View tracker

Fick en sån där otroligt skön känsla, en känsla av tacksamhet. Jag är så tacksam för mitt liv, och jag känner en varm känsla i kroppen av lugn. Jag har mitt jobb, ett heltidsjobb som jag ber till alla makter från ovan att jag får förlängt på. Jag har råd att betala min hyra och mina räkningar utan den panikkänslan jag haft innan, jag har pengar över efter att räkningarna är betalda, jag har råd att köpa mat (även om det många gånger ger mig ångest i affären av att handla och detta gäller i alla affärer). Jag har bara för några månader sen inte haft råd att "unna" mig något eller att köpa mat så som kött och annat viktigt protein utan fått leva på pasta, ägg och gröt typ. Men den känslan av att kunna se sin frys full med bra mat och att jag jobbat för att kunna köpa det, den känslan går inte att förklara.

Jag är inte den som bryr mig så värst mycket för inredning utan bara känner tacksamheten och glädjen för mitt hem, och just idag kände jag att Gud vad jag trivs här tillsammans med min älskade katt. Jag tycker att jag har det väldigt mysigt trots att jag har min oreda som egentligen alla människor har i sitt hem på nått ställe.

Tacksam, det borde alla människor vara och man borde tacka universum varje morgon man vaknar att man lever och för allt man har.

Nu ska jag äta min pyttipanna och ägg som jag lagat och köpt för mina inarbetade pengar.

Kärlek och ljus / Hannah

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Pulsen ökar, andetagen blir mer ansträngande, och känslorna går inte att kontrollera. Panikångest attack, det suger så hårt så jag önskar man bara kunde greppa tag om den och kasta den åt helvete. Jag skulle gå ut, men paniken tog över och tårarna är jobbiga att kämpa emot. Jag känner mig så jävla ensam, det är ingen som saknar mig, det är ingen som längtar efter mig. Jag känner mig inte uppskattad, och den känslan den är ingen rolig. Det är tur jag har min lilla Egon, utan honom hade jag aldrig orkat ta mig igenom dagarna. Jag saknar min pappa, sådär fruktansvärt mycket. Jag önskar jag var liten igen och få ligga i pappas famn och bli tröstad. Jag är trött på att försöka, höra av mig, komma med tips, råd, finnas för alla men ingen finns för mig. Jag bäddar ner mig och tittar på "så mycket bättre" istället och tillåter mig själv att vara ledsen och hoppas på att imorgon blir en bättre dag.

Kärlek och ljus / Hannah

Likes

Comments

View tracker

Min mamma den starkaste kvinnan jag känner, jag kan nog inte beskriva den kärleken jag har för henne. Jag är så stolt och så tacksam att få ha denna kvinnan i mitt liv och det är en ära att få kalla henne min mamma, min bästa vän.

Att ha förlorat sin bästa vän, sin man, pappan till hennes barn och att ändå på något sätt hålla ihop sin familj. Sörja och se sina barn sörja, men ändå sprida så mycket kärlek och omtanke.

Vi har alla både jag, mina bröder och mamma haft det kämpigt att ta sig vidare efter vår pappas död. Men vi är en stark familj och har stöttat och funnits för varandra.

Jag tänker på pappa varje dag och jag vet att han är med oss allihopa. Man kan inte få en finare skyddsängel och inte heller en finare mamma än Delicia.

Jag är så stolt över dig mamma, så stolt att jag sitter och gråter glädjetårar på bussen hem från jobbet. Du vackra, underbara kvinna om du bara visste hur tacksam jag är för allt du lärt mig och för att du är du.

Att läsa din bok var det bästa jag gjort, och allt jag läste har jag varit med om men det kändes som att du talade till mig och alla andra som läser den.

Jag är så stolt över dig och jag kan säga det så många gånger till. Och att få höra dig i radion och känna all den kärleken och dina känslor du delade under de minuterna, jag rös i hela kroppen.

Jag älskar dig, och jag älskar mina bröder. Jag älskar min familj och tillsammans är vi starka.

Kärlek och ljus / Hannah


Tryck på länken 👇🏼👇🏼

Mamma pratar i radio!

Likes

Comments

Åh, nu kommer den där känslan som jag får varje år vid just denna tiden. Paniken över hur julen närmar sig med stora steg, all julmusik som snart kommer börja spelas, allt julpynt som ska plockas fram. Jag vill inte, jag hade helst bara åkt i väg någonstans över just den helgen, samma sak med nyår. Julafton för mig kommer aldrig någonsin bli som den en gång var. Sen pappa dog för snart 6 år sen så försvann julen med honom, det var pappa som pyntade granen, det var pappa som lagade jul maten, det var pappa som fixade och trixade för att allt skulle bli perfekt & det blev lika bra varje gång.

Och nyår, jag vet precis hur det kommer bli. Jag kommer få bjuda in mig till någon fest som jag egentligen inte vill gå på och umgås med människor som jag inte känner för att slippa sitta helt ensam. För det är ingen som skulle fråga mig vad jag har för planer eller vill fira in nya året med mig. Och nu låter det som värsta sympati inlägget men så är det verkligen inte. Jag är bara så otroligt trött på att alltid känna mig så ensam, och jag försöker verkligen så jäkla mycket med att träffa människor. Men det är aldrig någon som har tid eller så svarar dem inte. Jag blir bara så ledsen på det!

Jag hade så gärna bara velat åka iväg över jul och nyår, till något varmt ställe och komma tillbaka när allt var över. Och det är nästan bud på att göra det!

Imorgon är det måndag, ny vecka och nya möjligheter.

Kärlek & ljus / Hannah

Likes

Comments

Andra dagen hemma sjuk, men imorgon är det dax för jobb igen. Vet inte vad det var som fattades mig egentligen, om det var magsjuka eller om det bara var kroppen som sa ifrån. Hade tvingat mig ur sängen igår, snoozat alldeles för länge hade jag gjort med. Kände mig inte alls kry, ont i huvudet och mådde lite små illa, tänkte inte mer på det utan klädde på mig drack mitt kaffe och skulle precis gå ut till bussen men fick vända lika fort och springa in på toaletten istället. Eftersom jag jobbar i kök och det nu är tiderna för magsjukan så vågade jag inte chansa utan ringde och sjukanmälde mig, vilket egentligen suger för jag behöver mina timmar. Efter jag lagt på så fick jag springa in på toaletten en gång till, så det var nog rätt beslut jag tog ändå att sjuka mig. Snackade med chefen runt lunch igår och sa att jag mådde bättre men blev ändå beordrad att stanna hemma idag (Tisdag) med, så det var ju bara att bita i sura äpplet och stanna hemma, men imorgon så är jag redo igen. Hade väl troligen feber med igår, och fruktansvärd huvudvärk.

Har iofs haft extremt ont i min kropp de senaste veckorna och varit på uselt humör. Idag mår jag lite bättre men har varken råd eller ro att stanna hemma en dag till. Behövde kanske bara vila helt enkelt, men det är rätt sjukt ändå för mellan Lördag och Söndag så sov jag i princip konstant 18h. Men ja, det är märkligt det där med hur kroppen fungerar.

Hade behövt gå och handla lite mer, men det är så förbannat kallt ute så jag tror jag struntar i det och kanske tar det efter jobbet imorgon istället. Har ju fått kärlek för äppeljuice och den är ju slut nu, det är ju en av de viktigaste sakerna jag behöver handla, haha!

På Torsdag så är det äntligen dax för Elton John konserten med mamsen ❤️✨ Det ska bli så jäkla fantastiskt att få se honom och att jag får göra det med mamma, en sån där mamma dotter tid, även om några av hennes arbetskamrater också ska följa med. Riktig myspys torsdag kommer det bli.

Nu ska jag försöka hitta lite energi för att gå och handla, kanske tar bussen istället.

Kärlek & ljus / Hannah

Likes

Comments

Jävla skit dag, trött som en fanskap är jag trots att jag sovit i typ sådär 18h. Jag förstår inte, hur kan man vara så sjukt jävla trött hela tiden!? Tvingade mig själv in i duschen för att vakna till liv, masade mig till affären bara för att inte ha ångest över att jag legat inne typ hela helgen. Vilket jag egentligen inte bryr mig om ändå för jag orkar fan inte göra något om helgerna ändå.

När jag kom hem från affären så tänkte jag att jag skulle gå ner i förrådet och hämta upp mina vinterkläder, ni vet dem där tjocka mysiga tröjorna som man egentligen hade velat ha på sig året om men som man ändå bara använder när det är sådär extra ruggit ute. Det jag inte tänkte på när jag var nere i förrådet för en vecka sen för att kolla vad som fattades efter inbrottet insåg jag ju nu idag, att det var mina vinterkläder som fattades. Så jävla ledsen blir jag, för jag har inte så mycket pengar att jag kan köpa en helt ny vintergarderob. Men men, vad ska jag göra.. Det finns inte så mycket att göra mer än att försöka leta fram de lilla jag har för vintern.

Och som salt i såret dyker människan jag egentligen minst av allt vill tänka på upp i huvudet på mig, ångesten trycker på över bröstet och alla minnena kommer tillbaka.. Så ja, den senaste 1,5h har jag legat och bölat konstant och bara tänkt på vad det är för fel på mig. (Typiskt jag vet), men jag kan inte rå för att jag saknar, och att jag blir ledsen. Jag är inte mer än människa, men de är sjukt irriterande att en människa som inte ens är värd mina tårar eller känslor ändå sitter kvar som superlim hos mig. För jag vet att han bryr sig inte ett skit om mig, för han har ju en ny.

Det är jobbigt, jobbigt att kämpa så jävla mycket och att ha ett så stort hjärta som bryr sig om allt och alla. Och att ibland få den känslan att ingen bryr sig om mig. Men jag är tacksam för det jag har och för hur långt jag tagit mig på egen hand, och det är egentligen de enda jag behöver bry mig om.

Kärlek och ljus / Hannah

Likes

Comments

Jag känner mig så jäkla ledsen och ensam, har varit irriterad i flera dagar. Reagerar starkare än vanligt och ångesten kväver mig. Och jag har ingen att prata med om det, jag vill egentligen inte prata om det ändå för den personen jag är just nu passar inte mig. Det är inte jag, inte någonstans. Jag är personen som är harmonisk och genuin. Sprider kärlek och glädje, vill alla väl,och är pigg och energisk. Men den senaste tiden har bara allt känts tungt och jobbigt, ingen energi eller lust till något alls. Är det en "höstdepp" kanske, men den får gärna försvinna för jag trivs inte alls med det! Visst, klart man kan ha dåliga dagar, men inte flera dagar på rad. Mensen kanske!? Men jag tycker ändå på något sätt att det här är långt över gränsen hur jag brukar vara när den veckan är i närheten. Och det som känns mest, det är att jag har verkligen ingen att prata med. Jag är så trött på att försöka men aldrig få någon respons, jag tänker inte vara den som krusar. Men det gör jävligt ont när man faktiskt inser hur jävla ensam man är. Det är som en bild jag sett på nätet, visst det är lite humor i den oxå. Men den säger typ.. "Det är när man inte ens har någon att ringa eller sms:a på fyllan som man inser hur ensam man är." Jag bryr mig egentligen inte, ensam är stark och jag vill inte ha några falska människor i mitt liv som bara hör av sig när det passar.

Jag tror bannemig att jag ska köpa mig en pizza och äta ikväll, bara för att jag kan!

Kärlek & ljus / Hannah

Likes

Comments

Det är väldigt sällan jag känner som jag gör nu, oftast är det när jag känner mig lite småkrasslig och ynklig. Men just idag känner jag mig bara så totalt jävla ensam, en fullkomligt helt onödig känsla egentligen för i vanliga fall så bryr jag inte mig så värst mycket. Jag menar, jag har min lägenhet, jag har min katt, jag har jobb, jag och min familj är friska och jag är helt enkelt bara så jävla tacksam för mitt liv. Min mamma är min ​absolut bästa och enda riktiga vän​, den enda som jag litar på och som jag skulle ta mitt sista andetag för om jag varit tvungen att göra det. Jaja. tillbaka till det jag skulle säga.. den här ensamhetskänslan att aldrig känna sig prioriterad för någon, ingen som frågar om jag vill hänga med och fika, ta en öl, ut och gå osv, ja ni fattar. Det är fan jävligt tråkigt, jag vet att alla har sina egna liv och är upptaga med jobb, pojkvän, flickvän, familj, men det tar inte så lång tid att svara på ett meddelande, eller att skriva och fråga hur man mår, eller bara visa att man fortfarande finns. Jag vet själv att jag är extremt dålig på att höra av mig, eller att jag kanske inte alltid orkar just då och där, men det är bara just det där lilla. 

Just idag känner jag mig lite småkrasslig och ynklig då jag lyckades bli getingstucken på jobbet och fick helt enkelt åka hem från jobbet för jag mådde så jävla dåligt. Jag börjar väl må lite bättre men jag känner mig fortfarande dålig. Jag vill bara att denna dagen ska ta slut nu så jag kan övergå till mitt hyfsat normala och glada liv igen. 

Jag förstår inte hur vissa människor tänker och om de verkligen inser att de säger emot sig själva så otroligt mycket. Men allt börjar ljusna för mig nu och jag är väldigt glad att du och jag aldrig blev vi, för en sådan person som kan hugga någon i ryggen och sen gå till nästa utan att ens ha en ryggrad att kunna be om ursäkt eller vara man nog att tala om för mig vad det är som pågick, en sådan människa vill jag inte ha i mitt liv. Tack för att du öppnade nya dörrar för mig samtidigt som du sjönk i mina ögon. 

Nej, nu ska jag ta och äta lite och bädda ner mig igen så jag kan bli frisk och kry till morgondagens arbete. 


Kärlek och ljus / Hannah

Likes

Comments

Jag somnade tillslut igår, helt utmattad efter alla tårar jag kämpat mig igenom. Klockan ringde 05.30 imorse och jag kände mig hyfsat pigg ändå som tur var. Dagen på jobbet har gått fort som mina arbetsdagar gör som vanligt. Har försökt att fokusera på jobbet så mycket jag kunnat och tur är det att jag trivs så oerhört mycket på nya jobbet för annars hade det varit ännu kämpigare.

Har kommit på mig själv flera gånger att jag haft tårar som runnit längst min kind och torkat bort dem fort som fan för att ingen ska fråga mig hur jag mår. Jag mår ändå rätt okej samtidigt som det gör ont, och det är väl inte konstigt att det gör ont när saker är som de är och jag kämpar vidare som vanligt.

Jag känner mig mest arg och väldigt fundersam på HUR man som människa kan göra så mot någon annan. Hur kan man säga en sak och sen gå och göra helt tvärtom, HUR?! Jag förstår verkligen inte det och det kommer jag nog aldrig att göra för jag skulle själv aldrig gå och göra så.

Känslan av att bli bortkastad som om jag vore något skräp, den är hemsk. Det är så svårt att förklara känslan, men det är något ingen människa någonsin borde få vara med om. Men det som inte dödar det härdar, man blir ju starkare för varje nedslag.

Samtidigt som jag emellanåt skrattar åt det för jag tycker det är så fruktansvärt pinsamt gjort så är jag så jävla chockad. Människan jag verkligen beundrade och tyckte om så otroligt jävla mycket visade sig att vara något jag aldrig trodde han skulle vara.

Nu orkar jag inte ens slösa mer av min dyrbara energi på dig, och inte ens mina tårar (sen att de lever sitt eget liv det kan ju inte jag hjälpa). En sak är ju säker iallafall, du kommer ALDRIG någonsin hitta en tjej med större hjärta och någon som ger dig mer kärlek än vad jag gav dig! Just sayín!


Kärlek & Ljus / Hannah

Likes

Comments

Så blandade känslor har jag just nu, men jag orkar jag inte böla mer faktiskt. Det känns som att de senaste två timmarna av tårar som sprutat och snor som runnit och ett hjärta som smärtat så jävla mycket räcker för mig nu denna söndagen! Jag har hållit mitt huvud högt och tänkt att detta löser sig, bara jag ger det lite tid. Men du har ju obviously träffat någon ny, och jag känner mig så jävla knullad av dig så det finns inte. Det känns som att du bara lekt med mig i fyra månader för att sen bara slita ut mitt hjärta och spotta på det. Om du nu ska försöka vara den mannen du tror du är så kan du ju börja bete dig som det också. 

Fyra månader är lång tid, när man umgås med varandra var, varannan dag så blir det ännu längre tid. Och för mig så känner jag mig naken, som att allt detta inte betytt ett skit för dig. Du säger till mig att du behöver vara själv ett tag, att vi skulle säga upp kontakten och se vad som händer. (2 veckor klarade jag utan att höra av mig till dig, men någonting kunde inte hålla mig längre och det är något jag ångrar skarpt nu.) 

Jag är så jävla tankspridd och förkrossad just nu jag aldrig vill känna såhär igen. Jag ville aldrig komma till det stadiet där jag började tycka att du var ett as. Jag ville aldrig tycka illa om dig, men det är fruktansvärt svårt att låta bli nu. Och det är kanske "in the heat of the moment", men om du bara själv visste hur satans jävla ont det gör. 

Jag önskar ingen den här förbannade känslan av ett hjärta som smärtar. Alla förtjänar kärlek och respekt. 

Jag vill inte ångra att jag träffade dig men när det gör såhär ont så ångrar jag det så förbannat mycket, för jag orkar inte gråta mer, jag orkar inte med den här spykänslan för att det hugger till i hjärtat sådär eller klumpen i magen hela tiden. Jag orkar inte mer och nu börjar jag ju fan gråta igen. 

Jag vill bara dra täcket över huvudet och somna, och vakna upp till en ny vecka av jobb som gör att jag inte tänker så mycket på dig. Fan vad jobbigt detta är!!!!

Likes

Comments