Snö är så magiskt och vackert. Men ack så förrädiskt. För fem år sen tog snön en kär vän ifrån oss. Glömmer aldrig hur jag höggravid med Julia fick beskedet. Det var inte ens en vecka till beräknat datum. Jag grät hela den veckan. Grät över förlusten av min vän och hur hennes son (då tre år) förlorade sin mor. När Julia väl vad född satt jag vaken på nätterna med en sovandes Julia i min famn och grät och tittade ut på snön och kände sån lycka och tacksamhet över att få vara närvarande för mina barn. Detta försöker jag påminna mig om så ofta jag kan; att känna tacksamhet över att kunna finnas med i barns liv. Speciellt de veckor jag inte har dem så har jag ju dem och de har mig. Jag kan finnas för dem. Så nästa gång jag ska ut och köra i snö så ska jag köra så försiktigt jag kan så jag fortsätta finnas med i deras liv.

Och jag önskar att ni, mina nära och kära, gör likadant.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Glad att säga att jag är ordförande för detta härliga gäng. Samfälligheten där jag bor hade glöggmys vid en granarna i området.

Likes

Comments

Idag är det premiär för årets familjeföreställning på Helsingborgs stadsteater. Och jag saknar den arbetsplatsen mer än någonsin. Alla människor, atmosfären, dofterna och ljudet. Åh vad jag önskar att jag får gå i de korridorerna igen och återigen får uppleva en premiär från insidan. Älskade älskade teater.

http://helsingborgsstadsteater.se/shows/rapunzel/

Likes

Comments

Idag ska vi hålla kalas för minstingen som fyller fem år nästa fredag. Det ska bli kul.

(Några timmar senare)


Det blev lyckat och Julia är så nöjd. Hon fick en stort kit med hårfrisörsaker. 

Nu är Julia hos kusinerna och leker och Märta hos sin pappa för att ha pyjamasparty. Hon stannar till i morgon. Jag och sambon tar ett parti Skip-Bo. 

Likes

Comments

Det var en bra sista dag hos Neuroteamet. Jag har under hela perioden jag varit där fått tillfällen till vila och det uppskattar jag enormt mycket. Det är en fantastisk grupp människor som gjort att jag har känt mig sedd och viktig för dem. De vill verkligen hjälpa.

Vi har nu fått ihop en rehabiliteringsplan som jag ska försöka följa så ska det väl hjälpa lite. Nästa vecka ska jag gå till sjukgymnast.

För övrigt kämpar jag med känslan av att inte ha en riktig plats i samhället. Jag försöker verkligen se till det fina jag har men det är svårt mitt i all otrygghet och kaos kring pengar (från försäkringskassan som inte kommit) och ovissheten med jobb i framtiden.

Nej jag ska sluta klaga. Nu är det nattning av minstingen och det ser jag fram emot. Det är en mysig stund på kvällen. Likaså med nattningen av den stora.

God kväll på er.

Att öppna lunchlådan och se kärlekshälsningen från sambon värmer hjärtat. ❤️❤️

Likes

Comments

Sista dagen i Höör. Idag ska min rehabplan bli klar och jag ska ha verktyg nog att försöka klara min vardag med postpolio.

Men nu har jag en skön mysig morgon med min minsting. Snart bär det av mot dagis.

Trots allt jag kämpar med (emot) har jag det ändå väldigt bra.
❤️❤️🌸🌸

Likes

Comments

Det har varit en intensiv vecka med mycket samtal och annat. Idag fick jag titta på en hjälpstol att ha här hemma så jag slipper stå upp så mycket när jag grejar i köket Bl.a. Känns jätte konstigt men jag får väl jobba på att acceptera att så är det nu och ta emot den hjälp jag kan få.

Väntar fortfarande på beslut från försäkringskassan. De godkände inte sjukskrivningen i första omgången.
😔 Men nu hoppas jag att läkarens kompletteringar ska vara tillräckligt för dem att börja betala ut pengar. Det är helt sjukt att behöva gå utan pengar som jag gör nu. Man får inte bli sjuk i detta land. Så är det bara. Känner mig utlämnad och utsatt. Inte nog med att jag ska kämpa med smärtan och hur min rörlighet blir sämre och sämre så ska jag dessutom slåss för att bli trodd. Det gör mig oerhört ledsen och nedstämd.

Men som tur var har jag världens finaste sambo och två underbara barn som finns där för mig. Visserligen är minstingen inne i en ”ska-testa-mammas-gränser” period just nu men jag njuter ändå av att ha henne hos mig. Den stora är en fröjd och jag älskar hennes sällskap. Klok, smart, vänlig, söt och omtänksam. Den lilla ska det nog bli folk av också så småningom.
🤪😍.

Nä nu har jag lagt mig och ska sova. Sista dagen hos Neuroteamet i morgon.

God natt alla och sov gott.

Likes

Comments

Idag är det andra dagen hos Neuroteamet. Det är mycket givande och bra på alla sätt men jag är så trött. Har väckts två gånger i natt av min stora tjej. För en liten stund sen vaknade minstingen och vi ligger i soffan och vilar.

Känner att Gekås på lördagen och julstädning och pyntande på söndagen blev lite för mycket för kroppen. Jag är extremt trött och har ont. Igår fick jag en lista på tips hur jag ska tänka och det är svårt. Så svårt att hitta balansen och inte köra på för mycket. Framförallt är det svårt att stoppa i tid.

Nu ska jag göra pannkakor som jag lovade minstingen igår kväll.

Likes

Comments

Flesta advent och lugnet har lagt sig. Julia är hemma. Snart kommer Märta. Då blir det full rulle igen. Härligt. I morgon bär det av till Neuroteamet för min andra vecka med dem. Känns skönt att komma dit igen. Får se vad jag kan få för hjälp denna gången.

Nu ska jag fortsätta mysa med min minsting och hennes kompis från förskolan; Laxe.

Likes

Comments

Då har jag gjort som så många andra har gjort så många gånger. Varit på Gekås. Det var kul men herre jisses så mycket folk. Inget för den känslige vill jag lova. Men nu är julklappar och födelsedagspresenter inhandlade. Känns skönt.

Ledsen jag inte har skrivit på några dagar men tröttheten och smärtan har tagit över och jag behövde vila. Vila från allt.

Idag ska jag försöka få lite energi till att få julfint här hemma. Det är ju första advent. Tiden går så fort.

Hej så länge.

Likes

Comments