View tracker

Skola

Skolan har inte varit någon extremt jobbig del i mitt liv förut. Jag har klarat av den bra, och motivationen och orken har alltid funnits där. Jag tycker det är så synd att en depression ska ha så pass stor påverkan på livet och allt som hör till. Det som inte har varit jobbigt förut, blir mycket svårare att ta itu med, och det som var jobbigt, ja det säger sig ju självt att det också blir jobbigare. Det behöver inte bli så för alla, men det är så det blivit för mig.

Jag vill inte att det ska vara så, jag skulle inte önska min värsta fiende detta. Förut skulle jag klarat av den nuvarande situationen galant, men nu är det tyvärr inte så. Det är inte så att jag inte själv vet vad jag måste göra, det har jag fortfarande koll på, men steget att verkligen sätta igång och ta tag i saker har blivit mycket svårare. Orken finns liksom inte där, jag minns inte senaste gången jag faktiskt kände mig pigg och alert.

Skolan har hittills känts väldigt tuff för mig, och jag vet att jag inte är den enda som känner så. Det bästa tipset jag kan ge när det känns jobbigt i skolan och när det känns som att tiden inte räcker till är att - ta en sak i taget. Prioritera vad som är viktigast just nu. Man behöver inte göra allt på en gång.

Jag längtar tills denna vecka är över, då kan man säga att den första stormen har dragit förbi och det blir i alla fall lite lugnare. Jag har helgen att se fram emot och det är där jag har mitt sikte just nu. Det står födelsedagsfirande för en av mina närmsta vänner på schemat., kommer bli otroligt kul. Ha det bäst! /Lovisa 


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Tankar

Misstag. Alla kan vi göra dem. Jag gör dem också, jag är inte perfekt. Jag är bara människa. Men var går gränsen för vad och när man kan skylla misstagen på den mänskliga faktorn och omgivningen och när man måste inse att man inte kan skylla ifrån sig längre? Jag har länge funderat på vad som är accepterat och inte och när vissa saker är accepterade. Är det så att saker som inte är okej, kan ses som okej vid vissa tillfällen? Eller är det personens reaktion som bestämmer? Vem är det som bestämmer vad som är okej och inte?

Alla kan göra fel, ingen är bättre än någon annan. Om någon accepterar ett felsteg medan en annan inte gör det...är det då personen som påverkades negativt som bestämmer att det inte bara var ett misstag? Alla runtomkring säger att det är en struntsak, medan den iblandade hävdar motsatsen. Vem lyssnar man på? Majoriteten? Den som påverkats negativt?

Kan någon bestämma åt dig att du gjort fel? Eller är det något du måste komma fram till själv? Hjärtat säger en sak, och hjärnan en annan. Man kan inte ta tillbaka eller ändra på det förflutna. Det man kan göra är att se till att man inte gör samma misstag igen.

Det svåraste när man gör misstag, oavsett vad det handlar om, är att acceptera. Acceptera att man faktiskt denna gången tog ett snedsteg. Viktigt att komma ihåg är att ett misstag inte definierar vem eller hur du är som person. Jag måste lära mig att acceptera, inte skylla ifrån mig. Kunna säga förlåt och släppa det sen.

Detta kanske blev ett flummigt inlägg, mycket frågor men få svar. Ville ventilera mina tankar lite. Finns det något enkelt svar? Om det finns något bra svar alls. Imorgon är det äntligen fredag. Jag har sovmorgon och hyfsat kort dag i skolan. Hoppas på fint väder också. Ha det bäst! /Lovisa


Likes

Comments

View tracker

Tankar

Helgerna har en tendens att bli något av en göra allt och ingenting historia för mig. Jag gör massor med saker, som att vara med vänner och hitta på roligheter, men de där "måstena" blir sällan avbockade. Plugg, städning, träning, jobb och sova ut är saker som jag vet att jag skulle behöva göra men som det av någon anledning inte finns tid för på helgen. Jag kände mig lite extra produktiv idag då jag både har jobbat, tränat och pluggat lite gran.

Det handlar nog på ett sätt också om vad man prioriterar och just nu prioriterar jag sakerna som får mig att må bra. Tänker på mitt eget mående istället för det där gråa molnet med måsten som ständigt cirkulerar över huvudet. Vissa saker kanske inte är så viktiga att man gör just precis idag. Vad gör det om det är lite extra stökigt på rummet i några dagar? Vad gör det om jag inte börjar exakt nu att sätta mig med den där läxan som ska vara klar om en vecka?

Jag fick ett bra tips för någon vecka sedan där personen i fråga sa till mig att det inte bara handlar om det där målet att "ta sig igenom gymnasiet och lyckas si och så bra", utan det handlar också om att försöka ha roligt på vägen dit. I många situationer handlar det nästan mer om vägen till målet än om själva målet, vilket låter ganska så klokt i mina öron.

Det tankesättet har på ett sätt vänt lite på hur jag lever mitt liv och fått mig att omprioritera. Förhoppningsvis kommer det lätta lite på pressen som hänger på mina axlar och istället lyfta mig en bit ur det hål som jag just nu befinner mig i.

Just idag kändes inte de där måstena som några måsten, utan som något jag ville göra, annars skulle jag nog inte gjort dem och det är lite så jag börjat leva. Ibland är det klart att det är nödvändigt att göra vissa saker, men att låta alla måsten ta över våra liv är en helt annan sak. Detta är hur jag har börjat se på livet, andra kanske har en annan synvinkel och åsikt men det är så det ska vara. Vi är alla olika. Det som betyder något är att hitta något som fungerar för en själlv.

Snart är det läggdags för mig och imorgon är det måndag igen. Lite söndagsångest finns där men det är jag nog inte ensam om att ha. Ny vecka, nya möjligheter som man klyschigt brukar säga. Gonatt! /Lovisa


Likes

Comments

Om mig

Hej hej alla fina. Tänkte att det första inlägget skulle handla lite allmänt om vem jag är och vad min blogg kommer handla om. En liten introduktion helt enkelt.

Mitt liv just nu ser ut som den att jag börjat mitt sista år på gymnasiet på ekonomiprogrammet. De första två åren har gått förvånansvärt snabbt nu när jag sätter mig ner och tänker efter och jag hoppas att det sista också gör det. Jag har valt juridikinriktning vilket gör att jag bland annat läser kurser som psykologi, filosofi, affärsjuridik och rätten och samhället. Valen jag gjort har ju kopplingar till vad jag är intresserad av och vill lära mig mer om, (det vore nog konstigt annars hehe). Jag fyllde 18 år i mars, tog körkort i slutet på juni och har haft mitt första riktiga jobb som servitris under sommaren.

De ord som beskriver mig är nog: målmedveten, eftertänksam och omtänksam. Jag har haft en bra uppväxt, med min älskade familj, underbara vänner och jag har alltid haft det relativt lätt för mig i skolan. Det är inte så att jag inte behövt/behöver plugga, tvärtom, jag anstränger mig och har alltid ansträngt mig väldigt mycket för att lyckas. Jag älskar sport och musik. Jag spelade fotboll som liten och har spelat lite instrument i några år, Idag utövar jag ingen sport eller spelar instrument, men jag lyssnar på musik flera timmar om dagen och att följa sport i verkligheten och på tv överlag tycker jag mycket om.

Utåt sätt ser mitt liv bra ut, och jag är väldigt tacksam för allt som jag har, men precis som många andra tonåringar och vuxna har även jag mina hjärnspöken. I nästan tre år nu har jag lidit av psykisk ohälsa bland annat har jag diagnostiserad ångest. Det är något jag kommer skriva lite om, hur det är att leva med ångest och depression. Det är synd att det är så tabubelagt att prata om psykisk ohälsa och jag tänkte att om jag lyfter upp ämnet ibland och skriver om det så kanske fler också vågar.

Det var lite kort om mig och vem jag är. 😊 Nu väntas sängen för min del, behöver sova ut ordentligt känner jag. Imorgon är det en efterlängtad torsdag i skolan då jag börjar 10:00 och slutar 11:15. Det är en kort dag het enkelt, då jag också hinner med lite andra saker än att bara vara i skolan.

Ha det bäst! /Lovisa

Likes

Comments