Header
Sarajevo

Vet att jag snart kommer att få skäll om jag inte skriver någonting, så jag lär väl göra det då. Den här veckan har varit skit, bokstavligt talat. Jag vaknade natten till tisdag och hade så fruktansvärt ont i magen. Så jag fick spendera resten av veckan med att springa mellan sängen och badrummet. Kul liv! En vända satt jag inne på toaletten, helt kallsvettig och höll på att tuppa av för jag mådde så illa.

Men nu verkar det ha gått över! Idag klarade jag till och med av att gå ner på stan och både växla pengar och handla mat. Det blev kanske lite lättare när det var 20 grader och solsken.. I mitten av Oktober. Jisses!

Resten av helgen lär jag läsa. Jättemycket. Speciellt eftersom jag missat nästan alla föreläsningar den här veckan.. Tänk att det är så mentalt stressande att läsa flera, sex stycken, kurser samtidigt? Det är ju ändå på det sättet jag gått majoriteten av alla år i skolan. Men nu känns det helt omöjligt att få någon ordning på det.

Så, ikväll ska jag njuta av House of Cards, och imorgon lär jag verkligen ta tag i det här. Känns tungt att redan ligga efter. Men det hinner väl förhoppningsvis reda upp sig innan Mid-terms. Japp. Det ska jag genomlida sen. Hjälp mig?

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Sarajevo

Måndag och en ny vecka har officiellt börjat! För varje dag som går känns dagarna här mer och mer som vardag. Klockan ringer 06.30 och målet är att vara ute genom dörren 07.30, då bör jag vara framme vid Campus cirka 08.30. På vägen hem efter dagens föreläsningar är slut brukar jag stanna och handla på någon av de små mataffärerna som ligger nedanför backen. När jag väl är hemma blir det direkt in i duschen och sedan middag. På måndagar är planen att laga mat som räcker till onsdag, eftersom jag kommer hem sent mån-ons, på torsdagar slutar jag jättetidigt så då finns det lite energi till att faktiskt leva. Hoppas jag. Hittills har jag mest spenderat kvällarna framför Netflix, men nu lär jag väl börja läsa lite på kvällarna istället. Så nej, det är inte direkt ett fartfyllt liv lever, men det fungerar för mig! I alla fall just nu.

Så istället för ett långt inlägg bjuder den här tråkmånsen på några bilder från området jag bor i, från spårvagnen och på min fantastiska middag. Roligare än så har det inte varit på Balkan idag!

Likes

Comments

Sarajevo

Jag lovade ju redan förra helgen att jag skulle visa kort på lägenheten, så det är väl hög tid att göra det nu kanske?

Det är en jätteljus och mysig lägenhet, och jag trivs verkligen jättebra! Huset jag bor i ser som sagt lite risigt ut, så lägenheten blev verkligen en positiv överraskning. Och i ärlighetens namn ser den precis ut som på bilderna. Sakta men säkert börjar jag också vänja mig vid att bo på femte våningen också, även om jag fortfarande får svindel varje gång jag tar ett steg för långt ut på balkongen. Men det bästa är ändå att det finns både tvätt- och diskmaskin i köket, vilket verkligen underlättar livet!

Både området och huset verkar ganska lugnt. Nedanför backen ligger en jättemysig stadsdel med massa fik, små restauranger, affärer och såklart ett bageri! Plus att själva city ligger en knapp kilometer härifrån. Det är faktiskt väldigt sällan jag hör eller ser några andra som bor i huset också, vilket är skönt på ett sätt. Har sprungit på några i trappen och hört några dörrar öppnas eller stängas, men det är allt. Eftersom staden i sig låter så mycket är det faktiskt skönt att ha det rätt tyst omkring sig! Det enda negativa med att bo här är just att huset ligger mitt i en brant backe. Just nu är det lugnt, men ser inte fram emot vintern.. Kommer skämmas ihjäl när jag ska halka mig upp och ner varje dag. Och med mitt record kommer jag förmodligen dö på kuppen..

Från universitetet fick jag tipset av att leta lägenhet på en bosnisk hemsida, men eftersom jag är lite obstinat så gjorde jag självklart inte det. Istället letade jag på Airbnb, och där hittade jag denna pärla! Så just nu känner jag lite att jag aldrig mer vill boka en resa med hotell, utan istället bo så hör. Hemma hos någon, mitt där det vardaglig livet händer. Jag läste ganska många recensioner, såklart efter jag bokat, och alla var inte positiva. Men jag tror ändå att om en bara är lite open minded och inte har allt för höga förväntningar så är det sjukt spännande att faktiskt få bo som vem som helst. Absolut tänker jag inte säga att det alltid är kanon, det är ändå första gången jag gör så här. Men för mig har det fungerat jättebra och så himla smidigt!

Likes

Comments

Sarajevo

Terminens första vecka är officiellt över, och trots en dålig start är jag ändå nöjd med den. Kurserna verkar intressanta, föreläsarna har varit bra och det förväntade språkproblemen har jag inte riktigt upplevt än. Absolut att det är ovant att prata, lyssna, tänka och anteckna på engelska. Men det är ändå inte ett dugg svårt att hänga med i föreläsningar, vilket är jätteskönt!

Kursen International Law and Diplomacy verkar vara precis lika fantastisk som jag förväntade mig, och både International Security och Contemporary Foreign Policy är riktigt positiva överraskningar. Trots stress, nytt system och ovant språk tror jag den här terminen kan bli riktigt bra!

Något annat som varit riktigt bra den här veckan är vädret! Morgnarna har varit kalla och dimmiga, men strax efter lunch så har det blivit runt 20 grader varmt. I tisdags kväll satt jag ute på balkongen i solen och FaceTime:ade med mina favoritungar. Helt galet för en kväll i oktober ändå?! Just då kändes inte livet allt för tungt!

Förutom att gå på föreläsningar har jag inte gjort direkt någonting den här veckan. Har varit helt slut när jag kommit hem så kvällarna har bestått av dusch, middag och tillslut Netflix i sängen. Trots att kvällarna blir lite ohändelserika känns det skönt att ha hittat en rutin som fungerar för mig. Nästa vecka lär jag kanske dock byta ut Netflix mot att läsa böcker, i alla fall någon timme innan läggdags. Känns inte riktigt som att jag kommer komma undan med att bara gå på föreläsningar den här terminen..

På vägen hem i torsdags stannade jag på ett bageri och köpte Burek. Alltså jisses va gott.. Skickade en bild till min kära bästa vän som kallade det för en "wienerbröds-pirog", och det är väl ungefär vad det är. Köttfärs inlindat i filodeg. Mumsigt!! Nästa mission är att hitta en likadan, fast fylld med spenat!

Bjuder på lite fler bilder också, framför allt för att visa vilket spännande väder det är här. Plus att det liksom alltid finns en fin utsikt att njuta av någonstans!

Likes

Comments

Sarajevo

Idag hade jag planerat att skriva om hur fantastisk dagen varit och hur bra det känns att börja plugga igen. Men riktigt så blir det inte.

Min tanke med att skriva var dels att dela med mig av min upplevelse här, och dels att själv kunna se tillbaka på hur det faktiskt varit. Därför blir det här ett väldigt ärligt inlägg som faktiskt inte är menat att söka sympatier, utan jag tycker det är viktigt att lyfta fram det jobbiga också.

Idag när jag satt på Campus bröt jag ihop fullständigt. Allt är nytt, saker krånglar, min dåliga självkänsla blev överväldigande.. Det blev helt enkelt för mycket. Till slut satt jag i korridoren och kände hur kroppen domnade bort, hur synen försvann och hur andningen blev tyngre. Jag har aldrig upplevt panikångest, men jag gissar på att detta var någon form av panik eller ångest. Tillslut flydde jag därifrån. Jag bara gick ut från Campus, tog bussen och drog.

Jag åkte tillbaka in till stan, gjorde ett ärende och sen hade jag lugnat ner mig. Min första tanke var att hämta mina grejer och åka till flygplatsen, men jag åkte tillbaka till Campus. Jag fick direkt till den fantastiska människan på International Office som jag pratade med förra veckan och erkände. Att jag inte fattade någonting, att jag haft en liten ångestattack och att jag inte visste hur någonting fungerar. Hennes reaktion var att ingenting är olösbart, sen löste vi det mesta.

Så dagens sista föreläsning lyckades jag åtminstone ta mig in på, trots darriga ben. Absolut ingen del av mig är stolt över att jag flydde därifrån, men en stor del av mig är stolt över att jag åkte tillbaka. Direkt. Och vågade be om hjälp.

Att flytta utomlands är en fantastisk upplevelse, och bara på de här dagarna känner jag att jag växt och utvecklats. Men det finns en baksida. Det är ensamt, läskigt och på många sätt överväldigande. Att handla är jobbigt på grund av att pengarna är nya, att krångla med skolan är jobbigt på grund av att allt är på ett annat språk än det man normalt använder, att gå ut är jobbigt på grund av att man alltid är själv och känner sig utstirrad. Men det går. Och för varje dag går det lite lättare.

Jag är helt övertygad om att det här kommer att bli bra. Men jag förstår också att det kommer ta tid. Något av det svåraste som finns är att visa sig svag, men ibland är det absolut nödvändigt för att överleva.

Bryt ihop och kom igen, imorgon tar vi nya tag!

  • Sarajevo

Likes

Comments

Sarajevo

Dag två börjar gå mot sitt slut här i Bosnien. Nyss satt jag i soffan med balkongdörren öppen medan mörkret smög sig på. Så mitt i allt kör det inga bilar utanför och det är helt tyst. Precis då ljuder böneutrop över hela staden och det var bland det häftigaste jag varit med om. Sen började det köra bilar igen och stämningen var förstörd. Det hann ändå bli ganska tydligt att livet här är helt annorlunda mot mitt liv hemma.. Mäktigt!

Idag tog jag sovmorgon och sen låg jag kvar i sängen till 11. Orkade inte ens sätta mig upp innan dess typ. Men efter att ha käkat sen frukost masade jag mig ändå ut. Fick påminna mig om jag faktiskt är här för att plugga innan jag bestämde mig för att försöka mig på att åka ut till Campus.

Det var faktiskt inte alls svårt att varken ta sig dit eller att hitta, men det är långt och det tar tid. Fast som den äkta småstadstjej jag faktiskt är känns det lite häftigt att ta spårvagn genom hela staden varje dag. Plus att en hinner med att se så himla mycket!

Imorgon ska jag tillbaka för att registrera mig på kurser inför terminsstarten på måndag. Är lite pirrig faktiskt. Fast jag smet in på campusområdet redan idag.. Busigt värre!

Resten av kvällen tänker jag bara ligga i sängen och Netflixa. Det enda rimliga att göra när skoskavet börjar bli överväldigande!

Campus verkar ligga i utkanten, så bergen som omger Sarajevo är verkligen tydliga och mäktiga.

Bjuder på två bilder från mitt nya hem också. Balkongen allra längst upp är min. Våning fem. Fantastiskt för någon som är livrädd för höjder.. Men utsikten är fantastisk! Ska försöka komma ihåg att ta kort på lägenheten imorgon när det är ljust.

Nu Peaky Blinders till läggdags!

  • Sarajevo

Likes

Comments

Sarajevo

Jag har faktiskt lite svårt att förstå det själv, men jag gjorde det faktiskt. Okej att det inte är för alltid, men jag har nog aldrig varit så orolig och rädd som när planet lyfte från Arlanda i morse. Men nu sitter jag här. I en stad jag aldrig varit i tidigare, i en jättemysig lägenhet som faktiskt fanns.

I förmiddags satt jag mest bara och stirrade ut genom balkongdörren och ville åka hem igen. Kände mig så fruktansvärt ensam och gråtfärdig. Men framåt eftermiddagen insåg jag att oavsett om jag tänkte ge upp och åka hem direkt så behövde jag verkligen äta något. Det slutade i alla fall med en två timmar lång promenad runt i stan. Kom hem med både ett nytt simkort och lite mat.

Insåg dock i mataffären att det kommer bli en utmaning det här med att handla. Jag kom hem med någon form av köttfärs, men helt ärligt har jag inte den blekaste aning om vilken sorts djur det kom ifrån..

Nåja. Efter en promenad, en lång dusch och lite mat kändes det mycket bättre. De senaste timmarna har jag faktiskt bara videosamtalat med en massa fina, förstående människor. Tack för att ni ställde upp på Det!

Nu ska jag krypa ner i sängen och spendera min första natt här. Ska bli bättre på att ta kort också, någon dag.

  • Sarajevo

Likes

Comments

Sarajevo

Ja men jaha. Just nu sitter jag på Arlanda och dumstirrar på Gate 17. Har väldigt svårt att greppa vad jag egentligen håller på med. En del av mig är skittaggad, medan en del bara vill gråta.

Nåja, det finns väl ingen återvändo nu direkt. Så idag åker jag till Sarajevo. I större delen av mitt vuxna liv har jag velat flytta utomlands, men just nu är jag inte direkt jättekaxig.

Wish me luck, så ses vi på andra sidan Europa. Jag ska verkligen försöka uppdatera om de här fantastiska månaderna, men just nu ska jag lyssna på peppig musik och djupandas en stund.

Likes

Comments

Sarajevo, Snicksnack

Dagarna rullar på snabbt nu och om tre veckor ligger jag mest troligt sömnlös och räknar minuterna tills det är dags att åka till Arlanda. Tre veckor. Det är helt galet. En del av mig önskar att det var längre tid kvar, en del önskar att det vore imorgon.

Det var någon på jobbet som frågade mig för ett tag sedan vad som kommer bli jobbigast med att åka, så jag funderade lite på det faktiskt.

Självklart kommer det bli tufft att vara utan familj och vänner. Att inte kunna ringa när som helst, umgås eller vara spontant ta en kaffe. Men det tror jag ändå kommer vara hanterbart. Ärligt talat, det gick ju ändå hyfsat när jag bodde i Norrland. Klart det blir tråkigt och jobbigt, men just den biten har jag redan provat på en gång och är mer beredd på hur jag ska hantera det.

Svårare blir det nog att inte få träffa mina fantastiska extraungar. Alltså jag vet att de inte är mina, men de är min bästa väns och därför är de lite mina. Ikväll var jag barnvakt åt dem en stund, och då insåg jag hur tråkig min vardag kommer bli utan dem. Jaja, det är bara fyra månader, men jag är van att träffa dem varje vecka. Att hämta dem i skolan och på dagis. Att tjafsa med dem om att jag har rätt. Bästa som finns är att diskutera någonting jättemärkligt med den stora eller att bli kommenderad hur en ska bete sig när en leker av den lilla. Blir lika förvånad varje gång jag kommer på hur mycket jag tycker om de små skitungarna.. Den lilla har sagt hela tiden att hon ska flytta med mig. Hade ändå tyckt att det var helt okej..

Det värsta kommer nog ändå bli att åka ifrån katterna. Ja jag veeeeet, crazycatlady.nu. Men det är mina bebisar?! De sover i min säng varje natt, de väcker mig orimligt tidigt för att de vill ha mat, de är de mysigaste hårbollarna i världen.. Alltså jag har på riktigt svårt att sova på jobbet en natt för att det är så mycket plats i sängen. Hur ska jag ens klara mig fyra månader?! Försöker att inte ens tänka på det för hjärtat brister fan när jag råkar göra det.. Är mest orolig över att de kommer glömma mig och inte vara allas lika mycket mina bebisar när jag kommer hem..

Förutom dessa lite mer mentala utmaningar har vi ju faktiskt det här med snuset också. Absolut, det är en dålig vana osv osv. Men nu är det en dålig vana jag är rätt inkörd på sedan några år tillbaka. Har funderat på om det inte vore en bra idé att sluta nu när jag åker, men jag vill ju inte ens sluta snusa. Har suttit och försökt räkna ut hur många dosor jag kan få med mig in om jag gråter och säger att jag ska studera i några månader. Har kommit fram till att det ser rätt mörkt ut..

Trots det här tror jag fortfarande att det kommer bli asgrymt. Så fort jag slutat ångra mig och längta hem såklart.

Likes

Comments

Sarajevo, Snicksnack

Dagarna rullar på snabbt nu måste jag säga. Trots att jag hållit på med planeringen av och fixet med höstterminen sedan i mars har jag nog fortfarande inte rikrigt förstått att jag faktiskt ska åka om bara några veckor..

Har samtidigt drabbats rätt hårt av mitt fantastiskt dåliga självförtroende också. Funderar ganska mycket över om jag verkligen kommer att klara av studera utomlands. Känns inte som att jag är bra på engelska bog för varken talet eller att skriva. Men framför allt har jag börjat bli orolig över att inte hitta någon att umgås med. Småprat och att ta kontakt är verkligen inte min starka sida, samtidigt som jag är en person som faktiskt behöver rätt mycket social kontakt för att må bra. Är livrädd för att vara helt ensam i fyra månader om jag ska vara ärlig. Jag försöker hela tiden intala mig att det kommer gå bra, men oron finns verkligen där..

Därför är det ändå väldigt skönt att allt praktiskt börjar vara klart. Belastningsregistret är på väg, lägenhet är fixad och jag har tagit första vaccinationen mot hepatit. Brukar aldrig vara nojig över sjukdomar och har faktiskt aldrig vaccinerat mig inför någon resa tidigare. Men eftersom jag ska vara borta så pass länge, och jag vill kunna äta på alla skumma ställen med bra mat, kändes det lika bra. Vuxenpoäng tack!

Nåja. Trots oro ska det bli så galet spännande att komma iväg. Flyget på morgonen den 27e september. Så jag vet inte riktigt, men det börjar kanske bli dags att se över vad som ska med snart? Och kanske framför allt, försöka läsa på lite mer noggrant om både klimatet och alla häftiga ställen som måste besökas.

Så, tips på hur en slutar oroa sig över saker som inte går att påverka just nu tack. Och, tips på hur en blir mindre akward och mer outgoing mottages tacksamt.

Likes

Comments