Dessa veckor efter studenten har inte bara vart en evig lång förkylning, utan även mycket mer trevliga saker. Såsom bokklubbsmöte, jobb, promenad i Botaniska med Rasmus, en ack så underbar midsommar, Lisebergsbesök, picnicks, otaliga mängder fikastunder i växthuset med Amanda & Elsa, och lärorik Paddan-tur med vår vän Hannah som guide. Och idag kom jag hem från en kort tur till mormor & morfars idylliska lantställe i Stålared, där man bor granne med kossorna och äter blåbärskaka stup i kvarten.


Vilken fin månad juni är. Nu är juli framför oss. Mer fräknar, saltvattenstänk i håret, sena kvällar och sömniga ögon påväg till jobbet. Kan ju inte bli något annat än underbart?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

"Sjung om studentens lyckliga dar'!!"

Idag tänkte jag inte sjunga, men dock blogga om vår otroligt lyckliga dag den 8 juni. Då både jag och min syster tog studenten från olika skolor. Ett helt dygn fyllt av skratt, lyckotjut, tårar, kramar, förvirring och framförallt otroligt mycket glädje. Som i ett skimmer. Trots lite ösregn.

När vi skreksjöng på bussen till skolan. När ingen hade ett öga torrt efter Rebeckas fina tal på lunchen. När vi flög ut från båten. När vi fick krama om våra älskade familjer och tusen känslor existerade på en och samma gång. När vi stod där på flaket och studsade som en och samma person. När vi reflekterade över allt som skett dessa år, och allt som väntar. När jag fick krama om Emma. När alla fina personer kom på mottagningen och förgyllde dagen ännu mer. När vi åt god mat och drack bubblig dryck. När vi dansade in på morgonens timmar och kroppen värkte men huvudet var i sjunde himlen. Allt. Så genuina och minnesvärda och stunder. Det bästa var att vi delade det tillsammans.



Tack alla hjärtegull där ute som gjorde detta dygn till ett av de bästa i mitt liv. Tack för kramarna, presenterna, lyckoönskningarna, omtanken och energin. Tack.

Likes

Comments

Contains affiliate links

Hej hjärtan! I onsdags hade vi vår härliga studentbal ute på Marstrand, otroligt roligt (och alla var så vackra att man blev tårögd). Kommer ej glömma denna fina kväll på länge!

Likes

Comments

Under dessa soliga dagar har jag lyssnat mycket på Ella Fitzgerald och Louis Armstrongs låt Cheek to Cheek. Obeskrivligt mysig. Lite som min helg!

Den började med mösspåtagning i skolan, väldig kontrast då vi sjöng in våren samtidigt det ösregnade. Kvällen fylldes av jobb hos Passalen , åh vad jag trivs där! Lördagen begav sig mamma och pappa ut på havet, och dagen fylldes av loppis och secondhand-äventyr. Kvällen spenderades med fina Maria, dansandes natten lång på Jazzhuset. På självaste Valborg jobbade jag igen, o mötte sedan upp med Mika & Elin då vi kollade på Cortègen och sedan åt middag ihop.

Denna soliga långhelg blev en fantastisk start på våren, känns det som!

Likes

Comments

“The reason there will be no change is because the people who stand to lose from change have all the power. And the people who stand to gain from change have none of the power.”

–Machiavelli

Vill tipsa om denna fantastiska, upplysande dokumentär som utmanar allt du någonsin trott om bistånd, stödgalor och en ny form av kolonialism. Här är trailern för den amerikanska dokumentären, och den finns att kolla hela på URPLAY, här.

"From TOMs Shoes to international adoptions, from solar panels to U.S. agricultural subsidies, the film challenges each of us to ask the tough question: Could I be part of the problem?" Står under trailern på Vimeo.
Jag skulle vilja påstå att vi alla är en del av problemet. Jag är en del av det. Likaså du, Bono och miljoner andra. Med denna kunskap kan vi nu ändra på denna skeva situation och tankesätt. . Det är verkligen dags nu.


Kramar, Matilda

Likes

Comments

Hej på er!


Stockholm, en stad i allas tankar, och en stat fylld av kärlek och rädsla. För flera veckor sedan bokade Emma och jag tågbiljetter, för att träffa underbara vänner och släkt, och vi kom dit dagen efter attentatet. Kvällen innan var vi i chock och rädsla, men lördag morgon satt vi på tåget och begav oss ändå. Våra dagar i huvudstaden fick en annorlunda smak på sig, i och med det hemska som skett, men trots allt hade vi ypperligt roligt och härligt.

Vi promenerade i sol och hagel, skådade vackra byggnader, åt burgare av dess olika slag med fina vänner, gick på museum, spelade skumfotboll med kusin, gick smått vilse, köpte böcker, fick böcker, fick veta allt om Uppsalas domkyrka och sett vackra blommor över allt.


Kärlek och kramar till er alla <3

Likes

Comments

Hej på er! Välkomna till mina onsdagstankar.

På sistone har det blivit mycket tänk o prat om de ynka 71 dagar som är kvar till vi helt glädjefyllda springer ut och lämnar bakom oss 3 år av vårt liv. Studenten. Något man är och något man tar. Jag vet att detta inte är sista gången jag studerar dock, Lund lockar mig på ett obeskrivligt sätt. Men att om några knappa dagar kommer mitt liv se rätt annorlunda ut, det är säkert. Pluggkvällar kantade av gäspningar kommer bytas ut till sena arbetspass där man drömmer om bokstäver som OB. Föreläsningar om populism eller integraler lär bytas ut till lektioner om hur man skapar den perfekta carbonaran eller det smidigaste sättet att sätta på en fyra-åring sin overall. Diskussioner i matsalen lär gå från de om studentoutfit och p-piller till de om deklaration och Britts semesterresa till Thailand.

Mycket har hänt under tre år, vi har alla växt. Relationer har ändrats. Vänskaper har sprirat. Och oj vad vi lärt oss saker, både innanför och utanför klassrummens vita väggar. Om perspektiv, privilegier och pinsamheter. Om konjunktioner, Kofi Annan och kramars kraft. Om arbetskraft, agnostiker och alkohol. Om att stötta varandra i vått och torrt.

Den 8:e juni säger vi hejdå till en del av vårt liv, och hej till en annan. Just nu tycker jag inte det känns läskigt, bara väldigt roligt och pirrigt. Nya utamningar väntar, hela världen väntar. Vissa saker framöver som känns familjära, andra främmande (amortering? rörlig ränta? pensionssparande?).

Än är det inte slut, än är inte början på en annan del av livet. Snart så. Let's make the most of it.

Likes

Comments

8:e mars. Siku ya Wanawake Duniani, Internationella Kvinnodagen på swahili.

En dag fylld av känslor; ilska, glädje, frustration och support. En dag som vissa inte vet om eller orkar lyfta upp. Låt idag vara den dag då vi feminister oss lite extra., låt oss kalla den "Feminist Deluxe".

Att vi sprider kunskap och medvetenhet om det förtryck som synliggörs i företeelser såsom fnysningar åt allt som kan ses som "tjejigt" (att vara känslig, pojkband eller engagemang i smink).

Eller när tjejer och kvinnor att vända sig mot varandra, se varandra som konkurrens istället för medsystrar, och sluta svika varandra för att få manlig bekräftelse. "Who wore it best"- nej tack. Och aldrig aldrig skambelägga en bruds sexualitet, då klankar du ner på hennes hela väsen och uttryck- vi får nog från detta från män på klubbar som inte kan hålla sina händer för sig själva.

Låt "Feminist Deluxe" innebära att vi är glada för hur långt feminismen kommit genom historien (som att jag ens får skriva detta), eller att vi i Sverige får tillgång till nu gratis preventivmedel. Eller att organisationen Tjejzonen nu anordnar stöd och psykisk hjälp till nyanlända tjejer! Varför inte heller, att organisationer som Fatta Man stöttar killar då de känner sig förvirrade eller ensamma i de trånga maskulitetsnormerna, eller att Preventell nu har en nationell hjälplinje för dig som känner att du har tappat kontrollen över din sexualitet, och är rädd att göra dig själv eller någon annan illa (020-66 77 88) .

Låt "Feminist Deluxe" handla om att vi finns där för alla våra systrar och transsyskon världen över, för den här kampen mot patriarkatet kan bara fixas tillsammans och med support, dialog och kunskap. Där vi är öppna för varandras misstag och frågor, för vi alla har växt upp i denna värld med alla möjliga förtryckande strukturer - vi har det alla inom oss- och då är det inte konstigt att man ibland tänker eller säger dumma saker. Gör om, gör rätt, säg förlåt.

Det är lätt att man låter klyschig eller naiv (som jag ibland blir kallad) i sådana här kontext, men jag vill tro att det inte ska behöva vara något dåligt. Om denna klyschiga text fick någon att tänka efter en sekund extra, så är jag helt nöjd. 100%.

Den här feministiska kampen har pågått i tusentals år. Även om man ibland kan sjunka ner mot golvet och känna att allt engagemang är hopplöst (som när en viss blond, excentrisk president blir vald) - så är du först och främst inte ensam men framförallt är det en kamp som tydligen tar lång tid som ibland tar myrsteg, ibland jättekliv.
Tänk alla tillfällen då du kokat av ilska, knutit nävarna, då din väninna blev tafsad på. Då du kallats "lilla gumman". Då du dina förut spända nävar nu darrar som ett asplöv, när en främmande bil närmar sig dig i mörkret. Då du blivit tystad. Då du observerat någonting skevt, som gav dig en klump i halsen, men din tunga kunde inte sätta ord för det. Den energin inom dig, använd den till denna kamp framåt. Samma energi som du fick då ni stod och hoppade i takt med Silvanas bas, som i en och samma enhet. Den energin du fick när dina medsystrar symboliserade deras kamp odödlig via bläcket i huden. Den energi du fick när ni skrek er halsar hesa för andra kvinnors rätt till sin egen livmoder. Mobilisera denna energi framåt.

Vi fixar det. Dag för dag. Minut för minut. Ihop.


PS: Här är en länk till massvis med gratis pdf-filer om genus, sexualitet och etnicitet. Väldigt intressanta!
Andra boktips är;
We should all be feminists av Chimamanda Ngozi Adiche, + alla hennes andra fantastiska böcker
Under det rosa täcket av Nina Björk
Det kallas manshat: En bok om feminism av Carin Holmberg
Det kallas kärlek av Carin Holmberg
Den endimensionella kvinnan av Nina Power


Likes

Comments

Tjoho!


Klockan ringde 5:25 imorse och upp flög jag som en raket. Det var dags för äventyr och utflykt, och oj vad jag saknat det! Att resa, hur kort det än må vara, ger mig alltid sådan glädje. Denna gången var resan ca 2h, till skidcentre† Isaberg. Di† skulle ca 30 elever från skolan, bland annat Sprint-elever (personer som är hyfsat nyanlända och läser en slags introduktıon till gymnasiet) och de som läser Idrott & Hälsa 2. Dessa åkte i en skolbuss. Jag, Elin, Anna, Michaela och Mathilde bestämde oss för att åka med, dock i egen bil. Mika körde som om hon aldrig gjort nåt annat. Elin navigerade (stundtals). Anna slumrade till under sin gröna filt. Mathilde drack klassiska varm choklad, som flög. Jag mest... tjoade.

Dagen var alldeles underbar! Hade saknat snön så mycket! Humöret var på topp, snön var för det mesta underbar, lite väl närkontakt med snön då och då, mellanmålen fick oss att sucka glatt - men framförallt älskade jag allas goa och tålmodiga attityd gentemot varandra. Att se främlingar hjälpa främlingar gör mig så glad.


Likes

Comments

Tjoho! Nu är vi snart inne i mitten av december, och den här höstterminen har både gått olidligt långsamt och överväldigande snabbt. Snart är det julafton (vilka mer kollar på julkalendern?), och sedan är det nyår! 2016 blir 2017! oj oj vad tiden rusar när man har roligt.

Efter mitt senaste inlägg från höstlovet har det hänt massor! Här är glimtar från veckorna som flygit förbi;

18 år!! Firades med brunch, middag med vänner och öl med Rasmus. TACK alla ni som gjorde födelsedagen till minnesvärd och vacker.

Jag tog en snabbtur till Sthlm för att se Jake Bugg med bästa Tilde och Ella!! it was magic.

200-dagars festen! Nu är det bara ett halvår kvar till studenten, och oj vad vi längtar till att upptäcka världen.

Håkan den 25:e var så fin att jag rös hela tiden, och så studsig att vi inte kunde sitta still. Sedan följde en väldigt dansig kväll på Jazzhuset <3 Och den 1 december efter min dansuppvisning flängde Rasmus och jag iväg på Joy på Jazzhuset återigen, och så dyker även Frej Larsson och Panda da Panda upp (!!). what a night.

I fredags stod jag, Emma och mamma på Liseberg och sålde strumpor för Göteborgs Räddningsmission, där varje par sockar vi sålde skänks till en hemlös i staden.


Plugget öser på, och stressen är skyhög, men vi har i alla fall varandra i stormen och jag är tacksam varje dag för mina fina vänner.

Snart är det tack o lov jullov! Och mitt hjärta pendlar mellan att önska värme och kenyansk sol, och iskall snö.

God jul, om ni firar det, annars bara god vinter och ledighet! <3

Likes

Comments