View tracker

Jag har allt ..... fint hus,en underbar man,två friska härliga barn, jobb, stor fritidsbåt, vi bor på världens finaste plats och livet är egentligen hur bra som helst så som de flesta önskar sig! Jag är jättenöjda och tacksam, verkligen!
Men det är så att i grund o botten är jag en sån rastlös stjäl.....Vill ha kul! Galet kul! Springa ute, resa, uppleva, dra,hänga pubar, träffa folk, bli full, skratta o leva för dagen, inga krav bara vara.
Som ung levde jag galet! Hela lönen gick till det! Men jag var en sökare.... sökte mig till storstaden förstås!
Småstaden räckte inte blev långtråkig, folk i min omgivning rynkade på näsan.... tyckte jag var en svikare.
Sökte jobb på en båt.. något helt nytt... spännande människor, ny omgivning och fest.. jämt! Jättekul, men otroligt jobbigt också. Städa under tidspress och diskutera med påverkade passagerare veckor i sträck, det tär på både kropp o stjäl men jag ångrar inte en sekund! Fick upp ögonen för nya världar, långt i från småstadslivet...
Det var här jag träffade min blivande man... En mjuk o enkel man som såg mig som den jag var.
Sjöman förstås.. jobbat sig runt jorden i kappsäck sedan 15 årsåldern.
Upplärd till sjöss av den gamla stammen sjömän även han med en rastlös ådra..såklart!
Det var djup o omedelbar kärlek...Så mycket roligt o galet vi gjort! Jag flyttade till honom i den lilla 2an i centrala stan.
Vi fortsätte att jobba o leva sorglöst liv. Gjorde va vi ville.. åt ute, festade , reste....tillslut köpte vi hus vid havet, skaffade barn o har fortsatt att älska varandra i vått o torrt. Vi har växt ihop, ger varandra frihet o vår lilla familj är det centrala o viktigaste i livet.. vi har har klarat småbarnsåren där många av våra vänner gav upp o gick skilda vägar.
Det har varit tufft många gånger men honom till sjöss o jag som jobbat heltid, hus o hem, vaknätter o allt vad det innebär..Men vi har klarat det, vi ska vara stolta! Det som inte dödar härdar brukar man säga.
Har köpt en skylt med bet ordspråket o hängt på väggen i vårt kök på senare år bara för att det stämmer, att inte ge sig, det kan bara bli bättre bara man tar sig igenom, härdar ut, hjälper varandra och inte förvandlas till en egoist.
Barnen har blivit ungdomar nu, det går bra för dem, jag är så stolt över dem o de skänker glädje varje dag.
Jag bli varm av kärlek när jag tittar på dem o skrattar i smyg när jag ser hur lika de är i utseende o sätt från både mig o min man.
Men, men som sagt va min rastlösa stjäl kan dra i mig fruktansvärt... ångesten finns där som: Va detta allt? Jag är lycklig, men..? Det finns så mycket jag inte gjort o sett! M.m.
Tankarna är många och önskningarna likaså...
När jag frågar o förklarar för min man säger han bara: Jag känner mig nöjd, jag är lycklig, vi har det bra o vi har lugn o ro i våra liv.. jaha! Han har säkert rätt... Men han känner sig väl mätt efter alla sin år av upplevande o resande världen runt! Och eftersom han fortfarande reser o jobbar borta får han sin dos o slipper bli rastlös o drömmande...
Men för min del så infinner sig den där förbjudna känslan mitt i den perfekta vardagen... Att få packa väskan o dra... bort... Uppleva! Träffa folk, göra va man vill, festa galet, Hänga o bara ha kul...
Men jag är äldre nu, jag gör det inte, mitt vuxna förnuft vinner som tur är....! Skulle jag gjort det hade jag mist allt det vackra o trygga jag har och i grund och botten är det nog det lugna,trygga och stabila jag behöver...
Men vissa dagar vill jag bara packa och dra.....

Tänk efter före... lova det!!!
Kram Gizmo 💜💜

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vilken höst det har varit!! Underbart väder o många upplevelser. Sommaren blåste enligt mig bort på nåt vis o båtsemestern blev en skumpig historia för oss .Nio nätter orkade vi ändå bland vinande master ,överfulla hamnar o halvgrinigt båtfolk. Tja så här i efterhand hade vi det ändå mysigt på nåt vis, instängda i båten med tända ljus, sällskapsspel o chips. Ett o annat glas vin slank förstås ner oxå!!👍🏻 Kram där ute o ta tillvara på dagarna!!

Likes

Comments

View tracker

Just nu kväver alla måsten mig,drar åt snaran så jag får svårt att andas.
Vill bara slita mig loss o springa, fort,fort så ingen kan fånga mig !
Känner mig riktigt sjuk av alla måsten o krav....
Skönt att det snart är semester!!!!

Namaste! 🙏🏻

(Lånad bild)

Likes

Comments


lånad bild

Likes

Comments



Vinden är fortfarande kall men medelhavssolen värmer på sitt alldeles speciella sätt när man väder ansiktet mot den.
Jag har klipphällarna för mig själv nedanför hotellet o njuter av det en stund om några månader är vattnet helt underbart här. Varmt o salt...
Gatorna i byn ligger öde sånär på supermercado som håller öppet för de som ändå lever här o för sådana som mig som vill uppleva o insupa stillheten o lungnet.
Det sitter arbetare o stammisar på bycafet/baren , de har dragit ut stolar o bord på gatan i solen för att även de njuta när de dricker sin kaffe el öl.
Sovernirbutikerna är stängda o de blekta sönderblåsta markiserna ser allt annat än roliga ut.
På hotellet vid havet som sjöd av liv i sommras är den stora poolen torrlagd o järnstaket är uppsatt så ingen obehörig skall ta sig in.
Solbäddar staplade i högar väntande på nästa högsäsong.
Det är trasigt, skräpigt o öde men det finns hopp, här o var ser man butiksägare som städar, lagar o putsar för att snart snart köra i gång igen.
Mannen i kassan i supermercadon har jacka på, det är 10 grader o han fryser.
Det sitter folk på köttrestaurangen inne, stolarna i skuggan utanför är tomma sånär på en man o hans hund som tar ölpaus på kisserundan.
Den stora stranden har invaderas av grävskopor som gräver stora lass m sand.
Butiken på hörnet har rea, underbara bomullskläder som blev över från förra säsongen.
Det är tyst skönt o ingen stress nån stans..
Jag tycker om det känner mig lugn med det.
Vägen efter havet är underbar, blickar mot de stängda öde hotellen där jag går.
Inga parasoller bara pinnarna är kvar.
Vattnet vid min sida skvalpar om hopp o nya tider, det vet.
Jag älskar alla årstiderna här, det lungna o det hektiska. Jag trivs, känner mig hemma o känner mig tillfreds inombords. Det är en kravlös tillvaro på nåt vis.
En dag,nån gång vill jag äga ett litet boende här så man kan känna sig som en del av det på riktigt.
Här vid den lagom stora gatan,nära stranden o ännu närmare MIN stenstrand.
Nära ett av de vackraste hotell jag vet o inte allt för långt från staden som har allt.. Palma de Mallorca.
Jag tänker inte avslöja min pärla men som ni säkert förstår bultar mitt hjärta extra för denna plats..💜

Un abrazo!!

Namaste!!



Likes

Comments

När jag ligger på rygg i bastun efter dubbelpasset i yinyoga så kan jag riktigt känna hur kropp o själ tackar mig med total avslappning o själsro..... Namaste!

Kram 💜 " lånad bild"

Likes

Comments

De som är arbetslösa får aldrig jobb och
De som har jobb arbetar ihjäl sig.
Varför är det så??


"lånad bild"

Likes

Comments

Efter yogapasset i dag var mina sinnen verkligen öppna.
Den envisa svarta korpen vid mina fötter gav sig verkligen inte,
Sökte kontakt o stirrade stint o genomträngande in i mina ögon.
Åh,va vill du? Mumlade jag tyst åt den..
Plötsligt visste jag bara...
En kompis från andra sidan jorden va på besök
Bara en kort stund för att berätta att hon inte glömt.
Jag tittade på den glänsande fågeln o mina ögon tårades....

Jag längtar så efter dig.....💜


"lånad bild"

Likes

Comments

Hela den regniga förmiddagen hade jag försökt hålla barnen lugna o på gott humör
Trots att jag helst ville stänga in mig i ett mörkt rum helt själv o låta ångesten ta över.
Gråta,sova,gråta o sova igen..
Vad skulle jag göra? Paniken kramade luftstrupen o ögonen var fuktiga av tillbaka hållna tårar.
Jag svarade barnen med ja o nej o log med stela leenden. Kändes som ansiktet skulle krackelera
O falla samman.
Jag älskar dem över allt men orkade inte,inte i dag...
Jag visste att jag var tvungen att hitta på nåt men hjärnan kändes
Overksam o bröstet åts upp av bultande o frätande ångest.
Andades med öppen mun för den svala inandningsluften lindrade lite.
Barn ska vi gå till skogen? Måtte de nappa trots regnet, hade lixom inget
annat på lager i min overksamma hjärna.
Jodå glada ansikten kom springande
Puh!
Kroppen kändes som jag sprungit minst en mil när de väl va färdiga i regnkläder
O stövlar, och hur jag kom på att ta med bananer är fortf. En gåta.
Utomhusluften kylde ner mig o ansiktet blev vått av regn.
Passade på att lätta på trycket o lät tårarna rinna i smyg
Medan barnen sprang mellan träden o hittade fantastiska pinnar o kottar
Som skulle med hem.
Planlöst gick vi runt bland träden o jag svarade pliktskyldigt på barnens
Miljoner frågor. Djupa andetag av den syramättade skogsluften blev min räddning
Från att singla ner i fosterställning i mossan o bryta ihop i skakande panikångest.
Barnen åt sina bananer med god aptit o rosiga kinder, själv hade jag
Svårt att äta som vanligt när jag har mina ångestperioder.
På vägen hem fick jag varma barnahänder i mina.
Det kändes som de tröstade mig på nåt vis utan att veta om det.
Det är ju de som håller mig på fötter när det är så här ,annars
Hade jag ju gett mig till ångesten o de svarta tankarna.
De tvingar mig att hålla mig på fötter o hålla allt flytande och det är den bästa medicinen
Trots obehag o värkande lemmar.
De är mitt allt!


Som vanligt släppte det efter några dagar o i dag plågas jag fortfarande i perioder
Men med mediciner o andra verktyg kan jag hålla det i shack o leva som vanligt
Men måste tänka på att sköta mig med sömn,mat o träning.
För de som nu tror att jag är ensamstående så är jag inte det.
Jag är lyckligt gift med världens bästa men i perioder jobbar han i Norge.
Våra barn har hunnit bli två underbara ungdomar o när jag frågar om de kommer ihåg
Vissa gånger när jag mådde som värst så pratar de bara om det positiva o kanske
Att de kom ihåg att jag var lite trött o ledsen ibland.
Tack o lov har de nog inte tagit någon skada.
Jag lyckades hålla masken!

Kram på er!!💜


lånad bild

Likes

Comments


Yogaresan började bra, visst hade jag varit nervös över att åka själv
Men nånstans visste jag att detta var något jag bara måste göra.
Bearbeta var något jag måste jobba med, utsätta mig ...
Yogagruppen var en brokig skara från hela landet.
Många intressanta levnadsöden o berättelser med en gemensam
Nämnare, att finna frid i kropp o sinne genom yogan.
Själv fick jag landa o försöka hitta mig själv där på
Mallorca.
Vandringar i tysthet i berg o citrusdalar,tid att insupa allt det vackra
Tid o ro att vara i nuet.
De ljumma vindarna o varma solen som bara genom att finnas läkte
Hela min kropp o själ.
Det salta ljuvlig Medelhavet som läkte mina sår o bergsbyarna med sina
Vackra stenhus o gemytliga vardagslunk som var en Lisa för stjälen.
Att yoga till soluppgång över Medelhavet var helt fantastiskt vackert
Det var så man kunde gråta.
Ju längre veckan gick ju mer till freds kände jag mig.
Ett inre lugn infann sig o jag började känna mig bekväm o hemma.
Sista dagen på stenstranden hittade jag en sten med en annan bergart inspräng i,
Den bildade en cirkel.
Den talade till mig där den låg bland tusentals andra,jag tog upp den o förstod att cirkeln var
Sluten o jag gjort rätt som åkt på denna resa.
Yoga,värme o hav var det som behövdes,en vecka att läka på.
Åh Mallorca finns i mitt hjärta!!!
Lovar att jag återkommer till denna läkande ö...

Simma lugnt!!!💜


Likes

Comments