Hallå där allihopa!

Tänkte dra en liten uppdatering på läget och vad som sker just nu. För lite över en vecka sedan fick jag veta att datumet för min avresa är bestämt och att jag åker den 17 augusti, och insåg alldeles precis att det idag är exakt två månader kvar. Ska jag vara helt ärlig känner jag både allt och ingenting kring det. Min hjärna snurrar en del kring min familj och mina vänner och hur jag ska utnyttja de här kommande 61 dagarna på bästa sätt. Måste dock säga att jag redan fått ut goa minnen att bära med sig av de åtta dagar jag haft sommarlov hittills. (Ja, jag har gjort annat än att sträckkolla Prison Break på Netflix). I måndags efter ett möte kring mitt utbytesår på skolan åkte jag och fem tjejkompisar till en av deras sommarstugor en timme härifrån vid havet. Hälften av oss stannade tre nätter, medan de andra åkte hem en kväll tidigare, men vi hann ha så himla mysigt. Vi fixade otroligt god mat (kändes som att vi åt hela tiden), spelade spel, cyklade till ett glasscafé, stekte i solen, kollade film och slappade. Riktiga toppendagar med ett sådant himla härligt gäng. Är så tacksam över de nya vänner jag fått nu i ettan i gymnasiet. Kommer bli riktigt tufft att inte få gå kvar i samma klass när jag kommer tillbaka!

En sak som jag har insett känns riktigt skönt den här sommaren i och med min resa är att jag, till skillnad från många tidigare år och mina vänner i år, slipper gå med känslan under hela sommarlovet att "snart börjar skolan". Jag vet att det är jättedumt att tänka så under ett sommarlov, men har alltid haft svårt för att inte räkna ner antal veckor till jag kan slappna av och inse att "åh nej! nu har halva tiden gått". Det blir lätt att man ser glaset halvtomt snarare än halvfullt. Som tur är slipper jag det i sommar i och med att skolan inte väntar på mig! Eller i alla fall inte tvåan i gymnasiet. Ett år på High School i USA är väl inte riktigt samma grej! ;)

Förutom hur jag ska planera min sista tid i Sverige innan jag åker tänker jag självklart även mycket på det som komma skall. Tänker mycket på min värdfamilj och kan knappt bärga mig till att få träffa dem. Bestämde för två veckor sedan en dag att videochatta med dem och i morgon har det bivit dags! Vid sju på kvällen (10:00 för dem) ska vi prata öga mot öga för första gången. Vad ska man prata om? Hur ska man agera? Kommer det bli stelt? Jag antar att det är i princip omöjligt att det inte blir det minsta stelt haha. Jag får försöka ställa frågor som "Hur är vädret? Vad ska jag packa för kläder?" och kanske be dem filma runt lite i huset. Jag hoppas att de har några frågor att ställa också! Jag antar dock att både dem och jag kommer att vara väldigt nervös. Har dock inte hunnit bli så nervös ännu, men det beror nog på att hela resan jag har framför mig känns så surrealistisk. Blir nog rejält nervig i morgon!

Har hunnit prata med några andra som har varit iväg på ett utbytesår tidigare, bland annat en tjej som gått på min gymnasieskola som varit i Kennewick (dit jag ska), och det har känts lärorikt! På mötet i skolan i måndags fick även vi som ska iväg till hösten träffa en tjej från skolan som var i USA för några år sedan, samt hennes amerikanska värdfamilj, vilket var väldigt kul. Är så taggad inför att lära känna min värdfamilj och förhoppningsvis skapa en lika bra relation med dem som hon verkade ha med sin tidigare värdfamilj.

Hörs snart! <3
Hanna

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Hejsan allihopa!

Måste erkänna att det inte är mycket annat än mitt kommande utbytesår som har snurrat i tankarna det senaste. Känns på ett sätt skönt att jag har hela sommaren hemma i Sverige med familj och vänner, men längtar samtidigt så att jag blir galen efter att dra igång äventyret på riktigt! För att inte vara allt för originell tänkte jag följa strömmen bland alla kommande utbytesstudenter och göra en "Exchange student tag"! ;)

Vilket land ska du till? Jag ska till USA.

Vilken organisation åker du med? Jag har valt att åka med STS Student Travel School.

Hur/var skulle du vilja bli placerad? Har redan blivit placerad (Kennewick, WA) och det känns superbra än så länge. Innan jag fått min placering försökte jag ha så låga förväntningar som möjligt, och kände helt ärligt mest att det i slutändan blir toppen vart jag än hamnar. För att tro tidigare utbytesstudenters ord är det trots allt inte vart man hamnar, utan mer vilka man bor hos och personerna i ens skola som gör ens år.

Har du fått familj eller gjort stat- eller regionsval? Yes jag har fått min familj, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg! Nej, jag gjorde inga val kring min placering utan satsade mer på att ödet tar mig till dit jag passar allra bäst.

Kommer du åka på något förberedelseläger? Ja! Ska åka på Welcome Camp till New York (arrangerat av STS) i fyra dagar med andra utbytesstudenter. Vi ska bo på ett collegecampus strax utanför city, hitta på massor av roliga aktiviteter, lära känna varandra och förbereda oss tillsammans. Självklart ska vi även in till New York City!

Vad ser du mest fram emot? Självklart att lära känna min värdfamilj och nya vänner! Sedan måste jag erkänna att jag ser fram emot att att bara göra det bästa av mitt utbytesår. För det är ju faktiskt så att det blir inte bättre än vad jag själv gör det. Vill ju självklart att det ska bli så bra som möjligt och vill bara sätta igång på direkten att arbeta för det!

Vad fruktar du mest? Det allra svåraste skulle vara om det hände något med min familj eller vänner hemma i Sverige medan jag är iväg, då distansen och tidsskillnaden är ett problem. Är även rädd att jag inte kommer trivas i min värdfamilj eller att jag kommer att gå runt ensam utan vänner i skolan, men sådant kan alltid lösa sig på ett eller annat sätt.

Vill du prova på någon ny sport? Ja, ja och JA! Absolut! Är galet taggad på detta. Det hade varit riktigt coolt att få testa cheerleading, lacrosse, tennis, volleyboll, golf eller liknande. Vill testa allt, haha!

Vad kommer du sakna mest? Familjen och mina vänner, helt klart. Soliga helgkvällar med familjen, sena kvällar fyllda av snack med vänner, äventyr till fots och på cykel med vänner, släktkalas, familjemiddagar. Mycket. Lösgodis blir nog också en pers att vara undan!

I USA, kommer du åka på någon resa arrangerad av organisationen? Det är inget jag planerat, än i alla fall.

Namnge tre plats du vill besöka i ditt värdland! Oj svårt! Grand Canyon, New York City (vilket är säkrat!) och San Francisco för en tredje gång hade varit najs tror jag!

Tror du att det kommer att bli ett bra år? Som nämnt tidigare blir året inte bättre än vad jag själv gör det, och jag ska göra allt för att få det bästa året någonsin. Så det hoppas och tror jag absolut!

Hörs snart! <3
Hanna

Likes

Comments

Hej allihopa!

Det var igår efter middagen jag insåg att jag hade fått ett missat samtal från STS. Fort som attan ringde jag tillbaka med hjärtat i halsgropen, och där fick jag höra det som jag vart beredd på sedan några sekunder tillbaka: "Jag ville bara meddela att allt är klart med din placering nu!". Gissa om jag blev alldeles till mig? Lyssnade ivrigt på vartenda litet ord, men kunde knappt tro att det var sant. Nu är det spikat och klart! Mot slutet av augusti åker jag till Welcome Camp (uppstartsdagar) i New York och därefter bär det av mot min värdfamilj i staden Kennewick i södra delen av delstaten Washington!

Familjen jag ska bo i består av en mamma, pappa och tre barn, vilka det ska bli otroligt spännande att få lära känna. Den äldsta sonen är född 1999 och går därmed på college, vilket innebär att han inte kommer att bo hemma, men dottern som är född 2001 och den yngsta sonen som är född 2005 bor hemma. Och för att inte glömma nämna något av det bästa - de har även tre hundar! ;)

Har ännu inte varit i kontakt med familjen, men av vad jag kan läsa i deras ansökan om att bli värdfamilj så har jag fått ett väldigt härligt intryck av dem. De verkar vara en väldigt aktiv familj som gillar att vandra, campa och att åka skidor - vilket inte är en sådan stor förvåning med tanke på att de bor i Washington. Barnen utövar även sporter som lacrosse, golf, track and field och cheerleading. När det kommer till föräldrarna så är pappan väldigt intresserad av baseball och motorcyklar, och mamman gillar yoga och vandring. Hur amerikansk låter inte det?

Staden där jag kommer bo heter som sagt Kennewick, med ungefär 77 000 invånare. Kennewick ligger i södra delen av delstaten Washington, ungefär fyra timmar från Seattle. Jag antar att många kan blanda ihop Washington med huvudstaden Washington D.C. men så är alltså inte fallet! ;) Washington är den delstat som ligger allra längst upp till vänster i landet - vilket innebär att tidsskillnaden till Sverige är nio timmar. Naturen i Washington verkar vara riktigt vacker och i delstaten finns många nationalparker.

Skolan jag ska gå på ligger ungefär tre kilometer från familjens hus, och där går ungefär 1600 elever. Det verkar vara en skola fylld med aktiviteter med dels massor av olika sporter. Några exempel är fotboll, basket, tennis, simning, volleyboll, och cheerleading men där finns även andra aktiviteter som dramaklubb, kör och skrivklubb - vilket låter som en dröm rent ut sagt!

Jag tror och hoppas att jag verkligen kommer att trivas här. Man kan aldrig veta vad som händer, och ibland blir livet som det blir, men som det ser ut nu ser min framtiden väldigt lovande ut och jag är otroligt taggad. Trots att jag tyvärr inte kan packa ner er alla i resväskan så hoppas jag att ni vill följa mitt äventyr till och på plats på andra sidan Atlanten.

Ha det gött så länge! <3
Hanna

Likes

Comments

Hej där!
Känns väldigt speciellt att skriva ett blogginlägg igen - efter alla dessa år! Hade lätt kunnat dra till med det gamla vanliga "hej här är min nya blogg" och slänga ut lite intressant fakta om mig själv här och där. Men icke sa nicke! Tänker att det här får blir en liten kick off för min kommande som innebär bland annat ett år på high school i USA! Har tänkt att det skulle vara väldigt bra att ha en blogg när jag är iväg för att berätta om allt som sker för de här hemma, men varför inte mjukstarta lite smått redan nu? :D

Äntligen är alla ansökningar hit å dit klara och idag har jag fått mitt "Acceptans Letter" från den amerikanska organisationen CCI Greenheart. Känns som att jag är uppe på molnen och springer just nu. Eftersom att jag tidigare blivit antagen av STS var jag inte jätteorolig att jag inte skulle bli godkänd av den amerikanska organisationen, men det känns ändå som en lättnad att ha det i skrift framför sig - jag ska få bo tio månader i USA i en, ännu, helt okänd familj och läsa ett år på high school.


Nu är det bara att vänta på värdfamilj! Förhoppningsvis kommer någon vilja ha mig, haha. Har självklart väldigt mycket känslor inför allt just nu. Skulle kunna skriva både allt och lite till, men samtidigt ingenting. Det hela går fortfarande inte att greppa och räknar knappt med att jag kommer att ha förstått det hela förens jag sitter på planet påväg dit. Min hjärna vet nog inte riktigt vad jag har gett mig in på, men hjärtat känner allt av en stor mängd förväntan på något som bådar gott. Självklart försöker jag hålla mina förväntningar rätt låga, men tror att oavsett hur det blir så kommer det att bli en väldig lärdom! - om jag åker, det vill säga. Vad som händer i livet är ju alltid svårt att säga men som allt ser ut nu väntar äventyret på mig!

Hej så länge!
Hanna

Likes

Comments