Är det någon som vet om det har forskats på hur mycket snor en människokropp kan producera på ett dygn?

Har brottats med en bihåleinflammation sen några veckor tillbaka som nu har blommat ut fullständigt. Min plan att motionera hästarna på fm har lagts på is. Jag tillbringar istället tiden till att ligga i soffan och samla kraft tills equiterapeuten kommer och ska ta den vanliga 6 månaders kollen på pållarna. Är så bra att ha en utomstående som kollar igenom hästarna med jämna mellanrum. En förändring kan ske så gradvis att det kan vara svårt att upptäcka det själv när man är mitt uppe i det.

Ska samla ihop mig nu och släpa ut mig till stallet. Misstänker att det kan vara trevligt om jag inte ger henne hästar i den här modellen att klämma på ;)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Nuförtiden är det kanske inte så vanligt att man läser några större mängder faktaböcker, det är tydligen lättare att läsa all "sanning" i bloggar och i fb-grupper ;)

Men på min tid, då jag var ung, typ på den tiden då saker skrevs ner på pergamentrullar, då lästes det många meter med tryckt text. Denna text var skriven av människor som hade mångårig erfarenhet, gedigen utbildning och arbetade professionellt med hästar. Dessa hästkarlar, ja, det var bara karlar då, hade mycket klokskap att dela med sig av. Mycket bra har jag med mig från dessa personer vad det gäller ridning och hästhållning. En av de saker som jag särskilt har tagit med mig under alla år är att hästen speglar sin ryttare.

Med det menas att om du sitter som en säck potatis på hästryggen så kommer du med största sannolikhet inte att få en häst som spänner magen, välver ryggen och spänstigt studsar sig fram i livet, det är betydligt mer troligt att pålle kommer påminna om brunte på ridskolan. Sitter du snett, kommer ni troligen ha problem med de raka linjerna osv...

Detta är ingen ny kunskap, vilket faktiskt borde tilltala även de mest faktaresistenta människorna. Men ändå så har jag elev efter elev som kommer till mig och påtalar att de har ont i ryggen mer eller mindre ofta. Här skulle jag vilja säga att om du inte har något medfött fel eller skada så är det inte normalt att ha ont i ryggen som 15, 20, eller 30 åring. Detsamma gäller hästar, de har sällan naturligt ont i ryggen.

Däremot kan jag härleda en del av smärtan till ett för stillasittande arbete, gärna i en posé som påminner om ringaren i Notredamé. Den andra orsaken är när människan blir till en ryttare och ska sitta fint, bröstet åker upp och fram och ryggen ser ut som en sinuskurva med rejäla svängningar. Man kan riktigt se hur ländkotorna pressas ihop och all stötdämpande funktion försvinner. Anledningen till detta skulle jag vilja påstå stavas transversus. Den djupa bålmuskelaturen som alla pilates- och yogalärare tjatar om, den är till för vår hållning. Givetvis måste man först bli medveten om att man svankar, men sen är det massor av mage som behöver stärkas. Vi ryttare har en förmåga att lägga så mycket tid på att träna hästarna, men missar ofta oss själva. Jag ska försöka få tag i någon vänlig själ som kan tänka sig att ställa upp som fotograf så ska jag återkomma med en bra och enkel övning som även ger resultat.

Bilden är lånad från 1177

Likes

Comments

Idag blev det en väldigt lång dag. Betydligt mer än heltid på rädda-världen-jobbet för att sen sprinta hemåt för att hinna mocka åt de fyrbenta innan jag kastade mig iväg till en instruktörsträff för oss samtliga instruktörer på ridskolan. 

En intressant och rolig kväll där det pratades mycket om feedback och pedagogik. Något som jag tycker är väldigt intressant och givande, men jag kan också se att vi kan bli så rädda för att inte riskera att råka tassa över tårna på någon att vi kan vara beredda på att missa målet. Jag ska återkomma till hur jag tänker om detta någon gång framöver. Efter en alldeles för trevlig kväll så blev det att skynda mig till stallet för intag och nu har jag äntligen landat i sängen för att sova en stund.

Lovar att jag ska återkomma med lite mer intressanta och mer informativa inlägg än så här. Men nu ska jag skynda mig att sova

Likes

Comments

Just nu har jag en heldel av mina elever och vänner som letar nya hästar och ponnyer. Detta innebär att jag just nu ser mängder av hästar för första gången. Alltid när jag träffar en häst för första gången så lägger jag lite tid på att kolla igenom hästen samt även låta mina händer känna igenom hästen lite snabbt. Under tiden brukar jag prata med och lyssna på ägaren om hur de rider, vad de tränar på, vilket bett som används och om det är några problem. Detta tar mig max 5 minuter men ger mig en väldigt bra bild för hur det kommer att se ut när jag sen ska se hästen under ryttare.

Många gånger får jag också höra motsatsen av ryttaren till vad jag ser och känner i kroppen på hästen. Det kan vara alltifrån att hästen är het och verkligen har motorn bak fast jag ser att den är ojämnt musklad bak och påminner om ett kallblod över bogarna till den i övrigt tunna kroppen. Eller att hästen hoppar med enormt mycket rygg fast den har en rygg som endast visar upp en total avsaknad av muskelatur och troligtvis inte har välvt sig de senaste åren. Eller en av de vanligaste kommentarerna, hästen har så lätt för att gå i form trots att hästen är insjunken i överdelen av halsen, har ett väl markerat lansmärke och en bakdel som sticker upp med en lätt bruten linje från strax bakom sadeln, gärna med en svansplacering som är mer upp på ryggen än bakom hästen.

I de flesta fallen är ridningen bara slöseri på tid, detta är inget som vi söker efter, men av artighet mot ägaren så utförs även den delen. Något som jag däremot funderar på är varför det är så få som ser samma saker på sin häst? Det givna svaret är här att de flesta inte vet. Att man inte vet hur det ska se ut eller vad man ska kolla på. Jag tänkte att jag lite då och då ska försöka visa på de vanligaste kroppsdelarna på en häst som man kan kolla på. Detta för att kunna gå ut till stallet och kolla på sin egen häst vad den egentligen säger i sin kropp. Förhoppningsvis kan jag kanske ge någon en liten aha-upplevelse.

Likes

Comments

​God morgon! 

Tack för de fina kommentarerna på gårdagens inlägg. Det är helt klart peppande. 

Dagen har börjat med utsläpp av hästarna. Det är något rogivande tycker jag med att släppa ut hästarna på helgmornar. Man har inte en tid att passa som när man ska hinna klämma in det innan jobbet. Är det då dessutom en blå himmel med en stor sol så är det ännu bättre. Dessutom innehåller den här dagen en av de största högtiderna på året, våffeldagen! Här innebär det att våfflor intas i stallet med solens strålar som får värma. 

Dagens tips - passa på att fira våffeldagen. Det ska alltid finnas en anledning att fira 😉

Likes

Comments

För att kunna nå framgång måste man först definiera vad framgång är. Här någonstans behöver man börjar bryta ner vad som är framgång till konkreta mål. För någon kan det vara SM. För andra kanske det är att ta sig runt en 120 i bra balans och självförtroende, medans för ytterligare någon är det att hitta harmonin eller kunna motionera sin häst på ett hållbart sätt. För att man ska kunna följa upp sina mål bör dessa vara konkreta, relevanta, mätbara och tidssatta. Ofta pratar man om att mål ska vara SMART, specifikt, mätbart, accepterat, relevant och tidssatt. När det gäller sin egen hästhållning/ridning har jag svårt att se vitsen med att det är accepterat, i vissa fall ja, men inte i allt. Ytterligare en sak jag tycker att man ska ta med i sin målplanering är delmål.

Delmål är viktigt när man har lite större mål för att dels kunna se att utvecklingen går framåt och hjälpa till att hålla motivationen. Dels för att få något att fira på vägen, att få känna att man åstadkommer något i arbetet är viktigt då det annars är lätt att glömma bort att det faktiskt sker framsteg. Dessa mål kan vara mer subjektiva än de övergripande målen.

Jag har både lång- och kortsiktiga mål. Där de kortsiktiga är under året och vissa sträcker sig till nästa år. För att sen har några långsiktiga som sträcker sig över 5, 10 och 15 år. Ju längre bort målen ligger ju mer diffusa blir de (det är så många andra parametrar som kan påverka på den tiden), men de ger mig ändå en röd tråd att jobba efter.

Ofta när jag frågar mina elever om mål får jag antingen något så diffust som bättre ridning, eller så kommer ett så stort mål så att det inte känns greppbart eller har någon som helst relevans, det är skillnad på mål och drömmar. Att skaffa sig några mål tycker jag däremot alla ska göra. De hjälper en att hålla sig motiverade när vädret är dåligt, hästen har än en gång dragit av sig skon precis innan träningen eller att vardagslivet försöker dränka en i en massa måsten. Det ger en också en inspiration till ens ridpass, vet man vart man vill är det också lättare att jobba för det.

Att inte vilja framåt eller att utvecklas måste vara en av de saker som jag har absolut svårast att förstå mig på. För mig är att stanna i utvecklingen en av de mest skrämmande saker som man kan göra. Då menar jag inte att man alltid måste rusa framåt eller att man aldrig kan backa. Givetvis kan man göra det. Men att komma till en punkt där man känner att man inte längre vill utvecklas är något som jag bara inte kan greppa.

Hur gör ni med mål?

Likes

Comments

I höstas började ett nytt ekipage rida för mig. När jag träffar ett ekipage för första gången så lägger jag alltid lite extra tid på att studera ryttaren, hästen samt de båda tillsammans.

Just detta ekipage var intressant att se, eller kanske inte så mycket ekipaget som hästen. En häst som totalt saknade framåtbjudning, halt var bästa gångarten... Det var också en häst som uppvisade fullständig avsaknad av att bära sig en i närheten av korrekt utan såg mer ut som att den släpade sig fram på sitt skelett och hängandes i sina leder. Ytterligare fanns det inte en tillstymmelse till att den kunde aktivera magmusklerna och ryggen såg ut som en hängmatta. Rörelserna skulle jag ljuga om jag påstod att de var rytmiska. Jag påpekade för ryttaren att det skulle kunna vara så att ett veterinärbesök mycket möjligt skulle behövas för att se hur hästen egentligen mådde.

Bilden ovan är från slutet av november. Å ja, det är en äldre häst.

Jag såg detta ekipage sen i slutet av året, med vissa framsteg, för att nu träffa dem för tredje gången nu i helgen. Å vilka framsteg! Ja, det var så roligt att se. Hästen kunde nu tänka sig att trava, där vi till och med kunde länga steget lite. I de sidförande övningarna gick det även att se att hästen hade börjat hitta sina magmuskler, vilket även ryttaren kände.

Det är så häftigt att se att några enkla övningar från marken och lite "uppsutten yoga" kan göra sådan stor skillnad.

Jag påstår inte här nu att jag är någon slagsmål gud som kommer och viftar lite med ett trollspö, utan jag har bara presenterat ett mindset, ett annat sätt att göra det på. Vilket i det här fallet så har ryttaren verkligen gillat konceptet och jobbat efter det. Tror man kan säga nästan vad man vill här, men ryttare och häst gillar det och ett resultat som förbättras. Det är väl kanske snarare det som jag också vill förmedla, ett ekipage som lär sig klara sig själva och får känslan av vad det är som de ska leta efter.

Bilden är tagen i helgen

Här kommer genast en del att tänka att det inte är en fantastisk skillnad, men nej, Rom byggdes inte på en dag. För en äldre häst tar det längre tid att ändra sig i kroppen, vilket det ska göra gör att undvika skador. Men det är en bild på en häst som börjar hitta en hållning och trivs med det. Å det är ett enormt framsteg.

Det är en så stor tillfredsställelse och belöning för mig att få se en sån här skillnad och det motiverar mig som tusan till att jobba alldeles för mycket och pusslar med livet på molekylnivå för att få ihop det. Men att få se en ryttare med bättre hållning och självförtroende och en häst som börjar tycka att livet är roligt är otroligt givande. ❤

Likes

Comments

Titta vad som fanns i brevlådan när jag kom hem!

Är så peppad på att sätta mig och låta mig bli inspirerad. Men nu först så ska jag iväg till stallet och motionera 4benta medan det är ljust ute och ha lektion. Men ikväll så... 😉

Likes

Comments