkort (som snart ska börjas användas flitigt hehe) och mina vänner som alltid gör mig gladast. Nu för att avsluta med något positivt och uppmuntrande:

All the best is still to come.


Likes

Comments

En av de bästa sakerna med 2017 hittills är alla nya människor från världens alla hörn jag fått chansen att träffa. Öppna, härliga och lättsamma människor som det efter bara några timmar kändes som att jag känt hela livet. Topp 3 bästa med att resa heeelt klart. Sen med tanke på att jag bland annat satt mig helt själv på en moppe en sen kväll på Bali, hoppade av vid ett hostel jag aldrig ens hört talas om för att möta upp människor jag bara skrivit några få ord med, kan jag inte varit särskilt komplicerad att lära känna jag heller haha. Jag älskar den jag blev när jag reste, egenskaper jag längtar så otroligt på att få leva ut igen. Men alltså to be honest- att komma hem till dessa älskade vänner. Det slår allt.

Likes

Comments

Så var det plötsligt mitten av Augusti och största delen av sommaren har passerat. Jag har varit uppslukad av jobbet och levt för helgerna den här sommaren, men har trots det hunnit med en hel del roligheter. Rutiner, motivation och disciplin har äntligen börjat lägga sig på plats och jag har aldrig behövt det så mycket som nu.

Sedan jag kom hem ifrån min resa för tre (!!!) månader sen har tankarna gått på högvarv och det är nog därför jag hittat tillbaka hit. Behöver skriva av mig och vill dela med mig av allt. Men nu är det en nystart som gäller, min själ behöver en finare blogg haha. Igår var jag även och hämtade min dator jag äntligen införskaffat mig, så detta kan bli bra. När jag har en ledig stund kan jag nu mysa ner mig under en filt, redigera bilder och skriva av mig. Precis vad jag behöver. Så ja, let's start over!

Likes

Comments

Sluta deppa börja peppa! Idag har allt känns liiite bättre, börjar vänja mig vid tanken att vara hemma. Har vänt upp och ner på mitt rum och fått det ganska mysigt faktiskt, ska ä n t l i g e n skriva in mig på ett nytt gym (arena), har från måndag jobb bekräftat fram till augusti 2018, ska få chansen att plugga en del vilket kommer bli sjukt lärorikt, kvällarna är ljusa, mina vänner är här, snart är det sommar och börjar redan få roliga saker inplanerade. Även om jag får ångestattacker här och var så ser ju livet ganska ljust ut här också. Även om jag hatar Fagersta. Och är tusentals mil ifrån vart jag vill vara. Så är jag 20. Livet väntar. Nu kör vi!

Likes

Comments

Kom idag på att jag inte läst igenom min egen blogg på hela resan, så satt mig precis för att göra det. Det märks att jag varit exalterad när jag skrivit hahaha, wow så många stavfel, dåliga bilder och andra konstigheter det var. Men det visar väl bara ännu mer hur bra jag hade det. Hade ju kunnat blogga 100 gånger bättre, men det gör faktiskt inget. Är ganska nöjd med min insatts ändå haha.

Men- allt var så mycket mer, så mycket större och så mycket bättre.

Likes

Comments

Helgen har gått och den har spenderats just hemma med familj och vänner (som jag saknar så mycket så det har varit sååå himla mysigt!!!).

Även om jag inte har varit borta SÅ länge så var 3,5 månad mer än tillräckligt för att jag skulle lägga mig på sängen och storgråta direkt när jag kommit innanför dörren natten till i fredags. Vaknade även morgonen efter och fortsatte där jag slutade... Det kändes så himla tufft och det känns fortfarande lika jobbigt. Kan inte ens hålla tårarna tillbaka när jag skriver det här inlägget? Är så otroligt glad tacksam för allt jag fått uppleva, alla platser jag fått besöka och alla fina människor jag har fått träffa och lära känna. Men nu känns allt helt tomt... jag vill inte jag vill inte jag vill inte vara här.

Mina planer ser ut att ha ändrats pga jobb och jag blir kvar här i ungefär 1,5 år till. WOW va långt det lät när jag skrev det... Trösten är att det är den sista tiden någonsin jag bor här så länge. Och oavsett hur långt, tufft och svårt det känns just nu att vara så länge i Fagersta, så kommer det att vara värt det. För sen går planet igen. Och då är 3,5 månad bara uppvärmningen...


Likes

Comments

Helt plötsligt, efter 3,5 månad så är sista dagen på resan här. Det är så sjukt och blir så himla ledsen av tanken att jag får tårar i ögonen av att bara skriva det här... Det betyder iallafall att jag har haft en grym första resa vilket jag är SÅ glad för!

Här i Bangkok bor vi på ett superfräscht hotell med rooftop-pool och bar! Så nice!!! Dessutom för samma pris som ett standard hostel i Australien haha.
Vi har försökt shoppa lite dessa dagar men har inte hittat nånting??? Sjukt med tanke på utbudet men tycker de bara har haft fula kläder och dessutom till samma pris som hemma.

Ikväll blir det rooftop barer för hela slanten. Vår SISTA kväll... Snyft.

Likes

Comments

På Phi Phi bestämde vi oss för att ta oss till Phuket och boka ett hotell (äntligen), så sagt och gjort. Vi bor i Kamala just nu som är så luuuugnt och skönt, precis vad som behövdes!
Här går vi morgonpromenader på stranden, äter fruostbuffé, glider runt på en luftmadrass i hotellets rooftop-pool, leker i vattnet (läs: JAG leker i vattnet), njuter av och i havet, äter thaimat vid stranden, ser på de vackraste solnedgångarna, gymmar (äntligen!!!) och för första gången på resan steker vi verkligen i solen, när det inte regnar då hehe.

Här blir vi kvar i två dagar till innan vi beger oss upp till Bangkok igen. Tror jag kan överleva faktiskt!!!

Likes

Comments