Header

Mår som jag förtjänar: fullständig jävla skit. Jag vaknade sex imorse och hade som tur var inte kommit hem alltför sent igår. Men ändå, att vakna klockan sex på en lördag är ju så förskräckligt. Låg och ångrade alla mina livsbeslut innan jag bestämde mig för att ta bort gårdagens smink som jag hade lyckats somna med för, helt ärligt nu, jag har blivit ett vrak. En liten tillbakablick till min tidiga tonår då hudvård var någonting jag lade mest tid på. Nu vaknar jag, skrattar lite och kladdar på liten foundation och sen så är jag good to go. Greta - tidig tonår - hade hatat vraket jag har blivit. Yolo!


Annars så rullade jag in på en brunch idag, iförd i för stora kosymbyxor, grå hoodie, solglasögon och en skinnjacka. Kände mig jättecool: som en superstjärna tills jag fick frågan varför det står PepsiMax på glajjorna. Ännu en härlig liten tillbakablick till min tidiga tonår! 2013 var året och sommarlovet började gå mot slutet och jag befann mig på Ung08 och bråkade med tafsande snubbar och jobbiga brudar. Misärens anfader är vad det var.

Det var väldigt mysigt faktiskt, (på brunchen, inte Ung08) trots mitt mående. Ville kräkas fem gånger, men jag höll det nere! Varsågoda, era jävlar, aldrig bitit ihop så mycket som då. Blev inte heller bättre dock när jag drack två glas Sprite ur en vas och sänkte fyra croissanter inom loppet av tio minuter.

Brunchen var störtgod! Synd bara att jag mådde så jävla dåligt och var så ofräsch och omotiverad på att vara en inspo-tjej (inte för att jag någonsin är motiverad på det, men ja, ni fattar vad jag menar) och ta massa bilder som inte var driviga - det vill säga jag sitter och filmar och gör konstiga ljud till. Brunchen var en fröjd för ögonen, själen och magen är det jag vill komma fram till.


En trött själ.

Efter brunchmyset åkte jag och två vänner till en djävuls håla; sollentuna centrum och chillade där ett tag innan vi drog hem. Jag hade kollat fel realtider så jag behövde gå hem. Min mobil dog även halvvägs. Det var verkligen en jättejobbig situation. Sen kom jag hem, spydde inte(!) och sov i två timmar.

Tjingeling, sötnosar! På kärt återseende.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Är ni trötta på att läsa konstant om min misär? Då har jag illvarslande nyheter till er: jag fuckade upp och nu är jag trött och tänker klaga på min misär.

Förra veckan var lit (trots mitt fenomenala ordförråd jag besitter inom det svenska språkets ramar - om jag får sig det själv - tänker jag absolut använda ordet lit. Det beskriver förra veckan utmärkt och lit är ett rätt bra ord) men i söndags fick jag som jag förtjänade. Universums hämnd, I guess. Träffade även en gammal vän och vi satt mest och prata vilket fick mig att känna mig lite bättre, men asså fyfan vad dåligt jag mådde i söndags. Funderade även på om det var dags för mig att ta tag i mitt liv, äta nyttig och sluta upp med mina dålig vanor. Lol att det händer! Verkligen ett jättekul skämt. Men det skadar inte att tänka så ibland.

-

Aja. Igår somnade jag, nyduschad och väldoftande i en nybäddad säng med sprillans nya lakan i ett svalt rum till ljudet av Young Thugs nya EP med ett leende på läpparna gällande en Chelsea vinst. Blir lite varm i hjärtat av att läsa det där, det var så himla underbart att gå och lägga sig igår.

Men eftersom jag är jag så tog det underbar slut då jag vaknade fyra imorse med panik för jag trodde jag hade försovit mig till ett grammatikförhör i svenska. Så jag flög upp, drog på mig brallor i farten och satte på mig de första kläderna jag hittade. Sedan kollade jag klockfan och upptäckte hur mycket den var. Däefter, både lite ledsen och glad, kastade jag mig på sängen och sussade till igen. Sedan försov jag mig med mening. Sov till sju utan varken ångest eller ånger och glömde sedan efteråt bort hur man sminkar sig, så hoppade typ över alla viktiga “lagar” osv och målade bara på foundation på mitt livströtta ansikte. Det blev inte bra, mina kära vänner! Framleds senare begav jag mig till skolan och trots min försovning hann jag med tåget jag hade tänkt att ta innan tack vare en liten spört på hundrameter i nedförsbacke.


När jag står och huttrar på Odenplan får jag ett snap av en klasskamrat som undrar varför jag är på språng så tidigt på morgonen. Redan på tåget hade jag fått en känsla av att någonting inte stod rätt till, ingen hade svarat på mina sms samt mina snaps på morgonen vilket hade gjort mig lite förbryllad. Därefter berättar hon att vi har sovmorgon till 13.50. Den känslan, hörni, blir så jävla trött på detta _konstanta_ lidande. Jag blir så upprörd över detta att jag vill gråta. Jag hade behövt den där sovmorgonen. Så jag hoppade på Märstatåget sju minuter senare och var skitarg. Nu sitter jag hemma utan kaffe och frukost och undrar vad jag ska göra nu, för jag kan inte gå och lägga mig igen. Lyssnar på min spellista “sad songs” och relaterar.

Här är en bild på mig och Axel från november 2016 som inte har någonting med inlägget att göra, men tyckte det var roligt att dela med mig av ändå. Hade tänkt dela spellista i inlägget, men är fortfarande alldeles för teknisk obegåvad för sånt fuffens. 

Likes

Comments

Idag fungerar inte min hjärna, så om grammatiska fel förekommer är det av den anledningen! Ingen ursäkt, men en förklaring. :/

Sitter denna vackra septembermorgon, tycker lite synd om mina fötter, dricker vätskeersättning och käkar rostade surdegstoast med floras mjölkfria smör. Skitgott!!! Det är viktigt det här med varierande konst istället för att äta det vanliga melliset; rostade, vanliga mackor med smör och dricka oboy. Jag har börjat försöka äta hälsosamt, men det är svårt när man inte gillar nyttig mat så mycket. Detta hälsosamma livet skulle börjat igår, men det gick utför när jag kom hem från skolan och käkade en bit choklad som varken var min eller särskilt god. Det gick ännu mer utför när jag tassade hem igår runt halv två, två tiden och var väldigt sugen på något och upptäckte till min glädje att där fanns det ett paket oöppnat Häagen-Dasz glass. Snacka om LYCKA att hitta en sån förundransvärd skatt.

Så idag försöker jag igen och letade igenom mitt sorgsna kylskåp på jakt efter hälsosam utfodring. Kunde göra typ gröt på mitt kylskåps utbud men vill ha på massa socker och det känns ju väldigt motstridigt gentemot den hälsosamma kosten jag eftersträvar. Var inte heller sugen på typ bulgur eller quiona. Så rostade mackor - it is - som egentligen inte heller är så nyttigt. Det är jobbigt det här. Börjar redan ångra mig.

Jag är även mycket medveten om att mina matvanor går att efterliknas till en tolvårig pojke. Eller tja, helt ärligt nu - jag är en tolvårig pojke. Det är ingen hemlighet. Har samma edgy bajshumor som en och är lika kaxig. Även klädseln! Det har hänt ett flertal tillfällen att jag har traskat ut genom dörren i adidasbrallor (svarta med vita tre streck, ni vet vilka, snälla), en ful hoodie, ett par sneakers och en bomberjacka.


Nog om att jag är min lillebror. I lördags var jag och såg “IT”. Det var kul! Rätt kass film, mycket jumpscare och lite skum. Men tycker däremot det är värt att se den! Bill Skarsgård är som alltid fantastisk. Älskar honom, han är så precious. Vägrar att översätta precious, för det fungera utmärkt på honom. Han är särskilt bra i “Kronjuvelerna”, vilket jag tycker är en bra svensk film som ingen verkar ha sett, så då delar jag med mig utav två filmtips. Ha det bra sköningar.

Likes

Comments

......prank, det är tisdag, men anyway

Förälskad i denna sång!

(Anledningen till att jag länkar till youtube är för att jag är för att jag är tekniskt obegåvad och har ej listat ut hur man länkar till spotify)

Likes

Comments

Jag är hemma från skolan idag och det beror på min mensvärk från helvetet och att jag har världens rödaste ögon. Orkar inte gå till skolan en dag till med mensvärk för jag mår så äckligt illa. Plus att jag ser ut som en knarkare. Det är tyvärr inte en look jag eftersträvar även om många av mina vänner samt bekanta verkar tro det. Och det gamla paret som stod bakom mig på Ica idag som hade noterat mina "drogögon" och tyckte jag såg ut som en knarkare när jag var klädd i helsvart(??????).

Så jag är hemma nu, lystrar till $uicideBoy$ och Lorentz, käkar rostade mackor och dricker oboy och tycker lite lagom synd om mig. Rostade mackor och oboy är verkligen min nya obsession sen jag såg en tweet om hur underskattat det var. Det är nu mitt levebröd.

Likes

Comments

Sitter just nu på geografin och har mensvärk och dödsångest. Vi pratade om jordens undergång vilket gör mig lite rädd, för jag är nämligen en wank(!!) som är rädd för allt(??). Sen har vi kollat på “schyssta gravitationer” som min lärare uttryckte det så fint; vilket var helt okej kul för gravitationerna var faktiskt rätt schyssta.


Min helg var space:ad, men väldigt kul. Hade roligt verkligen hela helgen, till och med igår trots att jag mådde skit! Men men, man mår ju som man förtjänar. Vaknade klockan halv elva och lyssnade på Sam Smith. Eftersom jag inte mådde riktigt bra en och var för trött för att öppna ögonen och gå upp, så jag började då dansa med ögonen. Ett litet urval av vänner fick bevittna det på plattformen Snapchat och menade "att det inte var vackert". Jag tror de ljuger för att det är avundsjuka på att mina ögon kan dansa blundande. Galet Partytrick! Mycket bättre än Miss BlowMe’s som är att göra konstiga ljud från munnen. (Det där var en pik, Hannah)

Det blev lite bättre (mitt välmående) när jag käkade rostade mackor och drack oboy. Har glömt hur underbart gott det var, sjukt underskattat det här med oboy och rostade mackor.

Längtar hem just nu till min lilla gubbvila. Tror den tyvärr komma bli kukblockerad av min mormor som vill fika. Om vi dricker oboy och käkar rostade mackor är jag dock mer än villig att ge upp min lilla efterlängtade gubbvila för det fikat.


Eftersom det är ju måndag och den här påhittade tradition infaller; den så kallade “Musik-Måndag” hade jag tänkt att tipsa om några låtar av Oskar Linnros för jag älskar hans musik och jag älskar han också. Han är en sådan mysig shuno som man vill mysa med på typ en skidsemester i Åre eller i Alperna.

Likes

Comments

tja bloggfan

Idag har varit en tråkig dag präglad av migrän och illamående. Jag börjar 8.20 och slutar 16 på torsdagar vilket jag tycker är nästan olagligt. Jag har inte heller gjort ett piss på lektionerna (sorry om någon av mina lärare har googlat mig nu och bloggen dyker upp och ni läser det här, hehe, ber om ursäkt igen men v a f a n jag är klar med allt och har ont i huvudet). Eller tja, jag har jobbat lite faktiskt. Rättare sagt: det jag har gjort idag är att typ “föra anteckningar” på matten samt "räkna några tal" (läs: "räkna": hur många minuter det var kvar av lektionen, därefter hur många minuter det var kvar av dagen och sedan hur många minuter tills jag skulle få åka hem och ta mig en liten efterlängtad gubbvila). Oerhört knepig ekvationer, må jag säga!

Det jobbades även flitigt när min Internationella Relationer-lärare sa att om man gjorde klart frågorna snabbt fick man sluta tidigare. Då gick det swish swish och jag arbetade som aldrig för! Sen var arbetsmyran Greta klar och loggade ut från Norra i ett raskt tempo.

-

Gårdagen var inte lika värdelös utan rätt kul. Det började bra med att jag inte trampade i en spya som låg och var sig själv på tågstationen. Sen hade jag italienska med min vän. Vi skrattade åt saker som inte ens var roligt, vilket är rätt standard oss. Därefter hade vi typ ett hål så vi gick och ruttnade på ett fik och skrattade åt potentiella inköp av tracksuits från adidas. Min mor skulle bli så stolt över mig om jag la mitt CSN på en adidasdress.

Efter ruttnande på fiket begav vi oss till skolan och hade Visuell kommunikation. Först skrev vi en bildanalys av en tavla vilket jag tycker är rätt kul för jag går loco på sånt. Vad som var mindre kul var när vi analyserade tavlan sen efteråt; dennes betydelse, syfte, osv. och min egna loco/space:ade analys inte liknade någons annans. Vet inte om jag har någon skev verklighetsuppfattning för detta är inte första gången jag har bildat en helt egen uppfattning om en bild som någon annan inte verkar delar. Ska jag börja bli lite orolig för mina analyser verkar vara helt förfärligt inkorrekta? Jag som på riktigt tyckte jag var måttligt bra på att göra bildanalyser. Aja! Hon kommer få en sådan glad överraskning när hon öppnar mitt dokument i alla fall.

När jag satt där och ångrade alla mina livsbeslut och särskilt mitt beslut att skicka in min bildanalys öppnade jag lite spontant min mejl. Till min stora och glada överraskning stod det att jag hade fått en kallelse till att spela match. Jag tackade ja och skyndade mig hem från skolan. (Skulle skyndat mig även om det inte var match.)

Själva matchen gick väl sådär för min del, men mitt lag vann med 2-1, vilket var jättekul och det var sjukt kul att få spela match igen efter typ två-tre år!

I bildbrist och framförallt eftersom jag inte riktigt vill dela med mig av min misär i bildform på en offentlig platform får Ni en lite mysig bild från Nice.

Likes

Comments

Idag vaknade jag klockan tio-någonting med millenniets dunderförkylning. Var hemma från skolan igår och ville vara det idag med, men så blev inte fallet. Istället släpade jag mig upp, drog på mig kläder och gled ner i köket. Satte på kaffekokaren, försjunken i tankar medan Beatles “A Day In The Life” spelades i kökets lilla högtalare och funderade på ordet “planet”s många betydelser. Därefter fixade jag i ordningen en frukost som blev riktigt äcklig och drack kaffet. Kaffet luktade verkligen snopp. Alltså helt seriöst. Snoppluktande kaffe. Mums! Allas dröm att starta dagen, eller hur?

Skrev ett långt jävla inlägg om att man inte ska ta någon.jävla.skit. men det blev varken bra eller motiverande utan bara trött. Lite som jag nu; stora drömmer och mål om motivation, men är mest trött. Därför behåller jag inläggets början och ska istället tipsa om lite låtar jag har fastnat på.

Början är inte så bra, men den liksom stegras i "brahets"-stadiet. Den blir bättre och den är typ skitbra vid 0.55

Vet ej varför jag gillar den här låten så jäkla mycket men tycker texten är typ lite funky.

Likes

Comments

Haha, dessa två ord saker trodde Ni inte att man kunde sätta ihop och få det att fungera va?

Lol! Det kan man inte heller :)

Vet inte om jag nämnde i föregående inlägg men att när jag insjuknade i halsfluss bunkrade jag ihop och kröp in i ett ide (mitt rum) i en vecka. Jag var vaken i snitt nästan varje dag i sex till åtta timmar. Hur jag tillbringade min värdelösa vardag var av att tycka synd om mig själv och hoppades lite att jag hade svalgkörtelscancer och utvecklade en böld så att jag fick andingsvårigheter och kunde äntligen(!) få dö ifred.

Det som gladde mig med att sova i en vecka var att jag trodde att jag hade tränat mig till normala sömnrutiner. Trodde jag. Ännu ett roligt skämt!

Igår, nämligen, dygnade jag. DYGNADE. Jag är sjutton år gammal tant, inte en energidrycksmissbrukande, dorito-käkande, trettonårig CS nörd. Förstår inte hur min kropp klarade av att vara vaken i trettiosex timmar utan sömn. Ingen liten gubbvila eller eftermiddagslur; utan helt jävla sömnlös.

Vad som även skedde igår är att mitt trötta arsle släpade sig in till T-central med min bittra lillebror för han skulle ta mopedkort och inte hittade för han har inte riktigt fattat hur man använder Google maps (lat) och är för "folkskygg" (jäääääääävligt lat) för att fråga om vägen. Som den fenomenalt duktiga storasystern jag är ställde jag mig upp och följde med in till stan.

Låg och solade den morgonen och trodde jag såg ljud. Ungefär så trött var jag för att sätta ord på det. Så min lilla färd in till stan med min "folkskygga" lillebror kändes som en illusion eller en konstig dröm.


- Så, vad jag har kommit fram till att anledningen till att jag dygnade är av två orsaker: Games of Thrones och för att jag var taggad på att sola. Ni förstår, jag har aldrig sett GoT utan började kolla på det för två dagar sen. Idag är jag på nästan sista avsnittet av säsong tre vilket är lite oroväckande men det glada nyheterna är att jag har i alla fall sovit!


Puss och kram!


Likes

Comments

Tja. Har aldrig börjat ett inlägg såhär och det känns jättekonstigt, men aja, gjort är gjort och kommer aldrig tillbaka kaka. Det där var jättetöntigt, förlåt. Har druckit alldeles för mycket kaffe idag så hela jag skakar och har ökat i 2000 karma på jodel inom loppet av typ fyra timmar. Kunde ökat ännu mer om jag inte har så jävla många “opopulära åsikter” enligt jodel. Satans jodel asså, förstör mitt galna flow.


Idag är det söndag och jag har ingen söndagsångest för att jag har förlorat det här konceptet som kallas för tid. Jag har halsfluss och räknade ut att under den här veckan har jag varit vaken mellan 6-8 timmar varje dag, resten har jag sovit. Kan ni förstå? Nä, inte jag heller, min vanliga sömn per natt brukar vara 3-6 timmar och nu detta? Fatta hur sjuk jag har varit! Fatta hur synd jag har tyckt om mig själv! Galet asså.

Ligger i min säng och möglar lite lagom och lyssnar igenom Tyler, The Creators nya album, som jag vet att jag är “fett efter” med att lyssna på men det beror på att min spotify prenium tog slut och jag pallar inte med spotify utan prenium. Jag vet hur äckligt bortskämd jag lät där, men snälla - på riktigt, låt oss bara överväga detta faktum: Spotify utan prenium är fan värdelöst. Ett av alla mina i-landsproblem. Men! Nu har jag fått tillbaka mitt prenium så nu ska det lyssnas massa på det jag har missat. Hallelujah.


Om ni undrar vad som har hänt den senaste veckorna så har jag varit på Way Out West, slutat sommarjobba och trott att jag har haft hjärnhinneinflammation, hjärntumörer, leukemi, lunginflammation, kol samt svalgkörtelscancer. Jag har begått misstaget, ett flertal gånger att googla mina symptom. Jag vet att jag har ett problem och jag säger att jag aldrig ska googla mina symtom, men så hamnar jag där igen och så har jag mjältbrand.

I alla fall - jag har varit lite “småsjuk” hela sommaren och jag hostade nonstop i en vecka, sen var jag frisk och sen började jag kräkas och hade ont i huvudet vilket ledde till misstanke om hjärnhinneinflammation, hjärntumörer samt leukemi (av någon konstig anledning?) för att Vårdguiden sa det. Jag var ensam hemma när detta stadium skedde och låg och fipplade på mitt testamente när min mor ringde och fråga hur läget var. Jag berättade om min tankegång ledde till att jag inväntar min död och jag kunde höra hur min mor skakade på huvudet och muttrade “att det här är så typiskt dig” men därefter ringde min farmor för att hon skulle komma till undsättning. En tid senare dök min farmor upp och tog mina besvär och symtom på största allvar och kidnappade mig. Låg och möglade hemma hos henne ett par dagar tills min feber gick ner och flydde sen hem. Förstår inte varför jag flydde, jag hade det nämligen rätt bra. Farmor tog mig på allvar och gav mig utfodring i from av hemlagad mat och TacoBar.

Farmor konstaterade även att det inte var något av det jag hade fruktat, utan någon infektion i kroppen för att jag hade feber.


När jag flydde hem umgicks jag med några kompisar, hade en liten tillställning och sedan åkte jag på Way Out West, som var störtkul(!!) och där började jag uppleva besvär i min hals. Way Out West tog slut för en vecka sen och jag har inte gått utomhus på hela den här veckan, förutom två gånger, då den ena var för att gå ner till Ica för att köpa chokladpudding.

Den andra gången ringde jag 1177 som sa att jag borde besöka vårdcentralen och så gjorde jag det. Min doktor konstaterade att jag hade halsfluss och var svullen på ena sidan. Hon sa att om det blev värre och utvecklades en böld, borde jag söka akuthjälp. Cyberhypokondrikern som jag är började jag givetvis googla mina vad bölder i halsen var och insåg att det var svalgkörtelscancer. Jag blev så orolig att jag somnade och sov i tre timmar. Drömde om ett liv utan min katt, vilket var rätt jobbigt.

Nu mår jag dock bättre! Penicillin är bra och tror inte det kommer börja växa en böld i min hals. Har längre ingen feber vilket också känns bra!


Hej så länge, kära vänner. Nu ska jag fota min katt och lägga ut på jodel och hoppas jag får mer karma.


Likes

Comments