Att behöva vakna upp med skam. Att känna sig värdelös och dålig. Det var en vardag för mig.

Mina ögon stretar emot och vägrar att öppna sig. Jag vill inte inse att det är måndag igen och att jag behöver gå upp för att ta bussen till helvetet så kallat skolan.

”Jag kanske ska vara sjuk idag igen? Jag kan ha ont i magen eller vara yr” Detta var några av mina ursäkter VARJE dag under högstadiet. En tonåring ska inte behöva känna sig värdelös eller dålig? Varje dag fick jag höra hur äcklig jag var eller att jag betedde mig som en hora/slampa. Det är något ingen tonåring ska höra! Att jag tillslut började tro på det de sa till mig. Jag är inte lika mycket värd bara för att jag är annorlunda eller bara för att jag var smal så är var jag ful. Det satte sig på hjärnan, dessa ord snurrade runt i mitt huvud varje dag i 3år och ännu idag. Jag trodde på det, jag var inte tillräckligt snygg eller smart för att vara omtyckt. Jag började nedvärdera mig själv för att det de sa trodde jag på.

Att vara sjuk var som en befrielse för mig. Jag var glad om jag vaknade upp sjuk någon dag för då kunde jag vara hemma med hästarna och inte behöva tänka på omvärlden. De ”vänner” jag hade hörde inte av sig och frågade hur jag mådde. Det var bara mina två bästa vänner som brydde sig. Ingen annan, jag var smuts enligt de. Men när jag var hemma brydde jag mig inte. Jag kunde vara den glada spralliga Hanna som älskade att vara ute i stallet. Stallet och hästarna hjälpte mig genom hela denna perioden det är tack vare de som gjort mig till den jag är idag. Jag fick vara mig själv och blev accepterad för det. Jag var sjuk ofta och länge under högstadiet. När jag väl var i skolan kunde jag inte fokusera för att jag var rädd at någon skulle säga något om mig eller skylla på mig om jag gjorde fel. Skolan var ett helvete och varje kväll efter skolan somnade jag gråtandes för att jag inte ville mer. Jag var nära på att ge upp många gånger under 9an, jag ville inte finnas. Jag hade drömmar om att flytta och försvinna. Mardrömmar om skolan, om alla som tyckte illa om mig. Paniken jag hade varje gång jag vaknade var hemsk. Mitt huvud värkte och mitt hjärta slog hårt. Jag ville inte finnas.

Jag vill att folk ska förstå att det är många barn och ungdomar som blir mobbade/trakasserade under deras skolgång. De vågar inte säga något. Jag har varit där, jag vågade inte säga till mamma hur jag verkligen mådde. Varje gång jag fick fråga av någon svarade jag kort att jag mådde bra. Det var så lätt att undvika hur jag egentligen mådde. Det fanns dagar då jag ville försvinna och dagar som var lite lättare men jag mådde aldrig helt bra. Jag tvingade mig själv att le varje dag för att min familj inte skulle märka hur jag egentligen mådde. Det är så lätt att komma undan för hur man egentligen mår. Snälla fråga era barn eller kompisar hur de egentligen mår. Ibland kanske man inte vill prata om det men att bara finnas där på de värsta dagarna kan betyda mer än något annat.

Min skolgång var rent utsagt ett helvete för mig men jag klarade det och nu bor jag här i Varberg. Jag kanske inte mår helt bra men betydligt mycket bättre än vad jag gjorde i Borås. Jag vågar vara mig själv men tanken att jag inte är lika mycket värd eller att jag är dålig kommer alltid tillbaka. Det är svårt för mig att träffa nya människor, jag är tror alltid att de kommer tycka illa om mig eller tycka jag är konstig bara för att jag har fått höra detta i så många år. Jag var ju aldrig som alla andra. Kunde aldrig sitta stilla eller vara tyst. Att ha mera energi än alla andra var vanligt för mig. Kalla mig ADHD barn, jag har säkert flera diagnoser men ingen är perfekt?

Jag vill att just du som läser detta, tänk efter innan du säger något, det kan såra någon för livet

Jag kan alltid förlåta men kommer aldrig glömma det som hänt. Lägg det på minnet, vissa ord kan förstöra ett liv.

Tack till de som alltid funnits vid min sida.

Likes

Comments

Det finns sånna dagar då jag tolkar allt fel och bara något litet kan få mig att tro att allt är över. Jag tror även att allt jag gör är fel och är rädd att förlora de jag älskar... Idag är en sån dag... Förlåt för att jag har uppdaterat dåligt men har haft fullt upp med allt som pågår i mitt liv.

It's okay to not be okay!
Alla har dåliga dagar och jag har en sådan idag...

Hoppas er dag blir bättre och att ni mår bra<3

Likes

Comments

Åh vad jag bara älska färgen blå!

Igår passade vi på att ta lite bilder när vädret var bra, väldigt nöjd över de faktiskt och de passade även in på temat blå! Försökte även få till lite tumblr bilder, haha de är värt ett försök men de är långt ifrån perfekta.

Hoppas eran helg var bra<3

Likes

Comments

Underbara dagar här nere på min favoritplats, Varberg! Gårdagens spenderades för mestadels inne efter som att vädret inte visade sin bästa sida. Vi hade super mysigt och gjorde det bästa utav situationen. På kvällen när det hade slutat regna så gick vi ut och tog ett kvällsdopp i bubbelpoolen. Så fruktansvärt mysigt att sitta i bubbelpolen när det är kallt ute!

Lite blandade bilder ifrån dagarna, enjoy!

Min fin vän Jessie ifrån lördagskväll! Älskar henne<3

Likes

Comments

walk, walk, walk

Själv klart kan man ju inte alltid vara seriös, så vi försökte med att göra som the Beatles, hahah!

Första heldagen i Varberg och det levererar. Älskar verkligen detta stället och är fruktansvärt taggad till höstens äventyr!

Likes

Comments

Nu är jag o familjen påväg ner till Skåne och även till Danmark! Ska bli super skönt att ha lite "semester" och bara njuta. Vi har stannat på lite ställen och jag fick även lite bilder så, se och njut så uppdaterar jag er när vi är framme!!

lite oseriösa bilder finna ju såklart alltid med:))

Likes

Comments

Blogkeen
Nouw