Varje morgon ser ungefär likadan ut för mig. Kaffe och frukost på tåget till en bok, ca 45 minuters tågresa och sedan lite pendeltåg innan jag är framme på jobbet. Kaffet har jag börjat dricka koffeinfritt, jag vill fortfarande ha smaken av kaffe på morgonen.

Jobbet ja, det jag endast har jobbat på en månad, provanställningen går ut i mitten på februari och jag har ingen aning om vad som kommer hända när de vet att jag är gravid.

Försöker att inte tänka på det för mycket, kroppen har börjar krångla lite också, har inte inflammation i någon särskild led utan smärtorna sitter överallt och förflyttar sig efter behag.

Ser fram emot en intressant arbetsdag oavsett. :)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Nu har jag upptäckt hormonella gråten eller vad jag ska kalla den. Det började med att jag insåg att pyret kommer ta över mitt pysselrum. (Som jag knappt använder) jag kände att jag inte hade någon plats i hemmet. Det fortsatte med att jag såg en faktura från jobbkortet som ska betalas innan jag får tillbaka från jobbet. Den kan betalas och säkert kommer företaget fixa det men jag hade redan börjat gråta och då gick det inte att sluta.

Efter en stund började jag känna mig löjlig, jag använder pysselrummet 1 gång i månaden max och pyret ska flytta in där. När jag ändå hade börjat gråta fortsatte det med hur vi ska få plats med alla kläder och sängkläder som jag redan nu vill shoppa.

Jag har tänkt att vi ska vänta ett bra tag med att shoppa, även om det kliar i fingrarna är vi inte ens förbi största risken.

När jag inte kan shoppa direkt åt pyret gjorde jag det indirekt. Igår, lördag vid 21.30 åkte jag till Maxi för att köpa förvaringslådor.

Likes

Comments

Som reumatiker behandlas man oftast med läkemedel som påverkar planeringen av en graviditet. Redan för två år sedan började vår planering, då behandlades jag med ett läkemedel som heter Arava. Detta är ett ovanligt läkemedel att ge till en reumatiker i fertil ålder då det krävs att man varit utan läkemedlet i 2 år innan man bör försöka bli gravid.

Reumatologens graviditetsspecialist upptäckte att jag behandlades med denna och gjorde flera tester för att utreda om medicinen fanns kvar i kroppen. Så var inte fallet men vi valde ändå att inte försöka (jag studerade just då) och satte in P-stav igen.

Samtidigt som detta började jag med en ny medicin i samråd med reumatologen, Simponi. Denna medicin skulle jag kunna använda tills jag fått ett plus. Det tog bort lite av pressen att vara utan mediciner.

All medicinering avslutades på en gång och min kropp har hållit sig i schack hittills. Jag har hört och läst många historier om att vara gravid som reumatiker, många har mått bra under graviditeten, andra inte lika bra.

Vad min graviditet kommer att innebära för mina inflammerade muskler och leder det vet jag inte ännu.

Det jag vet är att jag nu i vecka 9 mår bättre i lederna än vad jag gjort sedan den hösten min sjukdom bröt ut. För mig påverkar hösten och dess väderomslag väldigt mycket. I samband med att jag blir hemskt (pga graviditeteten) trött på kvällarna brukar smärta i höfter och fötter komma. Men eftersom att graviditetströttheten gör att jag däckar på 2 minuter (första gången i mitt liv det händer) så påverkas inte sömnen av smärtan.

Det var lite om denna graviditets början.

Likes

Comments

Jag är 27 år, och gravid i vecka 9 med vårt första barn.

Anledningen till att jag startar denna blogg är för att jag känner behovet av att skriva ner mina tankar och funderingar, redan nu har jag gjort slut på ett skrivblock och tänkte att det är lika bra att jag startar en blogg. Andra har säkert samma funderingar.

Som 15-åring blev jag diagnostiserad med barnreumatism (Juvenil Artrit) och senare som 18-åring diagnostiserad med Chrons sjukdom. Vad detta innebär för graviditeten kan endast framtiden utvisa.

Följ gärna mig och min graviditetsresa.


Likes

Comments