Okej, så de flesta känner nog till dejting appen Tinder, du swiper höger (visst var det höger?) om du gillar någon och så kan du chatta om ni matchar. Men det finns också en liknande dejting app, som heter Badoo, där du kan swipa och chatta om ni matchar, men det går också att chatta om man inte matchat. Detta är någonting som jag inte riktigt tycker om, vad tycker ni?

Detta är för att, om jag till exempel ser någon som aa visst kanske är snygg, men också är typ tio år äldre så kanske jag känner att jag inte riktigt vill chatta med den här personen (inte för att människan inte är trevlig, utan bara för att åldersskillnad inte är min grej) och så raderar jag personen från min gilla sida (där du kan se alla som gillat dig). Problemet med Badoo är att denna person kan skriva till dig ändå. Vilket är super awkward. Här har jag ju gjort det klart att "vet du vad jag är inte intresserad", och nu sätter denna person mig i en akward situation där jag måste ignorera personens meddelanden (tyvärr är det så att om jag svarar "jag är inte intresserad", så finns det en risk att personen kommer fortsätta att skriva, och jag kan inte ta bort personen som på Tinder, vilket gör Tinder mycket bättre).

Självklart kan jag ju sluta använda Badoo, vilket är vad jag har gjort, so I should stop complaining and just get Tinder instead, which I have. Men det stör mig ändå, och för de som fortfarande använder Badoo, kanske Badoo kan ändra så att du inte kan chatta om det inte blivit en match? Eller, vad tycker ni?

Det som är bra med Badoo är att man inte bara kan hitta en dejt, utan också kan leta efter människor man vill bli vän med, och det är en bra grej med Badoo. Kanske är det också därför man ska kunna skriva även utan match, för att man inte bara ska döma profilen?

Aja, för mig blir det nog Tinder, men annars är Badoo ett bra alternativ om man vill hitta en vän eller oseriösa människor som vill skicka dick picks (why...), aja just be yourself but maybe check with the other person before you send your dick pick, because not everyone are into that. But if you are into that, just go for it and be yourself, just ask first!

Puss på er, och kom ihåg att be om consent, alla ska kunna känna sig bekväma på nätet vilket vi kan om alla bara är trevliga och frågar innan de får skicka en dick pick!

Ps. Sorry för svengelskan.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

På söndag var det shopping med familjen och middag på Imperiet i Skrapan, med jättegod buffé! Om än lite dyrt. Riktigt fräsht ställe med goda för och varmrätter! Efterrätten, glass pannacotta och chockladpudding, var också god :) Här är bilder på maten och på den fantastiska utsikten från restaurangen!

Jag färgade också håret i söndags till svart! Här är before and after bilder!

                              Before!                                                          After!

Här hade min syrra brutit sönder hennes ljus då de smält i hennes rum... inget vet varför de smält, för det är inte varmt i hennes sovrum och hon har inte tänt de. Mycket underligt...

Idag (måndag) målade jag och syrran våra naglar i samma färg, en super fin turkos färg från nagellacksmärket "Depend"!

Jag har också sytt min syrras två par byxor, och ett par av de blev jätte fina (de vita) för det var bara fickorna som lossnat. De blåa jeansen var dock lite för slitna...
I bilden ovanför, på de vita jeansen, sitter nu fickan fast helt och hållet! På andra bilden tyckte jag bara det var lite fint med allt blått! De blå trådrullarna, den blåa nålasken, det blåa nagellacket och de blåa jeansen! <3 <3 <3

Ps. lägger till en bild på jackan jag köpt, men skriver ett nytt inlägg om den senare!

Puss på er och hoppas ni får en underbar vecka!

Likes

Comments

När jag var fem år kom jag på min första bok! Det var dock min mamma som fick skriva den, eftersom jag inte kunde skriva på den tiden. Så hör löd den:

Det var en gång en räv som var hungrig. Han tog med sig en röd rutig filt och en picnic korg, och gjorde iordning en picnic på en grön kulle. Över den blå himlen flög det förbi en liten fågel. Räven frågade fågeln "Vill du äta picnic med mig?" Fågeln tittar mot räven och svarar "Nej för du kommer ju bara äta upp mig!" och flög iväg. Räven fick fortsätta vara hungrig. Slut!

Det var väl inte världens ambitiösa "bok" och mamma skrev ner den på ett A4 papper som endast täcktes till hälften av min berättelse, och den andra hälften av min teckning föreställandes en räv och en fågel.

Men det var ändå början på en dröm att bli författare, där mitt allra första mål varit att skriva klart en hel, riktig bok! 13 år senare, har jag (idag) skrivit klart en hel bok! Jag har officiellt också klarat av mitt största, och viktigaste mål i livet, nämligen att skriva en bok. Och jag är sååå lycklig! Jag är också så stolt att jag när jag vaknade bestämde mig för att skriva klart, redigerade 50 sidor (datorskrivna, typsnitt 11!) och skrev klart slutet! Och jag började i år, någonstans i mars, så jag är glad att jag blivit klar på så "kort" tid. Annars har jag försökt skriva klart böcker i några år, men det blir aldrig riktigt gjort, men den här gången kände jag bara att boken verkligen kändes som jag, det var någonting jag verkligen ville göra!

Nu har jag även skickat in den, och måste vänta 2-3 månader för att se om jag får svar från något förlag. Mitt andra mål i livet är ju självklart att publicera boken.

Så nu är det bara att vänta, och fortsätta skriva på fortsättningen då boken är en serie av två eller tre böcker, har inte riktigt bestämt mig än!

Puss på er och kom ihåg att så länge du tror på dig själv, jobbar hårt och hittar någonting du verkligen vill göra så kommer det att gå!

Ps. Kanske inte om du vill flyga utan flygplan eller någon hjälp, det går tyvärr inte, tro mig har försökt. Men vem vet, kanske någon gång i framtiden? Eller så finns det någon där ute som kan flyga, om det är så får du gärna kommentera!

Pss. Vad är ditt viktigaste mål i livet? Kommentera gärna i kommentarsfältet! <3

Likes

Comments

Contains affiliate links

I år började jag dejta, via Tinder...

Att dejta är redan en stor grej för mig. Jag tycker det är svårt när människor liksom träder in i mitt private space, det är liksom mitt och jag vill inte att någon ska komma och första det eller take away my privacy. Jag gillar vara själv, som jag nämnt i inlägget "Loner", och jag är fortfarande lite rädd för "killbasiller", hade jag vart med i "Sune" serien, hade jag vart lillebrorsan Håkan!

Men jag känner ändå att finns något mysigt i att sitta och mysa med någon, kolla på film och kanske pussas. Inte för att jag vet direkt, har aldrig pussat någon, och vad jag vet har jag inte direkt förlorat något på det.!

Så jag skaffade Tinder... En dejting app, som verkar vara främst populär bland ungdomar. Fast det känns mer som en rolig grej än en seriös källa för att hitta sin framtida partner. Man vet ju aldrig om människan man skriver med är den hen utger sig för (fast jag har alltid träffat just den som jag sett på användarens profil bild, så det är ju tur!), man kan inte heller riktigt avgöra hur en person är i verkligheten genom att endast skriva med varandra. Så jag har träffat några, men än så länge har det inte riktigt klickat.

Sen finns det ett till, ganska stort problem, alltså vem det är man vill dejta? Och då syftar jag på killar, tjejer eller människor som inte identifierar sig med ett visst kön. Jag har väl alltid utgått från att jag är straight, men jag har aldrig heller dejtat en tjej, så hur ska jag veta? Kanske jag inte klickar med någon kille än, för att jag är gay. Jag skulle faktiskt föredra att vara gay, jag kommer liksom bättre överens med tjejer (jag har typ ingen killkompis), men jag har dock aldrig riktigt vart attraherad till en tjej, förutom Ruby Rose från Orange is the new black (sååå snygg!) men för det första är hon en kändis, för det andra gick den "crushen" ut efter typ en månad i början av året, och för det tredje finns det många fler manliga kändisar som jag har haft nån crush på, exempelvis Jamie Campbell Bower från Mortal Instruments (också sååå snygg!) och på människor som faktiskt har vart en del av mitt liv.

Nu känner jag dock att jag har typ tröttnat lite på dating, och jag känner inte att jag är intresserad av någon. Och ska jag vara ärlig, känner jag att jag kanske bara inte är en människa som blir kär, och vill vara i ett förhållande och kanske är A sexuel också, vem vet?! Och ärligt talat... vem bryr sig?!

Puss på er och kom ihåg att vi alla är olika, och alla är helt enkelt inte förhållande människor, och andra har en partner som de älskar mer än något eller någon annan, vi är alla väldigt olika, vilket är helt okej!

Ps. Familj, kompisar och husdjur finns ju också, att vara singel är inte samma sak som att vara ensam! Men så är ju inte ensam samma sak som dåligt, så det är upp till dig. Gör det som gör dig lycklig!

Här är jag på fika "dejt" men en av mina bästaste kompisar, och det var sååå roligt att fika och sen passa på att gå in på HM och kolla in lite kläder för höst garderoben. Jag hittade denna underbara enhörningsdräkten (har lagt till en tagg på produkten så kan du komma in på dräktens länk om du också vill ha en sådan :) ), tyckte den var så söt. Men jag var väl inte riktigt på modell humör, eller så hade jag fått i mig lite för mycket socker, för jag har ett litet "crazy smile" ser det ut som... Ja, vad ska man göra? Dräkten är i alla fall ursnygg!!!

Likes

Comments

Förr förra helgen gick jag på nattklubb för första gången. Det var ganska kul, faktiskt! Jag gick till en klubb som heter Estelle, på Sveavägen, med två av mina närmaste kompisar. Klubben var riktigt fint dekorerad, då det var Halloween tema. Jag klädde ut mig en zombie cheerleader, och mina kompisar klädde ut sig till kaninen från "Alice i underlandet" och ballerinan från "Black Swan".

Det roliga med att gå på nattklubb var att jag fick hänga med mina kompisar, och dansa! Så roligt att jag inte märkte hur ont jag hade i fötterna fören vi var på väg hem, klackskor var inte gjorda för att vara bekväma...

Det som var lite så där var väl att en kille försökte dansa med en av mina tjejkompisar, vilket var väldigt awkward och jobbigt eftersom;

1. Han var en complete stranger! (Stranger danger!)

2. Han hade mask för ansiktet, så man såg inte ens hur människan såg ut. (Inte för att vara ytlig, men man vill ju ändå veta hur människor ser ut om de ska invadera ditt private space vilket han definitvt gjorde!)

3. Hon har pojkvänn, så... awkward och totalt inapropriate!

4. När hon hintade på att hon inte var intresserad kom han tillbaka ändå, tre gånger!!!

Så det var väl inte kul. Seriöst, en nattklubb är inte rätt ställe att stöta på människor, särskilt när musiken spelar så högt att man inte ens kan höra varandra eller höra varandra när ens kompis säger att hon inte är intresserad! Går du dock till n nattklubb med din partner eller kärleksintresse, där både är tydligt intresserade, why not?! Hångla på! (Vilket många gjorde)

Så, nattklubb var ganska kul. Kanske skulle kunna gå ut igen, med mina kompisar såklart. Annars är jag nog en människa som föredrar en mysig kväll med en bra bok, (tips: Rör mig inte av Tahereh Mafi; så spännande!) och lite glass eller kaffe!

Puss på er nu och kom ihåg att inte stöta på människor som inte är intresserade, det finns så många andra ute där som faktiskt är det!


Likes

Comments

Okej, först och främst vill jag bara säga att jag inte är socialt inkompetent. Jag vet hur man pratar med människor, kan och har skaffat kompisar och blir faktiskt bjuden till diverse sociala event ibland. Det är inte det att jag måste vara själv, utan jag väljer, väldigt ofta, att tillbringa min fritid själv.

För mig personligen, och för väldigt många människor, är egen tid inte något man är rädd för, utan något man ser fram emot. Att vara själv, handlar inte om att man inte har någon i sitt liv, utan att man trivs med att fokusera på sina egna saker, sina egna tankar för sig själv, lite då och då.

Innan du tänker, Men har du provat att träffa människor, det är faktiskt kul!, ja det har jag, och jag har gått ut på nattklubb (skriver det i nästa blogg inlägg ;). Det är bara det att jag faktiskt föredrar att sitta hemma själv och läsa en bra bok, eller skriva lite än att gå ut och hänga med mina kompisar. Inte alltid såklart! Jag älskar mina vänner, och de flesta av mina vänner känns som en del av min familj som jag verkligen kan prata om allt med. Och sleepovers är ju typ en av de bästa sakerna man kan göra! Lite då och då.

För mig är det viktigt att vara själv ibland för att rensa tankarna, ta reda på vart jag är på väg i mitt liv och ha kul på egen hand, till exempel pyssla eller rita, det är faktiskt väldigt mysigt!

Jag vill bara klargöra att loners inte är människor som hatar andra människor, eller är outsiders som inte får vara med, vi är bara människor som trivs i sällskap med oss själva, som kan hitta det roliga i livet på egen hand, och som självklart har en grupp av människor vi älskar och ibland gör ett undantag för att vara med de.

Puss på er och kom ihåg, vi är alla olika men bra på vårt egna sätt!

Till höger har du min familjs katt, Simba, och till vänster har du hans kompis som bor i vårt område. Detta är ett vanligt exempel på hur loners hänger med varandra. Vi kanske inte sitter och pratar 24/7, men så länge vi vet att vi är tillsammans så kan vi sitta i fullkomlig tystnad, hålla på med våra egna saker eftersom vi vet att vi ändå har varandra.

Likes

Comments

En shopaholics logik: "Den är snygg och jag vill ha den!"


That´s it, i alla fall för min del. Vilket är ett riktigt dumt argument.

Jag menar, vem bryr sig om att det krävs 8h att tjäna ihop tillräckligt mycket pengar för att köpa två par byxor, s."om kommer få hål i sig efter mindre än ett år, eller bli missfärgade i tvätten? Jo, en vettig människa bryr sig, någonting som jag försöker att bli.

Så hur löser man detta både dumma och impulsiva beteendet?

Budget! Lista över vad man egentligen behöver, istället för vad man vill ha! Och gå aldrig in i en butik efter att ha tänkt, "Jag vill bara kolla." Vi vet båda två att det aldrig funkar!

Och bästa mottos jag levt med nästan hela mitt liv har vart; spara, spara, spara! Jag var alltid en av dem som hade minst månadspeng och som hade kvar pengar i slutet av månaden när månadspengen förbrukats på lördagsgodis och vad det nu var för leksaker som var på trend bland alla 12 åringar.

Sen vill jag också tillägga att jag hade turen att få månadspeng av min mamma, vilket jag är tacksam för och inte alla får.

Jag sparade mina månadspengar, födelsedags/julklappspengar och enstaka kronor jag hittade på marken. Sedan har jag också alltid älskat reor, och handlar när jag VERKLIGEN behövt något!

Det här året var dock annorlunda, och jag gick in med inställningen att jag nästan aldrig shoppar, vilket var sant... i en vecka. Medan jag handlade ändrade jag inte min inställning, vilket till slut ändrade min tidigare inställning till en lögn och till en ond cirkel av shopping!

Så nu blir det fokus på att ta vara på det jag har, sälja det jag inte vill ha, och spara, spara, spara till jag VERKLIGEN behöver något.

Det enda jag behöver köpa nu är julklappar, så det går gå in i en julbudget jag ska planera nu, men sen får det vara nog, i alla fall för 2017, sen är det dags för 2018: budget!

Puss på er och kom ihåg att spara, spara, spara (men självklart är shopping okej ibland <3)

Likes

Comments

Den kalla Oktober månaden är här, början på hösten, vilket betyder att vintern snart är här! Och hur många ser fram emot det? Inte så många. Och varför inte? Jo, det finns massor av anledningar. Tunga vinterkläder som är jobbiga att ta på sig, hal is som man halkar på 24/7 och bussar som kommer ännu senare än vanligare, eller inte alls!

Men vi glömmer också hur VACKER vintern är, i det här inlägget har jag valt fyra bilder från förr förra vintern som var den vackraste hit tills och visst är den gudomlig! Detta är vad vintern också handlar om, den glittrande snön som lyser upp vårt vackra land!


Likes

Comments

För snart tre månader sedan skaffade jag ett riktigt jobb. På HM. Ett jobb jag verkligen tycker om. Även om det faktiskt är riktigt läskigt, att ha ett riktigt jobb. Det är ett extrajobb, men för mig är det första gången jag har ett jobb där jag oftast jobbar en hel dag på 8/dygn och har en lön som jag faktiskt använder på att köpa kläder och sådant jag behöver (ex. bindor). Första gången jag inte använder min lön till att köpa lördagsgodis, och endast "roliga" saker som man köpte när man hade sitt sommarjobb som mest var för att kunna köpa glass på sommaren, när skolan inte var öppen.

Det är ett riktigt ansvar, på ett riktigt jobb med riktiga avtal, där man inte "jobbar" med att städa dina föräldrars bil eller hjälpa till sina föräldrar för en "månadspeng". Så även om det känns läskigt att ha ett riktigt ansvar, och faktiskt börja ta sig in i vuxenlivet, så känns det skönt att äntligen kunna ta ansvar och känna att man är en del av samhället.

Likes

Comments