Header

Tack snälla ni för alla fina kommentarer på Instagram efter en kommentar här på bloggen som inte va så genomtänkt av skrivaren..

Tack för all kärlek och styrka ni ger oss.

----

Idag har vi varit hemma . Haft besök av grannarna och sen gick vi över till dom andra grannarna. Så himla mysigt och vilket härligt område vi bor på . Jag trivs och är otroligt tacksam.

Om några timmar återvänder vi till sjukhuset för en fullspäckad vecka. Men massa olika saker.

Likes

Comments

Började morgonen vid halv åtta. Men somnade om efter lite fix till tjugo över 8.
Mådde verkligen dålig när jag vakna och va påväg att svimma och spy flera gånger.
Personalen fick säga ifrån ögon åt oss. För jag kunde verkligen inte gå ner dit. Skickade sms till Marcus att han lärde komma.
När han kom så däckade jag och sov i tre timmar.

Vaknade några gånger men hela rummet snurrade så lärde somna om.

Men sen vakna jag 3 timmar senare av att de va två läkare i rummet. Så nu har vi en plan för Mejas mat och mage.

Efter de gick vi till 70 huset och jag köpte järntabletter för jag har nog brist på de igen.

Men iallafall så är yrseln bättre och mår lite bättre.
Va hemskt i förmiddags för då kändes de som jag va ute på öppet hav och de va storm.

Likes

Comments

Jag har aldrig huvudvärk alltså ALDRIG. Jag tar aldrig alvedon eller Ipren. Jag har aldrig haft behov av de. Och svårt att svälja tabletter.

Men den här månaden har jag haft huvudvärk nästan dagligen. Jag tror de är av utmattning , trötthet och stress.

Men idag mådde jag bra jag kände mig så pigg och glad så jag kunde verkligen inte säga något.
Tills jag skulle gå iväg. meja va slemmig och jag knallade i kulverten. Och träffar på en av Mejas läkare. Stressen jag kände efter jag möte henne va obeskrivlig och mitt huvud började värka.

Hörselprovet gick skit rent utsagt. Meja ville inte sammarbeta och va ledsen och arg så vi kunde knappt göra något. Men på de lilla dom tog så säger dom att hon har dålig hörsel och behöver hörapparat.. seriöst är detta ett skämt? Hon kan inte ha fått sämre hörsel på två månader?
Krävde att de skulle göra ett test i narkos för att vara säkra.
Men de gick tydligen inte. Men vi får väl se.

Huvudvärken kom ännu mer när vi va inne hos läkaren på öron. Hon ser inte ena trumhinnan och inte röret. Meja låg och hade panik och hon skulle suga vax.

När allt va klart. fick jag Meja att lugna sig och kunde gå till avdelningen igen och så klart så somna hon.
Hon hade varit vaken två timmar på hela dagen vid klockan 15.

Då säger en sköterska om inte du väcker henne så gör vi de.. Vaddå har inte mitt barn rätt att sova.. men men hon vaknade när en person som hon gillade kom in.

Så vi har lekt och hon slog en riktig vurpa ner med bakhuvudet i golvet. Stackarn jag stod för långt bort..

Efter vi varit inne på rummet och ätit så kommer Mejas handkirurg. Alltså helt ärligt. Den bästa personen på sjukhuset. Den bästa personen vi har kontakt med inom sjukvården.
Han ska ha en stor eloge!

Meja ska sövas nästa vecka för att plocka bort gipset och stiften och så hoppas dom att hon slipper gips. Hur bra låter inte de ? Vi får troligtvis se hennes tumme nästa vecka! JIPPIII.

Men iallafall när vi kom upp här på avdelningen så säger en sköterska att öron näsa hals ringt två gånger en gång för tracken och en gång för öronen.
- vi ska droppa öronen med något varannan dag. De hade dom kommit på när vi gått därifrån och sen skulle vi få en tid till.
- tracken ska bytas nästa vecka i narkos. Men man ska sätta i en likadan track som hon har nu? Jättekonstigt för de va inte de vi hade kommit överens om.

Så nu får sköterskorna lösa de här.. för jag blir less på allt babbel fram och tillbaka på detta sjukhus och alla säger olika. Ingen säger lika som den andra..

Likes

Comments

De är många som frågar nu om vi kunde se att Meja hade ett syndrom innan hon kom ut.

Allt va normalt under min graviditet. Allt va för bra för att vara sant näst in till. Jag har aldrig mått så bra som jag gjorde under min graviditet. Kroppen bara älskade de efter alla års bantningar hit och dit.

Vi gjorde första ultraljudet i vecka 19 och sen gjorde vi tre till ultraljud med några dagars mellanrum.
Sköterskan kunde inte riktigt säga om hjärtat såg bra ut eller inte . Hon va osäker för att hon va ny. Och hon hade en ny tid där en hjärtspecialist skulle vara med för att lära henne så vi tog chansen att vara med på den tiden för att se att allt såg bra ut.

Och de gjorde de. Barnet skulle va en fullt frisk liten flicka med tio fingrar och tio tår.

Sen gick tiden och vi gjorde ytterligare ett ultraljud. Inget visades där heller. ( gjorde de pågrund av slag i magen)

Den 18 juli åkte vi in till förlossningen. Livet va perfekt även fast de gjorde så jäkla ont så va de så perfekt. Vi skulle äntligen få träffa vårt lilla hjärta som jag hade haft i magen i 9 månader.

De tog tid, vi kom in klockan 9 och runt 22:50 skulle jag ta sista krystvärken för huvudet va ute. Men värkarna hade slutat. Kroppen sa att Meja va ute och att jag skulle sluta jobba. Så då tryckte dom ut Meja

Ut kom min fantastiska Meja. Jag är så fruktansvärt jäkla glad att jag får vara förälder åt henne. Förälder åt en kämpe som glider igenom livet med ett leende på läpparna.
-------

Många skriver till mig och säger att dom är oroliga att dom ska få ett barn med funktionsnedsättning..

De är fel person ni skriver den meningen till.

snälla ni , barn med funktionsnedsättning har lika mycket rätt att leva som ett friskt barn.
De är jobbigt att få igenom sina rättigheter ibland men du gör ju allt för ditt barn., så va inte orolig. Va tacksam istället.
Tänk positivt och se livsglädjen i barnet om du skulle få ett barn med funktionsnedsättning!
Om ni inte vill ha ett negativt svar tillbaka så snälla skriv inte att ni är rädda för att föda ett "annorlunda" barn ..

Jag blir bara ledsen av de..


Likes

Comments

Imorse va jag helt förstörd. Miljön här är jobbig de är inget vi kan sticka under stolen med. Meja somna vid halv två inatt och personalen väckte mig sju i morse för då skulle dom gå hem och under den tiden mellan halv två och sju så vakna jag flertal gånger.

Skicka sms till Marcus och han åkte hit och prata med chefen.
Och de vi har trott är vår räddning. De finns inte på kartan. De har alltså givit ut fel information. Så jag blev helt knäckt och eftersom de är influensa tider så finns de knappt personal.

Mötet som dom ska ha angående Meja är flyttat och kommer hållas på torsdag. Och jag håller tummarna att de går bra och att vi får hjälp.

" vi hoppas kommunen redan har fixat med assistenter till er , men att de inte bara är klart"

De är klart dom inte har lagt ut en annons än och fixat assistenter.. dom vill ju inte ens att vi ska ha assistenter de är därför dom bråkar och ska ha möten, för att skjuta på de.... De är vi föräldrar som ska utse vilka som är kapabla till att vara assistent åt Meja inte någon i kommunen som tror att de kommer bli bra.. de måste finnas någon slags kemi mellan oss föräldrar och assistenten och definitivt mellan assistenten och Meja.

Sjukt hur folk tänker..


Vi hade alltså fått höra. Att när Meja är klarvårdad så kommer sjukhuset börja skicka fakturor till kommunen och på de viset går de fortare att komma hem eftersom de blir fruktansvärt dyrt att ha henne här.

Men så va icke fallet. Man kan bara fakturera för människor som är 17 år och äldre.
Sjukhuset kan alltså inte fakturera för barn.

Börja gråta när Marcus sa de och orkade inte alls mycket i dag så Marcus fick vabba så jag kunde sova. Så när Meja somna så somna jag sen sov jag i två timmar.

Marcus åkte hem för ett tag sen för att han va helt slut. Och Meja blev ledsen men kunde sätta henne vid paddan i vagnen så va de bra.
Jag bröt ihop. För jag vet inte hur länge de kommer vara såhär. Jag vill kunna vara en familj , vara en bra förälder åt meja , kunna stimulera henne på rätt sätt och allt va de är man vill.


Jag vill kunna ha en vanlig vardag !!!!!

Jag vill inte ha sjukhuspersonal som springer ut och in i rummet dunder förkylda.




Likes

Comments

Man kommer långt på att ha ett lillfinger. Meja gör allt med sitt älskade lillfinger. Är så glad att de blev så pass bra som de blev efter operationen. Hoppas tummen är lika fin som lillfingret isåfall kommer de bli kanon.

Men hon lär sig så mycket nu. Och de är så roligt att se . Här kommer en film när hon leker.

Först slår hon på musik på sin padda som står i sängen. Sen går hon och leker och pysslar med de hon känner för .
Hon imponerar för varje dag som går.
Min stjärna!

Likes

Comments

Imorse åkte vi hem. Fixa och trixa sen gjorde vi korv med bröd. Meja skulle så klart sova då, så när hon somna så fixa jag mig och sen for jag på innebandymatch. Jag skulle egentligen bara kolla. Men jag spelade. Så jag är glad att sjukhuset har hissar för imorgon kommer jag nog inte kunna gå.

Vi torskade men de kändes ändå rött bra. Jag åkte och handla och sen hem och då kom Lovisa. Meja blev mer än lycklig även jag och Marcus. Världens bästa Lovisa.

Nu har vi ätit god mat och slappar. Ska duscha och fixa . Sen ska vi åka till sjukhuset om någon timme.

Jag har haft en helt perfekt lördag helt enkelt!

Likes

Comments

När spelade jag fotboll sist?

Oj de va massor av år sedan. Tror de va när jag gick andra året i gymnasiet. Jag hatade tränaren och tyckte de bara va tråkigt. Man va på alla träningar men ändå fick man åka med till Åland och sitta på bänken. Medan dom tog in folk som inte alls tränade.
Jag hade ingen som helst respekt för den människan och ledsnade fort och slutade.

I år har jag tänkt att jag ska börja igen. Med Lovisa och hennes gäng. De kommer nog få mig att tycka att sporten är rolig igen.

Ska bli spännande och kul. Nu längtar jag bara tills jag kan komma igång. Skulle typ behöva 100 fyspass först och gå ner några kilo i vikt. Men tränaren ser nog till att konditionen snart är där den ska.
Och sen har jag Lovisa häck i häl som pushar så man vill kämpa.

Ser fram emot ett år i träning och matchens tecken.
Får hoppas jag har någon bollkänsla kvar i blodet.

Likes

Comments

I morse ringde jag till pappa så han fick hämta mig och Meja och skjutsa hem oss.
När vi kom hem va de svinkallt . De hade varit 15-16 grader i kåken imorse. Men med lite el-element så steg temperaturen och när vi åkte så va de uppe på 21,5 grad. De är lite mer min smak. Jag fryser så lätt så.

Meja har myst och sovit i sin säng. Så skönt att se henne så glad när hon är hemma och som hon hittar på bus. De gör hon här på sjukhuset också . Men de är en annan sak hemma.

Vid sju åkte vi tillbaka till sjukhuset och nu väntar vi på att få sova. Imorgon åker vi hem. Jag (kanske Meja och Marcus) ska åka på innebandy. Och titta när laget spelar och sen kommer Lovisa och hälsar på.

Vi ska äta god HEMLAGAD mat imorgon. Marcus va rund under fötterna igår så han va sugen på pizza idag. Så jag fick tacka ja till de. Men i morgon då ska jag laga mat.

Likes

Comments

Jag haft så mycket slö tid här på sjukhuset och definitivt när jag inte orkade något och Marcus va här eller när Meja sover eller sitter vid plattan och tittar.

Då fastnade jag för en serie. Jag kolla på första avsnittet sen bara fortsatte de och nu längtar jag tills imorgon då säsong 3 kommer och sen läste jag att de kommer komma en säsong 4 också.

Alltså när jag satt och titta , man blir ju typ beroende av de. Man kan verkligen inte slita sig från de. Och jag bara älskar vissa eller rättare sagt alla karaktärer.

Dom utför de så himla bra.

De är den omtalade serien SKAM.

Tänk skam i en film istället för alla små klipp, de hade varit något.

Men nu får man vänta på något gott. Och om man gör de väntar man väl aldrig för länge. Eller va är de folk säger?

Likes

Comments