Header

Melina Jolie


Den här söta tjejen kom hem med en fantastisk frisyr (min bästa vän är ju frisör) och tårar i ögonen.


.


Samtidigt som hon saknat oss ville hon ju såklart aldrig åka hem och känslorna är verkligen överallt i den här åldern. Hon kan bli SÅ arg ibland, skrika "sluta!!!" så högt det bara går när man frågar något. En riktig liten tonåring ibland. Det gäller att försöka förstå och lyssna men samtidigt sätta tydliga gränser- Det är verkligen en balansgång! Vi försöker lära Melina att det är viktigt att vara en bra kompis, att säga förlåt (Då växer man flera cm på längden har vi sagt, när man vågar be om ursäkt), och att ens beteende får konsekvenser.


Jag måste bara berätta en rolig sak som jag är så stolt över. Melina har en vän på förskolan som vi kan kalla X. X är av ett kön men vi har länge misstänkt att hen snarare vill vara det andra könet. Så pratade vi om det igår och Melina berättade att X berättat för sina vänner att hen alltså vill vara det motsatta könet istället. Och för Melina är ju det inget konstigt! Vi pratade om hur man gör när man vill byta kön, att vissa kan födas i fel kropp och att alla är olika och att det är coolt. Och att X är så modig som vågar vara sig själv! Och jag blir så stolt över henne, som säger så kloka saker och som liksom inte fattar alls varför det skulle vara minsta konstigt. Barn lär sig inte att inte tycka om annorlunda innan VI lär dom det. Det är vår uppgift som föräldrar att hålla deras sinne öppet. Är så tacksam över att hon går med X och på så sätt får lära sig det här tidigt <3.


Samma sak där vi bygger hus. Där vet jag att det finns barn i alla olika spektrum
och med olika "superkrafter". Det tycker jag känns så viktigt. <3

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments



Todelooo bloggisar!





Har ni en bra morgon? Det har jag efter en sovmorgon, gaah så skönt! Just det där att höra barnen och bara "nej jag kan sova vidare" haha.



Men sen lät jag T gå och sova en stund och jag har spenderat lite tid med den
här gossen. Alltså han är så söt och glad heeela tiden. Hjärtat smälter <3 '





Kaffe i soffan framför en Netflix dokumentär, love it! Nu är ordningen återställd och båda barnen är hemma och jag ska hoppa in i duschen innan vi tar tag i dagens ärenden. Vi ska köpa paket till Melinas bästis som fyller år imorgon, storhandla, köpa en cykelstång så vi kan lära Melina att cykla utan stödhjul och sen en sväng förbi Mio då vi köpt en våningssäng till Melina som jag ska bygga om till koja i hennes nya rum, och det finns nämligen en rutschkana där man kan sätta på sängen så när dom vaknar på morgonen åker dom helt enkelt ner(!!!). Jag vet dock inte om den passar på vår modell så ska kolla det. Men förstår ni drömmen som fyraåring??!!? Vakna och åka rutchkana ner, guuud hoppas det funkar!





Just det, fick ju en kommentar innan om vad jag jobbar med, och ja det här är jag i ett nötskal. Som snart färdig sjuksköterska haha! Igår ramlade T och skrapade upp hela handen och jag var såklart "tvungen" att köpa väteperoxid för att rengöra. (Väteperoxid kokar ut såret, det liksom bubblar bort alla bakterier, det ser så coolt ut så det inte finns!) Haha alltså jag ÄLSKAR sånt här. Äckliga variga sår och få ta hand om människor <3 T skrek och jag bara shhh det här går så bra vännen medans jag log på insidan haha. Finns det någon sjuksköterska som känner igen sig?! 




Likes

Comments



God kväll på er! Tänkte att jag kikar in här innan vi kryper ner i sängen.





Vi har haft en så härligt dag! Första träningspasset sen operationen och det gick toppen. Körde väldigt lugnt. Längtar tills i veckan! Efter gymmet åkte vi vidare mot badhuset med vännerna. Tjejerna lekte sig trötta i likadana armpuffar&baddräkter, dom är verkligen som twins haha. Och bebispojkarna älskade vatten även om Lennox var lite skeptisk i början <3


.

Efter badhuset åkte vi och handlade och åkte hem till dom för att grilla. Sååå fantastisk god mat gjorde vi, älskar grillat! (vilken svensk gör inte det? hehe). Pojkarna är så söta, än leker dom inte ihop men snart så <3


.

Och så toktjejerna! hahaha alltså Melinas min?! Hur får hon ens till den?!




Melina ville så gärna sova över hos Tuva-li och det gick bra så vi åkte hem med ett barn mindre. Sen har vi myst i sängen med nya säsongen av Skam och Det största äventyret. Såå mysig lördag verkligen, känner mig så där salig typ.


.


Fick det här nyss, gud vad man smälter. Fina fina tjejerna <3 Nu ska jag krypa ner i sängen bredvid T igen och imorgon ska jag få sovmorgon(!!). Det händer inte ofta eftersom jag inte ber om det. (T sover alltid med Lennox och jag får sova 8-10h varje natt) men nu kände jag att jag verkligen behövde få sova lite längre på morgonen. Ska bli helt underbart! Sen ska vi bara mysa hela söndagen. Göra ärenden och sådär. Men jag försöker kika in då också <3 Kram 





.

Likes

Comments

Psykisk ohälsa


"Förlossningsdepression skriver du? Kan inte du skriva mer om det? Fick du det med ditt första barn? Hur resonerade du över att våga skaffa barn nummer två?"


Jag tänkte att jag skulle skriva lite om det här nu när jag äntligen står "utanför", när jag skrev om det på bloggen innan var jag ju mitt i det och vågade nog inte heller vara så ärlig heller. Men nu tänkte jag berätta allt.


När jag väntade Melina var jag sjukskriven från v.25 och hade ont i princip varje dag, så då kände jag direkt att jag var i farozonen för en depression, speciellt eftersom jag haft en ätstörning från att jag var 14 år ungefär. Därför gick jag hos psykolog under tiden och även lite precis när hon kom för att förhindra, och det funkade bra. Så jag klarade mig alltså undan den gånger.


När Lennox kom mådde jag mycket bättre, min ätstörning hade jag inte haft problem med på flera år och graviditeten var så mycket bättre. Så jag tänkte aldrig att det skulle hända, någonsin! Så kom Lennox, och dom först veckorna var skakiga, jag grät mycket och var ledsen men det var ju hormonerna som spökade tänkte jag. Och så fick Lennox Kolik, och dom där känslorna gav liksom aldrig med sig. Jag började må sämre och sämre och en dag satt jag där med honom bredvid mig med ett rakblad och skar och skar och kände bara "varför ska jag ens leva?". För det första att jag ens skar mig själv, det har jag inte gjort på MÅNGA år. Och den där känslan..när jag skulle vara som lyckligast och allt jag tänkte var att dom skulle klara sig så mycket bättre utan mig. Hittills hade jag dolt det ganska bra från T men den dagen brast det helt och jag ringde honom på hans jobb och bara grät. Så han kom hem direkt och sa "Moa nu måste du söka hjälp, det finns inget annat alternativ!". Så jag fick en tid på vårdcentralen hos en läkare och åkte dit någon dag senare. Hon var så himla bra och tillmötesgående och där inne brast det helt och jag berättade allt. På depressionsskalan låg jag i topp och på risken till självmord trots att jag innerst inne ville leva, det var en hemsk insikt. Och att inte kunna sätta fingret på vad som var fel? Jag hade ju allt! Vi skulle bygga hus, två fantastiska barn, en fantastisk sambo.

Så när hon frågade vad jag ville ha för hjälp sa jag "ge mig allt, för såhär kan jag inte må". Så jag fick antidepressiva, ångestdämpande, sjukskrivning och kontakt med min gamla psykolog och även en remiss till akutpsyk. Sjukskrivning var det som hjälpte mig mest. Att ha T hemma var det viktigaste och att inte behöva vara ensam.


.


Första månaderna på antidepressiva var värre, vilket är vanligt innan det stabiliserats sig. Jag var noga att berätta om det här för alla också. Jag ville inte skämmas! Jag berättade för familj, vänner och på instagram och här på bloggen för att alla skulle veta.



.


När jag varit sjukskriven i en månad tog vi en sista minuten till Turkiet. Att få miljöombyte och solsken hjälpte SÅ mycket. Att låta Melina leka och bara vara vi i familjen. På den resan började jag äntligen må lite bättre.


.

För mig blev träningen livsviktigt. Jag visste vilken effekt det hade på mitt mående så jag såg till att träna mycket. Hade jag mycket ångest en dag vände det direkt efter att jag tränat.


Den här mannen med sina muskler (haha) hjälpte mest. Han stöttade mig genom allt <3 Jag gick hos min psykolog och det var så frustrerande för vi kunde inte komma på VAD som var fel. Men som hon sa, det var troligen kroppens reaktion. Själen behövde läka efter en graviditet och att bli tvåbarnsmamma.


När T efter 3 månader gick tillbaka för att jobba gick han ner i tid också, och istället för att jobba till 19 på kvällarna kom han hem vid 17. Det gjorde så mycket verkligen. Och jag tar fortfarande antidepressiva i en låg dos. Man ska ta i 6 månader sen sista symtom och jag vågar helt enkelt inte sluta just nu då jag är rädd att jag kanske faller tillbaka.


Och just det - försäkringskassan. Vi alla vet oftast hur man blir behandlad som sjuk av dom, och jag själv har bara dåliga erfarenheter. Men denna gång? Jag fick en handläggare som ringde mig bara för att höra hur det var, som brydde sig och som aldrig ifrågasatte mina känslor! Är evigt tacksam för henne, att hon såg allvaret och lät mig bli frisk utan stress från deras sida!




Så mina tips om du känner att den här "baby-bluesen" aldrig tar slut?

- Berätta! Våga berätta för din pojkvän, flickvän, vänner, föräldrar, familj

- Sök hjälp! Vården är fantastisk duktig på att hantera detta. Varför? Jo för att det är så himla vanligt! Och nej tabletter känns skit att ta. Det finns ett stigma kring antidepressiva och vi får ofta höra att läkare ger det som "enda lösning" hipp som happ. Och ja det kanske stämmer i andra fall - men under en förlossningsdepression är det LIVSVIKTIGT att bryta cirkeln för dig och för ditt barns skull! Och just efter en graviditet kan seratoninnivåerna vara extra låga i kroppen! Så därför behövs oftast antidepressiva! Så våga verkligen tabletter i det fallet.

- Psykologkontakt är minst lika viktigt som tabletter, om inte viktigare! Hitta någon du litar på! Och bor ni i Umeå rekommenderar jag Barnhälsovården och Milly, hon är helt fantastisk verkligen.


- Låt kroppen och själen läka! Det tar tid ibland, och det behöver man efter att ha tillverkat ett barn i 9 månader. Det är inte ens lite konstigt!


- Ta hand om kroppen! Om gym inte är vad du gillar. Ut och gå! Rör på dig. Det skapar endorfiner och jag lovar att du mår bättre. Det är svårt som tusan att ta sig ut när man är deprimerad, men ännu viktigare!






.

Hoppas ni tyckte om att höra min historia, kram <3

Likes

Comments

Godmorgon mina fina hjärtisar. Hoppas ni har en bra morgon. Det har vi även om det varit en rörig natt med två vakna barn emellan åt. T var ute med en vän igår så han sover fortfarande och jag och barnen tar en lugn morgon utan planer, så skönt!




Fick hem nya fransar igår från Wish, hur fina var inte dom här?! Längtar tills jag får använda dom!



-

Idag ska vi hänga med Jennie och barnen och jag ska göra premiär på gymmet efter operationen! Soooom jag längtat. Får ju inte träna mage alls så tänkte köra armar försiktigt och se hur det känns. Efter det tänkte vi nog ta med barnen till badhuset! Mitt sår har läkt igen så det borde gå bra. Hur som helst ska vi ha en mysig dag, hoppas detsamma för er. kram! 






.

Likes

Comments



Igår bjöd vi våra vänner på middag. De har varit och rest jorden runt i ett halvår!!! Förstår ni vilket dröm?! Och vi har såklart saknat dom så himla mycket och är så glada att dom är hemma igen. Och när dom kom hem gick V ner på knä och friade!! alltså förstår ni så fint?! Så självklart var vi tvungen att skåla för det. Dom är ett sånt där par man kollar på och bara åååååh!! Verkligen världens finaste.





Jag gjorde världens godaste tilltugg till, tycker ni om chili cheese kommer ni ÄLSKA detta! Man tar bara mjukost med jalapeno-smak, trycker i små krustader och in i ungen i ca 10 min på 200 grader. Så enkelt och så gott!







.

Likes

Comments


Snacka om att den här tjejen var taggad imorse när hon skulle få åka iväg och
vara med bästa kompisen från förskolan.



Gosungar! <3



Vi har haft en toppendag verkligen. Jag & Lennox har hängt med Sols föräldrar och Sol och Melina har sprungit runt som galningar. Nu ska vi ta det lugnt innan det blir fredagspizzan hos Melinas farmor =) Sen bara myskväll, åååh så skönt! kram 






.

Likes

Comments

Vårt drömhus 16/17



Okej hörrni, nu tänkte jag visa lite bilder inifrån huset! Det var ett tag sen vi var där och när vi åkte förbi igår var det ingen där men vi kunde iallafall kika in och hela nedervåningen är målad(!!!) såå kul!



Här ser huset ut som ett litet dockhus hihi, entrén är inte färdig än. Här ser ni tomten lite mer! På framsidan har vi 15m tomt till vägen och på baksidan kanske...40 meter?





Här ser ni vårt blivande kök! Vid det avlånga fönstret kommer diskhon vara, sen kommer köket inte ha några överskåp för att få det så öppet som möjligt och så mycket kakel som möjligt. Med en köksö och sen till vänster blir matsalsdelen. Längst hitåt till vänster blir kaminen och åt andra hållet (alltså bakåt liksom) blir det lilla vardagsrummet där vi kommer ha soffa så vänner etc kan hänga där.


.


Älskar dom stora fönstrerna i vårt sovrum! Vi har det stora sovrummet nere som "vårt" och det är så mycket större än vad som syns såklart haha. Det ska få en fin mörkblå färg.


.


Badrummet nere, vi hade lite problem med nischer i duschen så det blev två st till vänster där som ni ser. Det kommer bli såå snyggt! Detta badrum ska vara helt i svart marmor. =) I duschen kommer det vara små spottar, kommer bli så fint!


Tog inte kort men på nedervåningen är hallen såklart och även tvättstugan =)




Just nu har vi en provisorisk trapp och det där golvet uppe ska också bort så hela trappen kommer vara öppen genom hela huset liksom. Vi har även valt till trappbelysning.

.


Och så stora allrummet uppe. Älskar den här stora ytan! Här ska vi ha alla myskvällar framför en stor tv. Två av väggarna ska även målas med kalkfärg. Älskar det och kommer bli så snyggt med grå kalkväggar till det vita.



Här ser ni lite av stora badrummet uppe. Där framför fönstret kommer badkar stå så jag kan visa mig naken för alla grannar;) haha! Och detta badrum kommer vara i vit marmor.



.


'Mellan i sitt rum som är det största uppe. Såklart också mycket större i verkligheten.


.

Och Lennoxs rum, mittemellan deras rum är en smal hall sen en klädkammare =)

.

Och så en bit av gästrummet! Det kommer bara i en jättefin ljus-grå-blå färg.


.

Det är så underbart att få se sitt hus växa fram, verkligen en dröm som blir sann! Varje gång vi kommer ut dit blir jag helt pirrig i magen av lycka. Bara av att stå på tomten, och drömma om hur den ska se ut sen (hej vi kommer ha jobb i typ 5 år med den för att få iordning haha). Längtar ännu mer nu, låt det bli färdigt snart!



.

Likes

Comments

Liten bukplastik



Nu tänkte jag passa på att berätta lite mer om min senaste operation! Jag har sen Lennox kom men även innan det mått så himla dåligt över min mage. Det har hängt ner lös hud som jag måste "gömma" hela tiden och nej det har helt enkelt varit hemskt. Jag är "bara" 25 år, och vill inte gå såhär resten av mitt liv! Så jag bokade tid för en konsultation, var orolig att det skulle behövas en stor bukplastik men eftersom jag hade i princip inget fett på övre delen av magen räckte det alltså med en liten bukplastik. En liten bukplastik är en liten operation som kan göras i lokalbedövning, när man helt enkelt skär bort huden under naveln och syr ihop!


Såhär såg min mage ut innan! Ni ser ju tydligt hänget med hud. Detta är SÅ vanligt efter ett kejsarsnitt då man syr fast det ärret i bukväggen och då hänger liksom huden över eftersom det ärret sitter fast.


.


En vecka innan min operation ringde kliniken mig och frågade om jag om möjligt kunde ta en tid den veckan i stället då de fått en återbokning, och konstigt nog passade det mig så mycket bättre då tomas skulle resa bort veckan därpå! Eftersom jag tog den tidigare tiden fick jag även bli nersövd "på köpet", (egentligen kostar det 20 000 extra ungefär) och det var såklart fantastiskt skönt! Läkaren ritade ut vad som skulle tas bort och vad som skulle fettsugas eftersom man tar bort fett samtidigt, det ingår liksom. Så fick jag gå in, somna i lugn och ro och sen vips vaknade jag upp igen! 700g hud fick de bort vilket är riktigt mycket! Och 1,1 liter fett! De fettsög höfter och nedre delen av magen. Är så nöjd verkligen! De gjorde även ett litet "fittlyft" hahaha! Detta visste jag inte innan och visste inte ens att det var ett problem?! Aldrig tänkt på det men de tightade alltså till allt åt båda hållen, är så nöjd över det!




Nu har det bara gått 3 veckor sen min operation så att se ett slutresultat är helt omöjligt, då det tar 6 månader innan svullnaden går ner. Men här kommer några bilder direkt efter iallafall!




Otroligt blåslagen överallt och jättesvullen men ser ni! Magen är helt platt, ingen hud som hänger ner!



Som sagt väldigt svullen och bara nu efter 3 veckor är det så mycket plattare men ändå!! Det är så fint!



Jag har fortfarande vätska som hänger sig kvar och tar antibiotika för det så hoppas det försvinner till veckan. Men det här är det BÄSTA jag gjort för mig själv någonsin! Verkligen någonsin! Jag tror inte ni förstår hur mycket det här gjorde för mig. Tänk er att träna stenhårt nästan varje dag men inget händer! Och nu? Nu ser man mina magmuskler! Ge mig bara några veckor med träning så kommer dom fram ännu mer! Jag gjorde det här eftersom jag är färdig med barn nu. Och det var verkligen värt varenda liten krona. Att få titta sig i spegeln på morgonen och känna wow! istället för "när ska den här huden försvinna?" är verkligen lycka. Sen är jag inte perfekt, jag har bristningar, jag har celluliter men allt det kan jag leva med!


Att få gå i bikini i sommar och känna mig stolt?! Alltså det är helt obeskrivligt, äntligen verkligen <3



Ställ frågor om ni undrar något förresten :* kram!




.

Likes

Comments

Godmorgon finisar!


.


Äntligen fredag! Och ledig helg för T, ska bli så underbart! Igår var jag uppe sent och såg "30 liv i veckan" på SVT. Så viktig serie om självmord och herregud vad jag grät. En familj förlorade sin 15-åriga son i självmord, och den smärtan kan man inte ens föreställa sig. Vi måste verkligen prata MER om psykisk ohälsa och om självmord. 30 självmord i veckan är ju helt galet! Jag försöker alltid vara noga och hålla koll, mest när det gäller ätstörningar och även förlossningsdepressioner då jag ju har erfarenhet av båda. Då brukar jag skicka iväg ett meddelande till personen och fråga hur det egentligen är och berätta att jag är orolig. Ibland kan jag känna att jag är jobbig men samtidigt önskar jag att någon hade sett mig när jag mådde som dåligast, och hellre att man frågar en gång för mycket än för lite! Så har du någon i din närhet som du misstänker mår dåligt, våga prata om det!


​Och sen vill jag bara säga: Om du är ledsen, om du lider av något av det ovan eller allt bara känns skit. Skriv till mig då! Min mail står till vänster och jag finns alltid där om du inte har någon annan att prata med! 


.

Idag har vi en rolig dag framför oss. Melina ska få åka på Leos Lekland med sin bästa vän från förskolan. Dessa två tjejer har hängt ihop sen dom var 1,5 år gamla och sitter bokstavligen ihop på förskolan. Nu i påsk när dom saknade varandra skickade dom påskhälsningar på videosar till varandra, så söta <3 Melina har längtat efter den här dagen hela veckan så det ska bli så kul! Innan det ska vi bara ta det lugnt. Det är egentligen SÅ stökigt här, men jag bara orkar inte ta tag i det haha. Ni som läst innan vet att jag är en pedant av rang men det är inte lika kul att städa i en hyreslägenhet precis.. 

Jag ska ta en dusch och sen ska min hud få vila idag och i helgen. Inget smink och bara smörja utslagen i ansiktet med kortison. Jag älskar att vara utan smink, det är så befriande tycker jag! Efter år när man bara totalvägrat visa sig så, nu är jag så mycket tryggare med mig själv! 



Önskar er en toppenfin fredag! kram <3 




.

Likes

Comments