Hej hallå!

Hör nI! Saker och ting går framåt och jag är så stolt över att jag vågar ta initiativ till saker och ting. Tror att jag nämnt tidigare att det har känts svårt att skaffa vänner och lära känna folk på riktigt, mer än att bara hälsa i korridoren och småprata. Igår tog jag dock initiativet och det känns så bra!

Så jag blev precis avsläppt av Grace, en tjej i Varsity Soccer, efter att ha ätit lunch med henne, hennes pojkvän och en annan tjej i Varsity Soccer. Skrev till henne igår kväll och frågade om hon hade några planer för idag, då det är en Early Release Day så vi slutar 10:30, vilket hon inte hade så vi bestämde att äta lunch tillsammans. Så hon mötte upp mig efter vår sista lektion och så körde vi till en asiatisk restaurang i närheten. Åt sushi för första gången på nästan två månader. Ah så gott, haha! Planerar att hänga med Grace på fredagens football game, vilket ska bli så kul! Hon och de andra fotbollstjejerna är så snälla, så det är så kul att kunna spendera tid med dem för att lära känna dem bättre!

Den här helgen spenderades hos Emma och Lluis (mina värdföräldrar var i Arizona för att min värdpappa spelade en baseball-turnering), vilket var väldigt mysigt. Jag sov där fredag till måndag, och det var fullt hus i princip hela tiden då deras värdmamma fyllt år i veckan så deras värdsyskon kom hem från college och de hade andra släktingar där. Väldigt kul att få träffa nytt folk och de alla var så snälla. Som tidigare nämnt får jag även skjuts av deras värdföräldrar varje morgon, så jag känner mig riktigt hemma i deras hus nu haha.

tog med Emma till en utkiksplats i området i söndags för att se solnedgången, så fint!

I lördags gick jag även på en musikalpjäs uppsatt av en lokal ungdomsteater här i Tri-Cities tillsammans med några från min teaterklass och läraren. De gjorde Beauty and The Beast och ÅH vad bra den var! De hade en rollbesättning på 64 skådespelare. De som spelade Belle, Gaston och The Beast var unga vuxna, och sedan var även 5 vuxna med, men förutom det var alla skådespelare barn. Orkestern som spelade live (!!!) bestod även endast av barn. Åh det var alldeles magiskt! Blev så inspirerad och lycklig av att se deras pjäs. Alla var så duktiga, musiken var så bra, kostymerna grymma, scenuppsättningen var så bra gjord, men det bästa av allt var killen som spelade Gaston. Han gick in i sin roll så otroligt bra, agerade verkligen fullt ut och vi alla i publiken håller nog med om att han var showens stjärna. Wow! Han tillförde ren magi! (som jag fått lära mig att den kallas inom teatervärlden här)

Just nu är klockan strax efter halv 1 och om två timmar kommer en tjej från skolan hit för jag ska prova två av hennes klänningar och se om jag kan köpa/hyra någon av dem för homecoming. Åh vad det är roligt att testa klänningar! Hennes klänningar är dessutom så fina, så jag hoppas verkligen att någon av dem ska passa och kännas rätt. Senare ikväll är det dags för fotbollsträning som vanligt. Vi spelade match igår och vann med 4-0. Ett härligt resultat!

efter matchen åkte jag och Amy (v-mamma) till utkiksplatsen i området för att se månen och njuta av solnedgången

min värdmamma kom in med te till mig igår kväll // morgonens promenad ner till Emma och Lluis

Vi hörs! Kram på er alla,
Hanna

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hallå där allihopa!

Känns som att det var en evighet sedan sist haha. Jag har tänkt blogga flera gånger, men tiden är för knapp varje gång. Det har delvis att göra med att jag verkligen har fullt upp hela tiden. Går till skolan, kommer hem i en timme och sedan är det träning i två timmar, och efter det ska det duschas och fixas innan det är läggdags. Sedan kan det ju också ha och göra med att det är i princip omöjligt för mig att slänga ihop ett inlägg på en kvart, utan snarare över en timme hehe. Vill så himla gärna få till en riktigt bra text som jag kan vara stolt över, när jag vet att det är så många som läser, och så tycker jag ju också att det är väldigt kul att skriva! Blir verkligen så glad när jag får höra att min blogg uppskattas och att folk gillar att läsa det jag skriver!

Det har i alla fall hänt en del sedan sist! Förra lördagen (då senaste inlägget skrevs) nämnde jag i slutet att jag senare på kvällen skulle hem till Emma och Lluis. Så efter att jag sett på när Faith tog sina homecoming-bilder gick jag ner till deras hus, och eftersom jag åker med dem varje morgon till skolan har jag fått koden till deras garage, som leder in till huset. Fick dock knacka på dörren då den var låst och när de öppnade stod hela kompisgänget där, och en av killarna med en skylt till mig med frågan om homecoming! De hade bakat pizza som en av dem höll upp där det stod "HOCO" (homecoming) skrivet av salami, och på skylten Kenny höll upp stod det "This might be cheesy but let's kick it to homecoming" och en ruta med "ja" och "nej". Åh, hur fint?! Blev så himla glad och aningen överraskad trots att jag hade känt det på mig då de hade agerat konstigt via meddelanden tidigare haha! Självklart sa jag ja! Så nu ska vi gå tillsammans i ett gäng alla utbytesstudenter på skolan och våra dejter. Är så taggad på homecoming!

Vad har hänt förutom att en blivit frågad till homecoming då? Först och främst skulle jag väl kunna nämna att de senaste dagarna har känts rätt jobbiga. Har drabbats av plötslig hemlängtan och känt mig alldeles ensam vissa stunder, vilket självklart inte varit det minsta roligt. Men man får väl bara försöka andas sig igenom sådana stunder antar jag, då de garanterat kommer att komma ibland... Idag har däremot känts som en riktigt bra dag och är så glad för det! Har både andra men även mig själv att tacka för det. Så här kommer en lista på vad som har gjort den här dagen så bra!

+ I debattklassen gör vi individuella tal varje lektion, om ett specifikt ämne, som vi får max 3 minuter på oss att skriva. Målet är att hålla ett tal som är minst en minut långt, och idag lyckades jag skriva ett tal som jag framförde i hela 1 minut och 23 sekunder (!!) idag, vars innehåll jag blev riktigt nöjd med dessutom.

+ Börjar komma närmare folk i debattklassen! Satt ett tag och snackade med två personer när vi var klara med vårt arbete innan lektionen var slut idag, och det är så kul att få berätta om Sverige och annat. Känns så härligt när man kan småsnacka med nästan vem som helst i klassen. Har verkligen saknat det.

+ I inredningsklassen har vi ett projekt för tillfället där var och en ska skriva och presentera en boendestil tillhörande en viss grupp av människor från 1700-talet i USA och jag skriver om de svenska bosättarna, vilket innebär att jag djupdyker i hur de byggde sina hus, varför, vilken slags inredning där fanns och får analysera kring det hela. Ni som känner mig vet hur stark min kärlek är till historia, och framförallt svenska boende, så jag LEVER för det här projektet!

+ I student leadership-klassen skulle vi idag ha gjort en egen poster, vilket jag helt glömt av igår, så jag fick påbörja den de sista tio minuterna av lektionen. Jag valde dock att komma tillbaka under lunch, och då hann jag färdigt med posterna! Och ÅH vad kul den var att göra dessutom. Älskar att klippa och klistra, och har inte kunnat göra det på ett bra tag, så blev så glad av att äntligen få låta kreativiteten arbeta igen!

biblioteket och flaggan som vi alla läser "Pledge of Alligiance" vända mot varje morgon

+ När jag jobbade på postern i biblioteket, där vi har vår klass, under lunchen så var klassläraren där och vi pratade. Hon är så snäll och det känns som att hon har ett extra öga för mig som är utbytesstudent. Hon berömde min poster, frågade om jag gillade att pyssla och sådant, och erbjöd sig att någon gång ta med mig till en kraft store om jag skulle vilja det! Hon nämnde att hon gärna skulle vilja ha mig som manager för cheerleading laget, som hon är coach för, vilket skulle vara så grymt kul. Hon frågade dessutom hur det går med allt för mig, och jag berättade mitt dilemma med att skaffa nya vänner, och hon var så förstående och snäll. Känns så skönt när man blir sedd av en lärare!

+ Känner mig så trygg på historialektionerna. Klasskompisarna är så trevliga! Pratade med två tjejer idag och det känns så bra när man får/vågar ta kontakt med andra, vilket är mycket svårare än man kan tro. Så är glad att jag utmanar mig själv och tar initiativ till konversationer. Gillar i övrigt även läraren! Han kollar alltid av med mig hur långt jag har hunnit för att veta om jag behöver mer tid till en uppgift och är så förstående (rött svårt att hänga med i alla andras tempo med att svara på frågor hur historieboken jag säga) och är så intresserad när jag berättar om samhället i Sverige haha.

+ Jag framförde en två-paragrafs lång monolog på scenen i auditoriet inför HELA dramaklassen idag! Är så himla stolt över mig själv att jag lyckades samla mig trots nervositeten när läraren sa att det var min tur, lyckades framföra den hela memorerad OCH dessutom med inlevelse. "Perfect!! Awesome Hanna" kändes så otroligt skönt att höra och kunde verkligen ta åt mig av berömmet. Jag, som aldrig tagit dramaklasser tidigare och dessutom inte har engelska som förstaspråk, lyckades bättre än nästan alla i hela klassen. Ibland måste man få vara riktigt stolt, och idag var en sådan dag.

random bilder från skolan

efter fotbollsmatchen igår

efter volleybollmatchen på skolan i gårkväll med neon-tema

familjens ena hund Princess, ni skulle bara veta vilken soffpotatis hon är ;)

Börjar inse att jag mer och mer uppskattar småsaker i vardagen. Det kan vara så enkelt som att en person säger hej till mig i korridorerna. Och det känns så bra minsta lilla steg jag tar mot att bli ännu mer social och försöka skaffa vänner... Många bäckar små gör en stor å! ;)

Kram på er!
/Hanna

Likes

Comments

Hallå där allihopa!

För en halvtimme sedan sa jag hejdå till familjen på FaceTime efter att ha pratat med dem i nästan en timme. Åh, blev så glad av att prata med dem. Eller rättare sagt - blev ÄNNU gladare än innan, för jag har känt mig glad hela dagen. Under perioder de senaste dagarna har jag känt mig aningen nere och ensamheten har krupit sig på emellanåt, så det känns så härligt att känna som jag gör nu.

Imorse gick jag upp tidigt (för att vara helg) för att spela fotbollsmatch mot Pasco, en skola i närheten. Vi spelade på en rätt stor idrottsplats - Edgar Brown Memorial Stadium - där Southridge football team spelade förra helgen. Trots att publiken inte var i närheten av samma skala som på football game:et var det ändå häftigt med läktarna. Tyvärr kunde jag inte spela så mycket då jag har dragit på mig en släng av benhinneinflammation, så det gjorde rätt ont att springa, men det var kul att spela den stunden jag inne och matchen slutade med att vi vann med 2-0. I torsdags vann vi med 10-0 (galet), men de två matcherna innan dess förlorade vi på straffar då vi spelade lika, så det kändes skönt att vinna idag!

Igår fredag var vi lediga från skolan då det var en så kallad Professional Day (amerikanerna har så många konstiga röda dagar?) så träningen var flyttad till förmiddagen. Efter det tog jag det rätt lugnt, och sedan blev jag upphämtad av några vänner för att åka till ett football game. Den här fredagen var det dags för ett home game, så folk var väldigt peppade! Elevsektionen var fylld av gult och blått, och det var betydligt mer folk än jag hade räknat med. School spirit:en på Southridge har inte känts på topp, vilket har vart lite trist, så att det var så många på matchen igår var så himla kul att få se och vara en del av! Tyvärr utklassade Richland oss (slutresultat 12-63 haha) så det var inte jättespännande, men det var kul att vara där ändå!

Efter matchen åkte jag och kompisgänget som jag åkte med till matchen till Denny´s (diner) för att äta. Ah, älskar deras jordgubbsmilkshake SÅ! Gänget som jag åkte dit med var två av de andra utbytesstudenterna på skolan och tre andra killar från skolan. Vi alla är med i skolans International club och i förrgår träffades vi, och den fjärde utbytesstudenten, hemma hos the club president för en filmkväll. Riktigt kul att hänga! Hoppas på att få mer liknande kvällar med dem men även andra vänner. Som jag sagt - jag ska ge mig den på att våga snacka med folk och skaffa vänner. Oavsett hur stelt det känns att prata med folk från ingenstans så måste jag bara göra det helt enkelt, haha.

I kväll ska Faith på homecoming med sin pojkvän på hans skola, så ska med och kolla när de ska ta sina bilder på golfbanan nere i området. Åh, det ska bli så kul att se henne i sin klänning med hår och smink gjort! Efter det ska jag gå hem till utbytesstudenterna Emma och Lluis, som bor 5 minuters gångväg härifrån, för att träffa kompisgänget från igår, och jag tror att vi ska försöka ge oss på att göra en pizza "the Italian way". Emma får styra oss med andra ord! ;)

Kram,
Hanna

Likes

Comments

Hej allihopa,

Idag är det exakt en månad sedan jag sa hejdå till min familj, satte mig på ett flygplan och landade i New York. Kan börja med att säga att jag känner mig väldigt hemma som om jag har spenderat betydligt längre tid här, samtidigt som det känns som att jag åkte för knappt en vecka sedan. Tiden har verkligen bara svischat förbi och det känns alldeles galet när jag tänker på det. För en månad sedan var jag i New York (åh vad jag saknar det) och fick den bästa starten på året man kan tänka sig, och tiden efter det har vart spännande minst sagt. Jag har fått uppleva så mycket den här månaden och har fått lära känna så många nya människor, och jag är så taggad på vad resten av året kan ge mig.

En sak som det pratas väldigt mycket om innan man åker som utbytesstudent, och som öven min lokala koordinator har pratat med oss utbytesstudenter om, är känslo-kurvan under året. De säger att utbytesstudenter ofta upplever att livet är på topp i början då allt är så nytt och spännande, men att man efter denna fas av exaltering upplever en "kulturchock" och saker istället börjar kännas jobbiga. Det sägs att den jobbiga perioden börjar några veckor in på ens resa, men det är väldigt olika och vissa upplever den inte alls. Jag måste säga att jag känner mig liten som i en gråzon mellan de här två perioderna. Jag har ännu inte upplevt att jag känner mig nedstämd i vardagen utan anledning eller att jag drabbats av rejäl hemlängtan, samtidigt som jag inte är alldeles till mig och exalterad lika ofta som i början.

Jag vet inte om det här kanske är min fas av kulturchock, även om den inte passar in exakt i beskrivningen, eller om det bara råkar vara att jag börjar vänja mig vid livet här... Det är så svårt att veta när man inte har någon aning och vilka känslor som komma skall. När man dessutom nästan i princip blivit tillsagd i förväg vilka känslor man kommer uppleva och när blir det även svårt att skilja på de känslorna och sina egna. Jag känner och tänker allt och ingenting, på en och samma gång, men samtidigt helt enskilt.

Åh, jag vet att det låter så rörigt alltihop men det är den bästa förklaringen jag kan ge er för tillfället. Jag mår i alla fall bra. Jag saknar er där hemma men är så glad för allt jag får uppleva här och ser fram emot allt som komma skall. Om nio månader syns vi, men innan dess ska jag leva (det amerikanska) livet här!

Kram på er alla,
Hanna

Likes

Comments

Hej allihopa!

Idag är det måndag och en ny skolvecka har dragit igång, som jag är riktigt taggad inför. Förutom att jag är taggad inför i princip varje lektion (förutom photography class för tillfället då vi aldrig riktigt drar igång med något) så ska jag imorgon även spela min allra första fotbollsmatch. Yes - idag gjorde jag äntligen min tionde träning! Så det ska bli kul att få visa vad jag går för. På onsdag har vi en s.k. Early release day vilket innebär att schemat är komprimerat och vi slutar redan 10.30. Vid 12:30 ska däremot jag och min Interior Design-class på Parade of Homes, vilket innebär att man får åka runt och se nybyggda, maffiga (a.k.a. rikemans-) hus, så det ska bli riktigt kul.

För övrigt måste jag säga att Interior Design nog är den klass jag är mest taggad på för tillfället. Just nu håller vi på med ett projekt - Dream Home - där vi alla får designa och rita upp vårt egna drömhus. Trots beslutsångesten min perfektionist-sida gav mig i början känns det faktiskt som att jag har koll på hur jag vill ha det nu, vilket känns riktigt härligt. Ser fram emot när vi alla ska presentera våra drömhus inför varandra!

Som jag tidigare nämnt tycker jag att det är så kul att träffa nytt folk som är öppna och kan prata, och att utmana mig själv och behöva ta initiativ i stunder. En sak som jag dock börjat inse är det faktum att man som utbytesstudent kommer in i en värld där den rullar på alldeles som vanligt för alla involverade oavsett om man själv är där eller inte. Med andra ord - det är svårt att knyta an till folk och lära känna dem på riktigt då de alla redan har sina tajta kompisgäng. Det är inte som när man börjar gymnasiet och alla är nya i samma sits och letar efter folk att knyta an till. Jag antar att det vi utbytesstudenter får göra är att själva ta initiativ till att hitta på saker med andra och visa intresse för att kunna sätta igång skapandet av en ny vänskap.

Jag måste dock ge mig själv en liten klapp på axeln för de gånger jag faktiskt medvetet tagit stigit ur min comfort zone ett antal gånger, men självklart är det ett flertal tillfällen då jag känner att jag kunde ha gett ännu mer. Varför börjar jag inte snacka med den personen? Varför sa jag inget då? Varför tog jag inte till vara på tillfället...? Varför är jag inte den där glada bubbliga sociala Hanna som jag egentligen är? Varför kör jag inte bara på på och lever ut så som jag vill vara när ingen ändå känner mig sedan tidigare? Det är lätt att vara smart i efterhand antar jag... Jag lovar här dock både mig själv och er, men främst mig själv, att jag ska använda det mod jag faktiskt har. Jag ska prata, jag ska skratta, jag ska fråga. Jag ska banne mig blomma ut! Nu kör vi.

^ I går på morgonen åkte jag, Faith, Amy och Mikey till Palouse Falls en timmes bilresa bort, och det var alldeles galet vackert. Vi stannade dock bara en kort stund då vi hade en tid att passa, men det gör mig bara ännu mer taggad på att åka dit igen och kunna spendera en hel dag där. Jag har aldrig tidigare sett ett vattenfall så måste säga att det var en grymt cool upplevelse.

^ Efter utflykten stannade vi till nere vid en liten hamn vid floden för att jag skulle få se den platsen och ta några bilder. Måste bara säga att ÅH vad det är härligt att kunna se den blåa himlen efter att hela förra veckan bara var en enda rökdimma.

^ vår uppfart innan jag skulle gå till skolan // soluppgången imorse ^

Vi hörs!
/Hanna

Likes

Comments

Heeej allihopa!

Igår var jag på min första amerikansk-fotbollsmatch någonsin - en riktig upplevelse! (Ni som har mig på Snapchat har dock garanterat inte lyckats miss det, haha) Jag åkte dit med utbytesstudenterna Emma och Lluis strax innan 8, men precis innan vi var framme fick vi vända för de hade glömt sina studentkort till inträdet, haha. Det gjorde att vi missade "invigningen" av matchen, men vi hann i alla fall till när själva matchen började!

Klädkoden för Southridge High under kvällens match var kamouflage så nedre delen av elevsektionen kryllade av grönt och brunt från topp till tå! Jag hade dock inget i den stilen tyvärr, men jag hade i alla fall på mig en Southridge-tröja jag fått av min Amy för att bidra lite till skolandan.

Vid elevsektionen sjöng en massa ramsor, cheer team hejade på och dansade framför oss och stämningen var riktigt härlig! Skolans blåsorkester och trummor var även där och spelade för att få igång stämningen! Ju längre tiden gick desto bättre blev energin det var riktigt kul. Folk var väldigt glada, trots att det gick lite sådär för oss haha, men så fort fotbollslaget gjorde bra ifrån sig blev alla galna och ropade. När vi gjorde touchdown drog the cheerleaders igång skolans fightsong, orkestern började spela och alla sjöng med. Killarna i laget sprang med sina bredaxlade matchtröjor och tajta byxor ihop i en grupp och firade deras touchdown. Hur amerikanskt? Det om något var verkligen som på film! Ahh, så kul att få uppleva! Önskar att ni alla där hemma kunde få känna på skolandan som här!

Tydligen är matcherna mot rivalerna Kamiakin High och Kennewick High ännu mer pumpade och fartfyllda, så de ser jag definitivt fram emot att gå på!

Efter matchen, när klockan var efter 11, åkte jag med Faith till Denny´s (diner) och där mötte vi upp lite folk från matchen (cheerleaders och en enstaka fotbollsspelare) för att äta något! Folk brukar åka dit tillsammans efter matcherna för att hänga och käka- Dock var det inte så många som kom just igår av någon anledning, men det var mysigt ändå. Jag beställde en jordgubbsmilshake och pommes - så gott va! Jag var dock väldigt trött då vi inte kom hem förens 01.30 på natten, haha. Så det blev rätt sent igår, men är det helg så är det!

Idag vaknade jag, på grund av den sena gårdagen, rätt sent och tog det bara lugnt. Jag fick Skype:at med släkten på mammas sida och det kändes så härligt att se dem. Tycker om dem alla så himla mycket och saknar dem så! Blev så glad av att få prata med morfar också. Min goa morfar!

Om 1,5 timme ska jag åka till skolans fotbollsplan för då är det dags för match. Jag har däremot fortfarande inte varit med på tio träningar än så jag får inte spela match, men det blir kul att kolla på. Vi skulle egentligen ha spelat den här matchen i tisdags, men på grund av brandröken från en stor eld i nordvästra delen av delstaten har luftkvalitén varit för farlig att spela i så i princip alla utomhusaktiviteter den här veckan har ställts in. Igår var första gången på en vecka vi kunde se den blåa himlen utan att röken täckte hela alltet, och jag hoppas verkligen att vi kommer slippa röken framöver.

Jag mår i alla fall bra! Jag saknar er där hemma, men jag har det bra här och är så glad att jag får uppleva allt här!
/Hanna

Likes

Comments

Hallå där allihopa!

Nu är det fredag vilket innebär att den en här skolveckan över! Jag måste dock erkänna att det faktum att fredagen är här inte är en lika stor lättnad som det brukade vara i Sverige. Trivs så bra med mina lektioner och tycker verkligen att det är roligt att gå till skolan! Självklart bortsett från det faktum att jag måste ställa klockan på 5:50 varje morgon, haha. Men skolan i sig är så rolig! Även om det är svårt att lära känna folk i sina klasser ordentligt då man bara ses en gång i 55 minuter varje dag, är det kul att gå till varje klass och se nya ansikten. Det innebär bara fler chanser till att skaffa vänner och prata med folk! Om det är något jag verkligen föredrar med USA så är det att folk här är betydligt mer öppna, pratsamma och sociala. För att ge ett exempel: Idag när jag kom in till historiaklassen frågade min lärare mig "you've never been to a football game, huh?" och en kille i klassen, som jag aldrig fått tillfälle att hälsa på tidigare, brister ut "what?!". I Sverige skulle ingen ens bry sig haha! Och sedan efter lektionen kom samma kille, en tjej jag pratat lite med och en annan kille upp till mig påväg ut ur klassrummet och frågade om jag skulle gå på matchen, hur bra koll jag hade på reglerna och så. Måste bara uttrycka att ÅH vad jag tycker det är kul att kunna småsnacka med alla möjliga elever på skolan!

Biblioteker i skolan där jag har min student leadership class
De andra utbytesstudenterna Olga (Brasilien), Emma (Italien) och Lluis (Spanien). Så snälla!

Igår efter skolan hämtade Faith mig, och sedan åkte jag, hon och Breiyce till affärer för att kolla på lite saker. Vi åkte bland annat till en butik med mängder av fina klänningar för att få lite inspiration inför homecoming! Ska förmodligen hyra en klänning av någon nämligen, då det är galet dyrt att köpa en egen. Det var i alla fall så kul! Har aldrig tidigare haft på mig en klänning av den typen för det har aldrig varit tillfälle, så det kändes riktigt speciellt att se sig själv i spegeln med en lång, elegant klänning med fina stenar, och klackar till.

Jag och Breyice i provrummet

Det känns så speciellt att kunna åka i bilen med Faith som kör, som är ett år yngre än mig liksom. Men det är så kul! Vi lyssnar på musik, sjunger med till härliga låtar i Ed Sheeran-stil (om inte Breiyce är med - då är det full fart rap och annan cool musik haha, så kul!) och snackar. Trivs så bra med henne! Det känns så galet och spännande när en tänker på vilken relation vi kommer hinna bygga innan mitt år här är slut.

På kvällen åkte jag sedan med Emma och Lluis - två utbytesstudenter på skolan som bor tillsammans i en värdfamilj alldeles i närheten - till ett volleyboll game. De bor fem minuters gångavstånd bort så vi har samåkt en del. Deras värdmamma kör ofta på morgonen till skolan så jag har åkt med där, och idag hämtade Faith oss alla efter skolan. Alldeles toppen! Volleybollmatchen var hur som helst så kul att vara med och uppleva själva grejen att stå med elever från skolan och ropa ramsor och heja på!

Som jag nämnde ovan är det ikväll dags för ett fotboll game, vilket innebär att det blir första gången någonsin för mig att se amerikansk fotboll! Klädkoden för vår skola är camouflage (har dock tyvärr inget sådant) och massor av folk kommer att vara där för att heja. Om gårdagens volleybollmatch gav mig en liten smak på the high school spirit kan jag knappt föreställa mig hur kvällens fotboll game kommer att vara. Det är skolans första för i år så jag förmodar att skolandan kommer att vara riktigt het ikväll!

Först är det dock dags för fotbollsträning så jag åker hemifrån om ca 40 minuter. Vi ska även fotograferas med laget. Det känns så galet att en kommer vara med på en av bilderna och representera skolans fotbollslag i årsboken för ett amerikanskt high school liksom. What?! Haha.

Vi hörs!
/Hanna

Likes

Comments

Hejsan!

Klockan är just nu strax innan 6 och jag sitter på mitt rum och skriver. Kom hem för ett litet tag sedan och är aningen trött efter dagens aktiviteter. Men det har varit så kul!

Jag vaknade vid 10, gick upp och åt frukost och duschade. Efter det åkte jag med Faith till hennes killes hus, för att hämta upp honom och sedan åka med hans familj ner till floden för att åka båt. Åh vad det är härligt att vara ute på vattnet! Vi var ute i lite över 4 timmar och det var så kul! Vi hängde i båten, lyssnade på musik, åt lite och åkte även ring, som man kunde sitta två personer i, bakom båten. Jag, Faith och hennes kille Kyle åkte alla tre, och vi alla kämpade rejält vissa stunder för att hålla oss kvar. Jag skrattade så mycket haha. Det var alldeles galet, men SÅ kul!

Planerna för resten av kvällen är att vi först ska äta middag tillsammans hela familjen, med även Felix (värdbror, 99a), som är hemma för tillfället, hans flickvän, och Kyle. Sedan får vi se vad som händer!

Igårkväll efter jag lagt ut mitt förra inlägg tog Amy mig till en fin liten utkiksplats i området, några minuter bort med bilen, för att kolla på solnedgången. Det var så fint! Eftersom det är så varmt och torrt den här årstiden är det tyvärr mycket stora bränder på olika ställen, vilket gör att himlen är delvis rökfylld och ser gråare ut än vanligt. Det gör dock att man lättare kan se konturerna på solen och ljuset blir alldeles magiskt när det är solnedgång.

Efter en liten biltur, då vi skulle plockat upp min värdbror Mikey men det blev inte av, åkte vi hem och kollade på filmen "Table 19". Så mysigt! Drack té ur Sverige-muggen jag gett min värdpappa i present när jag kom, kändes som hemma haha.

Imorgon är det måndag, vilket brukar innebära skola eller jobb, men imorgon är inte vilken måndag som helst! Det är nämligen Labor Day vilket innebär att vi är lediga. Vad Labor Day är och varför det är en dag utan skola eller jobb har jag sämre koll på, men det känns i alla fall skönt med en extra ledig dag!

/Hanna

Likes

Comments

Hejsan allihopa!

Jag hoppas att allt är bra med er där hemma. Med mig är det i alla fall bra! Tänkte berätta lite om de senaste dagarna, så vi kör igång! (läs gärna hela inlägget, förklarar en sak i slutet som jag gärna vill att ni ska veta)

I torsdags (31/8) var andra skoldagen, så på morgonen tog jag skolbussen till skolan. Under första lektionen på morgonen hade vi skolfoto, annars var schemat som vanligt. En väldigt stor fördel med att jag valde att börja spela fotboll här är att man redan nu kan känna igen vissa ansikten i korridorerna, och tjejer från laget hälsar på en. Är så ovan vid tanken att folk skulle tillkalla mig i korridorerna här liksom, så folk har fått ropa flera gånger och till och med behövt säga "Hanna from Sweden!!!" haha. Men det är så kul att folk pratar med en! Även folk i mina klasser har kommit fram och pratat med mig och frågat en massa, och det är så kul att de intresserar sig. Mellan 7-9pm var det fotbollsträning som stod på schemat! Kan nämna att jag har valt att spela med JV istället för Varsity (läs i tidigare inlägg om skillnaden), då jag känner att Varsity skulle innebära för mycket press och jag vill bara kunna ha kul det här året så därför passar nog JV mig bättre sett till ambitionsnivå.

dutch efter skolan med Faith och Breiyce (Faiths bästa vän) / "huset om mig" vi skulle göra i min interior design class

Igår (fredag 1/9) var det dags för säsongens första soccer game! Så vid 11 lämnade både JV- och Varsity-tjejerna skolan för att ta en buss till Spokane 2,5 timmar bort och spela match. Jag fick dock inte spela på grund av att jag, enligt en regel, måste ha varit på 10 träningar innan jag får spela match, vilket jag inte har. Så jag fick sitta på kanten istället, men det kändes bara bra! Dels för att jag känner att jag inte har hunnit träna upp konditionen för match än, och dessutom är jag ny med lagets taktik. Varken JV eller Varsity lyckades dock så bra med matcherna, utan förlorade stort, men det var kul att se ändå. Efter matcherna tog vi bussen hem igen, och på vägen stannade vi och åt på McDonald's. Jag var inte hemma sedan förens halv 10 på kvällen, så det var en lång dag.

Trots att det var väldigt varmt på bussen var det väldigt kul att åka allihopa i en stor gul skolbuss. Jag satt med JV-tjejerna hela resan, men hade dock önskat att jag hade fått sitta lite närmare Varsity-tjejerna också, då de är mer i min ålder. Har pratat en del med vissa av dem och de är så schyssta! När vi satt på McDonald's bad de mig sätta sig vid dem och berätta massor om Sverige, vilket jag mer än gärna gjorde haha. Trots att jag inte är med i Varsity har tränaren för deras lag sagt att jag får hänga med dem på framtida matcher och så för den sociala delen då de flesta av dem är seniors som jag, så det känns bra!

Idag kunde jag sova ut lite, och fick facetime:at med mamma och pappa på morgonen. Blev så glad av att se deras ansikten och få prata med dem. Hade så mycket att berätta så de fick stå ut med rätt mycket prat från min sida, men de sa att de njöt av att bara sitta och lyssna på mitt snack. Precis som hemma! ;) Vet att ni läser min blogg också mamma och pappa så ville bara säga tack för att ni är de mest peppande föräldrarna en kan önska sig, och tack för att ni har vågat släppa iväg mig på det här äventyret. Ni är bäst!

Efter lunch åkte jag, Amy, Mikey (värdbror, 05a) och Amys syster till en park en bit bort intill floden som rinner igenom staden - Columbia River - för att köra paddle board! I 35 grader och stekande sol kan jag säga att det var otroligt skönt när jag bestämde mig för att dessutom ta mig ett dopp. Kul med paddle boarding också, en perfekt sommaraktivitet! Efter det åkte vi direkt till flygplatsen för att välkomna min värdbror som har börjat på militärcollege i New York, men som ska hälsa på hemma ett litet tag. Det var första gången jag fick träffat honom så det var kul!

Jag antar att resten av kvällen spenderas hemma i lugn och ro, vilket känns bra. Är rätt trött! När det gäller övriga känslor kring hela alltet vill jag bara nämna att, även om saker verkar vara alldeles perfekt hela tiden, är mina känslor verkligen en berg- och dalbana för tillfället. Allt är så nytt och hela ens vardag är annorlunda än den man levt i under hela sitt liv, så självklart blir det en chock för ens hjärna. Ena sekunden känns allt alldeles underbart, jag är taggad på allt och förstår inte hur jag någonsin kunnat oroa mig över vissa saker, medan jag en annan stund får en känsla av ångest på grund av att allt känns så främmande och jag längtar efter familj och vänner. De här känslorna har däremot inte att gör med att jag inte skulle trivas här eller liknande, för jag trivs absolut! Jag antar att det är sådana känslor man bara får stå ut med som utbytesstudent, och framförallt i början av sin resa. Självklart ångrar jag inte för en sekund att jag valt att åka hit! Vill bara fått förklara det då det är så svårt att ibland veta vad jag ska svara på frågan "hur är det?" då allt generellt är alldeles super, men under en specifik stund kan jag antingen vara topp och eller också så kan det kännas aningen jobbigt.

I stunden är jag så taggad på att få gå på min första football game och uppleva homecoming som jag gissar är snart. Ahh det ska bli så kul!

/Hanna

Likes

Comments

Hej allihopa!

Så... då var första dagen på High School gjord! Har så mycket känslor kring dagen samtidigt som jag inte känner alls lika mycket haha. Jag har i alla fall med mig en positiv känsla efter dagen och är taggad på att gå tillbaka imorgon - och det är väl ändå huvudsaken!

Imorse gick jag upp vid 6, och därefter gjorde jag i ordning mig, fixade lunchlåda (macka med kalkon, och en nöt-bar) och gick till skolbusshållplatsen alldeles vid huset vid 6.50. Min värdsyster Faith skulle också till skolan, men hon var tvungen att vara där betydligt mycket tidigare än mig då hon är med i cheerleading laget och skulle uppträda på assemblyn. Bussturen gick bra! Folk plockades upp lite här och var, i den typiska amerikanska gula skolbussen, s det tog ungefär 25 minuter att komma till skolan.


Min första lektion satte igång efter att skolklockan (som inte alls låter som en klocka?) ringt två gånger - en gång fem minuter innan lektionsstart och en gång vid lektionsstart. Efter lektionens slut var det en assembly i idrottshallen och wow, där kan vi verkligen snacka om high school spirit! Hela skolan var samlad och folk hade klätt sig i skolans färger (gul/guld och blå). En orkester stod och spelade medan alla ställde sig ihop med sin årskurs (freshman, sophmore, junior eller senior). När alla var på plats drog cheerleadingen igång sitt uppträdande och alla började sjunga skolans sång (som en nationalsång). Resten av assemblyn bestod i princip av att några från årskurserna tävlade mot varandra, maskoten kom in, folk hejade vilt, orkestern spelade, dansgruppen dansade och ännu mer cheerleading.

Därefter hade jag två andra lektioner och vid lunch mötte jag upp Faith och en av hennes kompis och åt. Efter lunchen hade jag tre lektioner till, och när dagen var slut tog jag skolbussen hem ihop med två andra utbytesstudenter, en tjej från Italien och en kille från Spanien, som bor i samma värdfamilj alldeles i närheten av där jag bor. Det kändes skönt att hitta några som var i samma sits som en själv, haha!

I princip alla lektioner under dagen bestod av "lära känna", då det är ny lärare och ny klass för varje lektion, så det är svårt att säga redan nu hur klasserna är. De flesta av dem kändes ändå väldigt bra! Det enda jag inte fick lika goda vibbar av var dock dramaklassen. Det var nog den klass jag sett mest fram emot så det kan ju bero på undermedvetna förväntningar, men det kändes inte riktigt som att jag passade in bland de andra eleverna där. Dessutom består tydligen inte kursen av endast agerande, vilket är det jag verkligen vill göra, utan även av allt kring produktion av föreställningar: manus, scensättning m.m. Ja ja, vi får väl se om det känns bättre efter några gånger, annars får jag byta!

I övrigt känns det som att de andra klasserna passar mig! Lärarna är väldigt trevliga, och eleverna verkar schyssta. Ingen visste dock om att jag var utbytesstudent när jag kom in till varje klass så folk ställde inte massa frågor eller intresserade sig på det sättet. Fick dock berättat de för vissa klasser, och i andra klasser endast för några fåtal elever, och då verkade de intressera sig lite grann och de verkade tycka det var rätt coolt haha. Några tjejer från fotbollslaget hälsade på mig under dagen och frågade hur allt gick, och det var så snällt av dem.

Nu ska vi strax äta middag och efter det väntar fotbollsträning! Vi hörs!

/Hanna

Likes

Comments