View tracker

Godkväll allihopa!

Idag var en allmänt shitty day rakt igenom. Började med att jobba, sen så blev det läkarbesök. Blev undersökt och fick ta lite prover och få utskriven ny medicin. Längtar tills provsvaren så man kan få reda på vad felet är. Utöver för lågt blodtryck då.

Tar så mycket tankar och energi när man inte mår helt 100, och jag stör mig något enormt på det. Vore så grymt om allt bara kunde fungera 😂

Annars så har jag köpt hem en maaaaassa celsius, så lär slippa känna mig trött ett tag framöver haha. Plus att jag la en beställning idag på nått jag suktat efter i flera år! Men det får ni se vad det är när det väl kommit fram 😈

Ha en fortsatt trevlig kväll! ♡

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej!

Började dagen med att jag hade sinnessjuk mensvärk, ringde in till jobbet och sjukanmälde mig.
Det jobbiga är att jag äter receptbelagda starka mediciner mot den värken, och ibland så funkar det väldigt bra, och ibland så håller det inte riktigt i sig som det ska.
Idag var ju självfallet en av dem dagarna då det skulle gå åt helt fel håll.
Hoppas på att det släpper asap!


I övrigt så har jag haft en bra period, har varit och kikat på drifting, hunnit köra hoj, och umgåtts med folk och haft det bra. Det ör jag otroligt tacksam över! Har ju börjat jobba igen med, men det förstod ni nog med tanke på första meningen ovan haha.
Har tur där med, trevliga och roliga kollegor, och utan dem hade det nog inte känts lika bra.

Skickar upp lite bilder och hoppas att allt inte blir huller om buller.
Ta hand om er! <3



Likes

Comments

View tracker

Var ett tag sen sist jag uppdaterade här, men ser att det är dagliga sidvisningar.
Kanske på tiden att börja igen!

Loggade just ut från wow för att sova lite var tanken, men insåg att det känns rätt meningslöst då man ändå inte är trött. :(



Tänkte skriva av mig lite, nått som tynger.. all styrka till dig detta handlar om!

Häromdagen pratade jag med en person som inte alltid haft det lätt, nån som alltid ställt upp för alla andra och hamnar alltid själv i skymundan. Nån som förtjänar någon som behandlar en med respekt och fullaste kärlek. Personen i fråga anpassar sig, men syns så skarpt att allt inte är 100.
Vad denna person har haft i sina tankar är en gammal kärlek.
En gammal kärlek som aldrig blev gammal eller samlat på sig rynkor, utan flera års ren och skär kärlek, att kunna älska någon mot alla odds folk spottat mot dem. Hur en daglig tankegång cirkulerar runt om hur lycklig man kunnat vara om man bara tog ett steg i rätt riktning - igen .
Nått som inte alls är svårt, nått som alla borde göra utan att tveka för att inte gå miste om något så fagert, något som kunde sätta ens känslor i obalans och ge tonvis av lycka.

Tankegångar är nått av det bästa och farligaste som finns.
Att ha tagit del av få veta, höra och vara med under ett samtalsmässigt äventyr och dras med om nått sådant fantastiskt som värmde tillochmed ens eget hjärta, kan man bara önska lycka och framgång.
Hur man kunde önska lycka, tur och mod.
Ett mod att öppna sig och berätta vad man känner, visa att allt lever och man är beredd.
Det som är det absolut hjärtskärande är att när något är ömsesidigt och man känner vibrationerna i luften, utstrålningen från någon annans hjärta, är att ibland sätter tiden stopp.
Någon står med blottat hjärta, uppfylld av mod och ren kärlek,
så finns den andres hjärta inte längre.

Att stå tomhänt. Helt ensam.
Hur håller du om den du älskar, när det är försent?
Hur ber man om en andra chans och förlåtelse, när inget finns kvar?
HUR tröstar du en person i fråga som inte längre har glöden i blicken kvar? Som förlorat den som var ens rätta. HUR förklarar du för någon att då allt blir bättre?

Det gör ont i ens egna hjärta att inte kunna hjälpa, att inget kan hjälpa.
Som bortblåst och bara ingenting.
Jag skulle inte ens önska min värsta fiende detta.
:/


------

Som bara kort avslut, var rädda om varandra och visa det dagligen.
<3

Alla har vi någon vi älskar som är bortgången.
Sorg fräter sönder på en inifrån, så döm ingen.


Kanske borde även jag göra andra val, kanske ändra allt totalt.
Men man räds förändring; sen är det försent.
Höj de du älskar till skyn och låt de få veta.

Hoppas ni alla sover gott nu/sedan <3




























Likes

Comments


Idag har varit en fin dag, det är egentligen varje dag, men det är inte poängen i detta.
För er som läser min blogg så vet ni "grundinfo" om mig, alltså i stort sett mitt namn och ålder.
Jag är inte cancersjuk eller döende på något vis, så därför är egentligen vare dag bra oavsett.


Varför detta är en bra dag är för att jag fått sista lönen idag, trist att jag sa upp mig men hade inget val. Och det kommer jag få kämpa för att få fram, då jag hade inbrott och även blev sjuk. Ska man kunna serva kunder i ett upplösningstillstånd? Tror knappast det.

Varför det är en bra dag är för att min lön hann PRECIS täcka alla räkningar. Och vad det innebär är att jag och Cani kan få bo kvar i VÅRAT HEM i en månad till. Jag slipper betalningsanmärkningar och kronofogden. Jag slipper panik i nån vecka till, slipper ha en olidlig oro och ångest.

Jag söker aktivt arbeten och jag gillar att ha något att göra och göra folk nöjda, skulle kunna jobba med vad som helst egentligen bara för att få göra "rätt" för mig. Tyvärr har jag inget nytt jobb och då infaller försörjningsstöd.

Vad som är det sjuka i detta, är att jag nu 45 dagar får gå utan pengar.
45 dagar för att jag blev av med mitt arbete.
45 dagar panik och maniskt jobbsökande för att slippa bli vräkt.
Varesig man blir varslad, sparkad eller säger upp sig själv - utan pengar.

Är det egentligen rätt?
Ska jag behöva gå med olidliga känslor kring detta som orsakades från grund och botten att någon tog sig in hos mig och stal, så jag då även inte kunde sova och blev sjuk och då inte kunde gå till jobbet vilket resulterade till att jag blev av med jobbet?
På riktigt?

Att bli så genomruttet kränkt till att nu kunna bli av med mitt HEM? Hur sjukt?

.

Kan inte ens sova inatt. Hört skrik utanför min balkong och någon smällde precis i porten. Jag har inget nytt lås så här sitter jag livrädd. Rädd för att min inbrottstjuv ska komma hit igen. Funderar på hur jag ska göra med alla räkningar. Cani har mat iallafall, det är huvudsaken.

Kollar ut genom fönstret och håller utkik efter nått som kan komma hit och tänkas göra skada. Skitskraj men skrattar bort det. Tar en till lungnade och suger i mig från inhalatorn. Fick ju sånt skit återigen utskrivet av VC mot panikångest. Jo tjena. Tryckt ett par mot illamående också. Borde stå innehållsförteckning i nacken på mig snart å.



Så jävla fel. Man blir utsatt och blir sparkad på återigen. Tänkte köpa mig lite lugn så jag kan sova i form av ett nytt lås, men JUST JA.. Får ju inga pengar så det kan jag ju glömma. Jag får ta mediciner istället. Kul, verkligen! Misärsamhälle.


Klockan är 05 och det börjar ljusna upp. Godnatt till er som kan eller ska sova, en annan ska tampas med ångest från helvetet och hoppas på att nån av mina jobbsökningar får ett svar asap. Sen ska jag undvika blogga från plattan/paddan nästa gång.


Justja! Glöm inte att sponsra livbojen med vad ni kan. Underbara människor som ger katterna en chans, DET om något värmer i hjärtat.

Ta hand om er!! <3


  • 623 readers

Likes

Comments


Begreppen vi känner oss mest bekväma med; kanske, lagom, sådär.

Det kallas ångest, det kallas för stres. Det kallas ett utslitet undermedvetande och en helvetisk press.
Svenssonvardagen är ett faktum och problem existerar inte, leva i ett gigantiskt hamsterhjul. Maten serveras i din skål och vattnet i din flaska, samma maniska rutin dag in och dag ut, världen utanför scarying the shit out of you.
7-16 måndag till fredag, #knegar #cashisking #snartfredag, tills helgen dyker upp. Party tvådagagars #allin och du är kung i baren och är omtyckt av alla. Jävlar vad livet leker! Kanske får vi hem någon goding och drar nått vidrigt och osmakligt onenightstand. Det går bra nu, livet är en fest, ett tivoli och du går före köerna till karusellerna som barn.


BOOOOOOM! Du vaknar upp på söndagen med en svindlande bakfylla och en överväldigande skuldkänsla. Vad hände igår, hur mycket slösade jag & vad har sagts/gjort? Skämmiga samtal/sms och bilder du fastnat på. VAD ska omgivningen nu tycka? Bakispizzan på ingång, du stinker lika mycket ångest som cigarettröken är inpräntad i dina kläder.
Imorgon är det måndag igen. Måndag. För helvete..

Klockan ringer 06, skålen är fylld med samma mat, nytt vatten i flaskan, hamsterhjulet är återigen i rörelse.


.

Sanningen är den att så många inte hinner fatta vad livet går ut på, hur mycket tid vi slösar på skit. Vad grannens åsikt är, våran partners/crush uppdateringar, nya modet och aftonhorans förstauppslag med senaste nytt om skandaler och bantningsmetoder.
Är det verkligen allt vad som ska spela roll? Jobb, festa, leka duktig?
Ärligt?

Är så urless på mellanmjölk, lagom, villa vovve volvo. Fuck that shit.
Folks skitsnack om vad du gör, vad du gjort, vem du är och så lite avundsjuka på det.
Finns ingen tid över till "levande tid" då man faktiskt bara kan få vara, slappna av och kliva ur hjulet en stund. Naej, då ska någon påpeka tidigare missbruk eller varför du inte gör alla till lags.
Är det inte fantastiskt?! Att folk nowdags är små sneaky maskar? Tillbaka från de hål ni kom ifrån. =)


Och ja, jag passar på att hata runt 03-snåret såhär nattetid. Specifikt riktat till Svenssons och min lur som fått sig ett ex antal flygturer på kort tid. Blir så lycklig när man köper ny lur och så är den helt jävla värdelös! :D mwah


  • 728 readers

Likes

Comments

Hejsan! prövar lägga ett inlägg här på nouw(varför bytt från nattstad?!) för att se om det funkar som det ska. Har ju passat på att införskaffa en ny samsung galaxy s5 samt nå surfplatta som jag hoppas jag lär mig fatta


I övrigt så är jag hemma från jobbet pga migrän, tryck i mig massa vätska och sånt så börjar klarna upp. Hoppas ni övriga har en kanondag och mår bra! <3



  • 857 readers

Likes

Comments

Lagom seg på uppdateringar känner jag!

Har just betalat klart alla räkningar (nästan!) , så tänkte att jag kunde skriva nått här =)
Har fått sommarvikariat på inom hemtjänst/hemvård, känns bra faktiskt! Har bra arbetskollegor så finns inget att klaga på, bara lite nervöst och läskigt att allt är så nytt. Men, det som skrämmer en är bra! Då vet man att man kommer ta lärdom.

Hälsomässigt så det nån vecka sen eller två jag varit på VC och gjort kontroller. Inga flera akutenbesök vilket är otroligt skönt! Verkar som att kroppen äntligen vill sammarbeta!! :D Väntar fortfarande på alla provsvar så jag får se hur allt ligger till. Proppar i mig massvis med vitaminer så jag ska hålla mig frisk. Går bra faktiskt!

Och på alkoholfronten så kan jag gå ut med det även här, att jag har slutat. Märkte så otroligt mycket negativt som tillkom både psykiskt&fysiskt, så faktiskt inte druckit en droppe sedan studenten, och så får det helt enkelt förbli. Jag mår bättre och vill inte längre spela med min hälsa, man lever bara en gång och kan vara skönt att må bra under den tiden. ^^


Nu ska jag kolla till min mail så alla beställningar gått igenom, så det inte blir nått strul. Fick ett ryck och tänkte uppdatera garderoben, bilder får jag återkomma med =)

Sköt om er alla och var rädd om er!
Peace















Likes

Comments

Egentligen så spelar det aldrig någon roll vad vi säger eller gör, ingenting kan göras ogjort och vad folk har bevittnat glömmer de aldrig. Sår läker, men lämnar ärr.

Du kan säga vad du vill, göra vad du vill, men kom ihåg att folk kommer ALLTID ihåg vad du gjorde fel eller misstag, medans allt det bra ses som ointressant skit i kanten.

Mår du dåligt kommer folk baktala dig om det med. Är du glad så kommer du väll antagligen få höra att du knarkar. Faller du för någon är du naiv och lösaktig. Väljer du att gå din egen väg så är du en egoistisk idiot som bara tänker på sig själv. Säger du 'nej' så tycker folk du är trist.



Allt är ytligt. & jag är trött på det.
Går inte att vara äkta i ett falskt samhälle. Har släppt dedär med att anstränga mig för folk, eller ens för mig själv. För det tjänar aldrig någonting till. Vill inte yttra mig om något. Helst ingenting alls.
Vad jag saknar är min ensak, vad jag hatar, eller vad jag tycker.
Ju mera du öppnar dig för folk destå mera måste du sålla bland folket för att det inte ska spridas likt en löpeld. Är det inte tragiskt?
Folk som inte ens känner dig sprider skit och beter sig som rövhål.
Jag är så less.
Så less på att man aldrig någonsin inte ska kunna bara vara.
Har blivit psykiskt skadad så kan inte längre tänka sunt, känna mig avslappnad eller må bra en hel dag utan att bli terroriserad utav tankar som ploppar upp.
Till er som ber mig söka hjälp, sug av er själva.
Min hjälp vore att klippa banden med många av mina kontakter, eller ett skott i pannan på folket som baktalar en och har svårt att hålla sig till sanningen eller inte säga ett skit alls.

Jag skiter i detta nu, annars är man väll en hater också.
Puss på er och ha en trevlig valborg!








Likes

Comments

Kanske bara jag som är moralkärring och tänker för mycket, men.. ligger det inte något i det hela om att vi inte tar åt oss av det fina i livet och är rädda om det vi har?
Att man förväntar sig att allt ska vara bra och nästan serverat, att man inte behöver anstränga sig för någonting? Nästan som att man tror att livet går genom automatik och sker bara sådär?
Jag anser att det är skrämmande och ansvarslöst. 
Är som en blomma som växer, den klarar sig inte själv. Den behöver vatten. Glömmer man bort den eller inte tänker på den, så kommer den sakta men säkert att vissna.


Människor förväntar sig för mycket och ger för lite. Allting kan inte hållas vackert utan att hålla det stadigt och bygga upp det som går sönder. Jag skräms utav tanken, hur allt fortgår men ingen orkar stanna upp och verkar vilja finna en lösning på sina problem eller bygga det som är bra till bättre.

Den typiska tystnaden av osäkerhet, ångest och brusten självkänsla.
Den är så uppenbar och visar sig i många människors ögon.
Svackande blickar, osäkra ord, och skratta bort situationer.


Vad som rör mig mest är hur folk tänker, men även jag, finns det någon kontroversiell liknelse?
Jag har svårt att släppa taget och bara automatiskt flyta med, måste hela tiden ha koll på vad det är som sker och vad som sägs. Känner av varje känsla och funderar på om det är rätt sammanhang för stunden. Blir brydd varje gång det talas om så iskalla saker där moral och känslor utesluts utan att någon ens riktigt tänker efter. Startar jag en diskussion och lägger upp argument varför det låter fel, så blir man istället dumförklarad och folk suckar åt en. Varför?
Jag anser att världen skulle kunna vara en bättre plats med mera kärlek & lycka.
I detta samhället vi lever i så är falskhet, otrohet, och lögner tillåtna. Slingrande bakom varandras ryggar och svartsjuka som tar kål på allt som kommer i sin väg.
Honestly så har jag aldrig varit svartsjuk, för jag har valt att ha 110% tillit till personen i fråga, eller insett att personen är en douche och invänta att personen i fråga ska börja bete sig illa. Då stänger man automatiskt av de allra starkaste känslorna och förbereder sig mentalt på att utesluta denna person. Anklagad för svartsjuka har jag dock blivit, men aldrig känt känslan.
Tex om någon tjej är som en igel på personen jag haft ett förhållande med och frågat vad tjejens intention är med att vara så på. En enkelt fråga, men direkt anklagad för svartsjuka då :)

Jag är alltid 110% ärlig vad det än handlar om, - för jag vill att folk är sådana mot mig.
Egentligen kanske det är fel? För så mycket skit jag blir överöst med så kanske det är dags att byta tankesätt, och vara lika ormlik som många andra? Kanske skulle man passa in bättre då?


Åter till själva ämnet.
Jag vet inte varför jag kom in på detta ämnet. Är kanske inte helt nykter, men inte heller onykter.
Dessa tankar bara svallade upp från ingenstans, och jag behöver lufta mitt hjärta ibland.

Det om att ta hand om sig själv och sina nära, som skrivet ovan, att vi tar åt oss för lite av allt vackert och ger för lite. Jag har en ganska tung känsla i mitt bröst av olika erfarenheter av olika slag angående sånt, att jag brytt till till 100% men bara fått en smula tillbaka. Blivit sviken och blivit utsatt för folks lögner som de sedan förnekar i mitt ansikte tills jag haft bevis så de ändrar sig.
Ska sånt ens behövas, egentligen? Bevis på att folk ska vara ärliga?
& när man sen väl ger sina känslor till någon, och blir utesluten av en kort varsel.
Smärtan som kryter knut på dina luftvägar och stämband, ger ditt hjärta en spark. Får din insida kännas uppfylld av is och borttappad känsel i kroppen.
Allt, just för att du gav allt och motparten valde att bete sig som resten av många i vårat samhälle, gentemot att ljuga för dig, ta dig för givet, och låta dig stå själv utan mening.
Att känna sig säker till att slå om att inte ens kunna minnas sitt eget namn.
Darriga fingrar och tårsuddade ögon, myrkryp i huden och ett hugg i ryggen.
Man kanske inte fattar hur mycket man kan skada en person av bara en lögn eller vänd ryggen, några fel valda ord och en förnedrande kommentar/blick.

Vad många tror är att samhället accepterat nuläget och inte anser att det är något fel mera än att man inte ska kunna lita på någon, att bara tro på sig själv.
Jag säger det redan nu, att där sätter jag stopp.
Tillit är något av det vackraste som finns, och utan det kan vi vara likt meningslösa skal, ömset från en orm, en för långt rökt fimp, eller ett tomt tuggummipaket.
Handikappad av erfarenheter om att alltid ha ryggen fri och kontroll på allt som sker.
& varför?
Jo, allt för att denna förbannade jävla ärligheten är ett mysterium att kunna vara delaktiv med, och tilliten som verkar vara lika högt ratad som hundskit under skorna.


Jag är uppriktigt trött på världen, iallafall den del jag känner till i livet.
Jag suktar inte efter en lyxvilla, miljoner, en sportbil och gift med en en rik man som försörjer en.
Det enda jag önskar är att folk skulle kunna ha rena sammveten.

Jag har bidragit flera gånger till att rädda andra genom lögner, och det svider än idag.
Hjälpt folk ifrån att inte få skit genom att pula ihop en lögn som skall verka vackrare än sanningen och ge någon form av räddning från personen i frågas problem.
Jag skulle nog inte göra det igen, tror jag.
För vad man gör är egentligen inte att hjälpa, utan faktiskt att långsiktigt stjälpa.

Folk kanske behöver lära sig den hårda vägen.
Men en sak vet jag, att så hårt sårad och sviken jag blivit fram och tillbaka av ex och vänner, så vill jag inte tillåta att det ska kunna ske igen, därför är jag så taggig. Jag vill utesluta alla möjligheter till att det ska kunna ske, men då kan man likagärna låsa in sig i en kuvös bort från omvärlden.
Jag får så mycket hat, blickar, och frågor om vad jag gör, ständigt.
Känner mig övervakad av några som inte har ens en anledning till att fråga då jag lever mitt liv på mitt liv, SJÄLVFALLET berättar jag och förklarar när någon undrar, men detta var riktat till dem som inte kan låta mig vara på ett någolunda kusligt vis. Som verkar vilja ha någon form av äganderätt och ständigt ska ha koll på vad som sker, skett, och kommer att hända.
Det är något som får mig bli äcklad och mordisk i tankarna.
Mitt liv levs på mitt egna vis, och jag väljer vad jag vill "publicera" och inte.
Vill vara för mig själv för att slippa all drama och problem.
Men kanske är det samtidigt så att jag träffar någon?
Någon som kanske uppskattar mig för den jag är, är vänlig och håller om mig när jag behöver det som mest, som förstår och är villig att lyssna, accepterar mig och mina val.
Men samtidigt kanske det är så att jag är själv, för jag lessnat på att bli hunsad med, bli bestämd över och ständigt få höra svartsjukan tala. Trött på att bli sårad och vara instängd i min själv för att inte bli annorlunda sedd på och bli tillsagd att bara flyta med, lyda fint.

Det vet jag bara själv.
Känner någon igen sig, så vet bara du.

Jag tappade tråden nu.

Poängen jag vill framföra;

uppskatta allt i livet, var tacksam för allt och sluta aldrig stå upp för dig själv och älska kravlöst. Ge dina nära och kära en varm kram och tänk på dom, och även dig själv.
Unna dig själv och dina nära goda skratt och vackra minnen, lev för varje dag och låt ingen sätta moln framför din sol. Älska mera & var rädd om dig/er!

Jag hoppas ni alla får en fin kväll/natt, och att ni mår bra.
Kram! <3



Likes

Comments