View tracker

Jag tittar på snön som faller mot köksfönstret och konstaterar att det nästan aldrig blir riktigt ljust. Det ljus som väl är där är kallt, dovt. Hej november. Jag fördriver mitt november med sånt jag gillar, som att laga nya recept. Typ risotto. Typ svingott.

Dock inget för den som har bråttom. Men om man bortser från den tid som går åt till att få till en bra risotto (och disk <//3) så är det inte så himla svårt. Rätten går dessutom att variera i det oändliga. Jag körde med en kombination av det jag har hemma, det som för veckan var billigt i affären och det jag gillar. Det såg ungefär ut såhär:

- 4 dl rundkornigt ris.

- 3 vitlöksklyftor.

- 1,5 dl vitt matlagningsvin.

- 1,5 dl parmesanost.

- Ett knippe sparris.

- 250 gram champinjoner.

- 1 liter vatten, uppkokat med grönsaksbuljong. (Jag använde två tärningar).

Koka upp buljongen. I en annan gryta fräser du vitlök i rikligt med olja, tills den fått färg. Därefter slänger du i riset och steker en massa tills det blir glansigt. Häll i vinet och låt det sugas upp av riset. När vinet har absorberats häller du på buljong, lite i taget. Vänta med att hälla på ny buljong, tills den du hällt på tidigare sugits upp av riset. Innan du häller på de sista mängderna bulgong, slänger du i sparrisen och svampen. När all buljong absorberats häller du i parmesanen, och rör runt tills det blir en oigenkännlig gröt av allting.

Den blev inte snygg men satan vad gott. Allt med vin och parmesan är vinnande koncept.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej! Ger inblick i mitt livs stormigaste vecka. Men i onsdags såg vi ut så här! So happy ju.

SNÖ. Älskar. Känner mig som sju igen och det behövs inte mer för att göra en lycklig för stunden än nysnö. Okomplicerat på så sätt.

Mira fyller år! Vi äter tårta och har det rätt bra ändå.

Tittade på minneslunden och tände ljus. Det var himla vackert.

Likes

Comments

View tracker

Sista oktober. Himlen är tung men jag rör mig med lätta steg. Jag gillar ju november. Och just den här november som kommer nu tror jag blir extra fin. Men i detta nu sitter jag på bussen till Tranås. Till tryggheten. Helgen var jobbig på flera plan och vill bara få andas en stund.

Skolkade från föreläsning och gick hit istället! Jönköpingstips; det här är ett kooperativ som bara säljer ekologiska råvaror.

Vegansk chokladkaka och en maaaaaassa torkad frukt ligger i kassen. Skitnöjd!

Likes

Comments

Här är en parentes, som fick bli ett inlägg för sig. I alla fall. Här är parentesen:

Jag träffade en psykolog idag. Jag gjorde det, trots att jag stunden innan kände som att jag var på väg mot min egen avrättning. Riktigt så farligt var det inte. Inte alls faktiskt. Faktum är att jag var glad när jag gick där ifrån. Glad för att jag vågade. Egentligen sa hen inget som jag inte redan visste. Men det var först där och då som jag insåg att jag behövde höra någon annan säga det. Då blev det mer konkret, något som jag faktiskt kan nå. Orosmolnet hänger kvar över mig, men så länge det är inte är akut, kan jag vifta bort det mesta av det där molnet själv. Och påminna mig själv att det inte är jag som är fel. Jag säger det som ett mantra, tapetserar mina väggar med det och försöker på alla sätt få in det i skallen. Alla dagar kanske det inte känns så. Men tro fan att det är så.

Likes

Comments

Tisdag i oktober, och jag driver omkring på stan och sparkar löv och unnar mig materiella ting när csn har trillat in på kontot, dagen till ära. Och mer? Min familj var i jönköping, så jag tyckte det var lägligt att bjuda på middag.

Resultat! Fkn skitnöjd. Diffus suspekt gryta på bilden, men för att förtydliga: linsgryta med röd curry och kokos, serverat med ris och naan, eftersom kolhydrater är livet.

Medans jag försökte ha kontroll över tre köksmoment samtidigt skrivade mor och bror ihop en spegel. Nöjd där med! Tisdagen blev bra ändå, trots att det var tisdag. 

Likes

Comments

​Det blir aldrig riktigt dag och jag knyter min alldeles för tunna kappa extra hårt när jag passerar hamnkanalen. Jag har bränt bort det sista av mitt csn-bidrag på fika och det känns som att halva min kroppsvikt just nu består av kaffe. Jag känner mig orolig, och liksom rastlös i själen. Jag har tenta på torsdag och jag ska jobba natt i helgen. Men det är rastlösheten där emellan som är det tyngsta. Nåväl. Imorn tar jag fram vinterkappan och slutar leva i tron om att det är den krispiga och rena tiden av hösten. Nu är det ju mest mörkt och kallt. Men imorn trillar csn in igen. Köper en kopp kaffe till och känner lugnet för en stund.

Likes

Comments

Min bästa tid är lördagmorgnar. Jag vaknar av mig själv och ligger bland trassliga lakan och bläddrar genom mobilen utan att ens ta in det som står, egentligen. Det kan jag ägna mig åt en halvtimma, och sen kliver jag upp.

Grötväder är alltid grötväder (varför ens kommentera väder förresten? Så-å meningslöst?), men att vakna upp till regnsmatter mot rutan och sedan kunna ligga kvar och bara lyssna, andas, är en av mina favoritsaker i världen.

Jag virar in mig i min mjukaste morgonrock och glor på nyhetsmorgon när jag äter min frukost. Det bästa var att jag tog mig tid till att bara sitta där två hela timmar. Som så många lördagar förrut.

Likes

Comments

Hej och oj vad jag tappar lusten för allt det här när oktobermörkret tränger på och himlen ser ut som en gröt varenda jäkla dag. Har varit överlag rätt låg och ångestig den här veckan. Mest trött.

En dag åkte jag hem till min familj. Då såg himlen ut såhär och allt kändes rätt fint. Men jag var trött ändå.

Idag åt jag soppa trots att jag inte gillar soppa. Men den blev i alla fall snygg att titta på, och eftersom jag älskar fröknäcke kompenserade jag middagen med att äta massa såna. Tipstips.

Vill du göra en halvgod men i alla fall snygg tomatsoppa behöver du:

- 500 g krossade tomater.

- 1 dl matlagningsgrädde.

- en halv lök

- en vitlöksklyfta

- en halv grönsaksbuljongtärning

- Salt och peppar

- valfria kryddor, chili, paprika och cayenne tyckte jag passade bra. Ska ju smaka lite liksom.

Och så gör du helt enkelt såhär:

Hacka lök och vitlök och fräs i olja i en lagom stor kastrull. När löken är genomskinlig häller du på tomaterna och grädden. Sedan smular du i buljongtärningen och kryddar en massa. Mixa soppan slät. Sätt ett lock på kastrullen och låt soppan sjuda/koka på svag värme några minuter. När soppan är klar, toppa med nåt du gillar. Jag gillar kvarg och basilika, så jag toppade med det. Simple as that.

Likes

Comments

Jönköping i oktoberklädsel. Eller tandläkarväder, som mamma skulle ha sagt.

Det finns dagar då det känns som att hela världen går emot mig. Självklart vet jag att det inte är så. Att det bara är något jag inbillar mig. Men inte hjälper det när man står i folkbruset med svidande ögonlock och en klump i magen. När man vill komma på något sätt att teleportera sig utan minsta lilla ansträngning, för man bara o r k a r i n t e ta sig den ändå rätt korta sträckan hem. Alternativt bara sätta sig vid vägkanten och gråta, för det är väl det lättaste alternativet. Fast nej. Jag rabblar upp allehanda fula ord i huvudet och hoppar upp på cykeln. Trampar den förbannade sträckan hem.

Sen knackar han på dörren, och jag låter honom komma in. Vi äter vi nybakta kanelbullar till kvällsmat. Han och jag. Och där och då känns inget i världen jobbigt längre. Helt plötsligt har jag det rätt bra ändå. Ja. Ibland kan det vara rätt så skitbra faktiskt. Hur tungt det än kan vara att ta sig den där sträckan, som ju inte alls är särskilt lång egentligen.

Likes

Comments

I brist på annat vill jag tipsa om ett konto på instagram! @bethdrawsthings. Relativt nyupptäckt. Bra upptäckt.


Fångar en hsp:s och introverts tillvaro rätt så klockrent. Följföljfölj. 

Likes

Comments