Allmänt, Hälsa

För cirka tre veckor sedan var jag på en arbetsintervju på Ung Utveckling. Det är ungefär som arbetsförmedlingen och de sökte två stycken medarbetare.

Jag fick erbjudandet från arbetsförmedlingen som ville rekommendera mig till det jobbet och jag tänkte varför inte? Jag har ett jobb nu men det skadar aldrig att pröva något nytt.

Interjun var den mest avslappnade och roligaste jag någonsin har varit på. Den gick för övrigt väldigt bra också, tyckte jag i alla fall. Det resulterade att de ringde upp mig förra veckan och erbjöd mig en utav tjänsterna. Men jag tackade nej.

Anledningen till att jag tackade nej var för att det är ett ungdomsjobb genom kommunen och då är man bara anställd i 6 månader. Jag ville inte säga upp mig från mitt nuvarande jobb, trotts att det bara är en deltid och där jag också trivs väldigt bra, för att sedan vara arbetslös igen om ett halvår. De kollade upp om det gick att få tjänsten på 75% så jag inte skulle behöva säga upp mig på Circle K men det gick tyvärr inte.

Sen kände jag att jag faktiskt inte mår tillräckligt bra för att ta mig an en heltidstjänst. Min 20% tjänst + de timmar jag tar på mig extra är fullt tillräckligt för mig just nu. Det kan vara näst intill på gränsen ibland.

Jag ville jättegärna ta jobbet då det verkade väldigt intressant och tror att jag skulle växa som person utav det men när det väl kom till kritan så kände jag tillslut att det inte var rätt tidpunkt för mig nu. Jag hade sagt bara någon dag innan att om jag skulle bli erbjuden tjänsten så skulle jag ta den, men när jag blev erbjuden jobbet och det blev verklighet så kände jag direkt att det inte skulle funka. Väldigt tråkigt att tacka nej till en sån chans men ibland är det bara så att det inte är rätt tidpunkt helt enkelt.

Jag har gjort väldigt stora frasteg sedan jag började på medicinen. Jag orkar mycket mer än förut, jag mår mycket bättre och jag känner mig allmänt stabilare, men jag är fortfarande inte helt 100. Jag har en lång bit kvar tills jag mår som jag gjorde för något år sedan, då jag hade fullt upp nästan varje dag och mådde bra av det. Men att kunna blicka tillbaka se allt jag åstadkommit så vet jag att jag är på rätt väg i alla fall.


Tack för att du läste och ha en bra dag!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Allmänt, Hälsa, Träning

Då var första jobbhelgen avklarad. Det gick väldigt bra trots lite kassastrul på söndagen. Vi hade bara en kassa och alla kortterminaler, både inne och ute, var oerhört sega och kunde sluka kundernas kort och inte komma ut förrän 5 minuter senare.

Jag fick även hoppa in och jobba lite extra på Circle K-norra också på lördagen. Det var någon som hade bivit sjuk så efter jag hade slutat på lördagen så åkte jag direkt upp dit och jobbade där från 19-22. Så på söndagen var det skönt att inte börja förrän 16. Jag kan säga att jag var ganska trött när jag vaknade på söndagen.

Det som är roligt att jobba på helgen är att det är lite mer folk. De som åker igenom på helgen och sedan en massa busslaster med hockeylag osv. Kan bli lite stressigt men jag tycker ändå att det är kul.


Det ända negativa är att jag fortfarande blir fruktansvärt trött och har ingen energi dagen efter de dagarna jag har jobbat. Det känns att jag fortfarande inte har fått tillbaka all min energi jag brukar ha haft. Men jag känner att jag ändå gör framsteg. När jag nyss började jobba så var ett inskolningspass på ca 4 timmar jobbigt. Jag var i princip däckad resten av dagen. Så det är roligt att det går framåt och att jag märker det så tydligt.

Jag orkar även med att träna mer. Jag har en hockeyträning och en cirkelfys som jag tränar varje vecka, sedan så försöker jag att träna en till två gånger själv. Men jag tar det som jag orkar, jag försöker inte pressa mig till något som jag inte känner att jag orkar med.


Tack för att du läste!

Likes

Comments

Allmänt, Hälsa, Träning

Ur form är nog pappas favorituttryck när det gäller mående. Det är nog för att det går att använda över ett så brett område.

Hur som helst så är det nog det uttryck jag skulle använda för att beskriva hur jag mår nu. Livet rullar på som vanligt men jag har känt mig oerhört stressad över inget och jag har bara mått sämre och sämre utan att veta anledning. Så när de ringde från jobbet och frågade om jag kunde jobba igår kväll och denna kväll så kände jag att jag var tvungen att tacka nej. Jag sa som det var och de var väldigt förstående, som tur va.

Jag hade lovat mig själv att läsa min kropp och backa när jag behöver istället för att bara köra på i 110 som jag har gjort förut. Så jag har bara tagit det lugnt idag, sovit länge, ätit onyttig men väldigt god mat bara för att jag kan och vill och sen bara tänkt på vad jag mår bra av. Inte känna någon press att göra något för någon annan och istället bara göra det jag känner för.

Jag har försökt träna det jag har orkat för att jag vet att jag mår bättre av det. Jag var på gymmet i tisdags och tränade hockey igår. Det är även cirkelfys ikväll som jag tycker är skitkul men får se om jag orkar. Jag gör det ju för mig själv men orkar jag inte så orkar jag inte.

Men att ta någon dag för att fokusera på mig själv och mitt mående är något jag behöver bli bättre på. Att backa när det behövs men ändå inte vara rädd för att ta ett steg fram när jag faktist kan. Det är något som många skulle behöva träna på, speciellt i detta stressiga samhälle.


Tack för att du läste!

Likes

Comments

Allmänt, Hälsa

Förra veckan så gjorde chefen en intressekoll om en fast anställning på Cricle K. Det gällde att man jobbar lördag och söndag varannan helg. Eftersom det var fler intresserade och jag inte har jobbat där så länge så hade jag inte så stora förhoppningar på att få tjänsten.

Men idag så kom ett samtal från chefen och jag trodde att det handlade om något extrapass men då kom hon med det fantastiska beskedet att tjänsten var min om jag ville ha den. Så klart tackade jag ja. Så från och med imorgon då jag ska skriva på några papper så är jag fast anställd på Circle K.

Jag kommer då jobba varannan helg, antingen från ca 11 till 19 eller 16 till 24. Inga supertider men det är en fast anställning. Jag är superglad att jag fick tjänsten, efter bara 1,5 månad till och med, och det känns äntligen som att mitt liv går i rätt riktning igen.


Tack för att du läste!

Likes

Comments

Allmänt, Hälsa, Träning

Jag fick rådet av min läkare att göra saker jag tycker om att göra för att må bättre. Det behöver inte vara några stora saker, men allt från att gå ut och gå till att laga mat eller att träffa vänner. Jag har tränat på gymmet, gjort lite musik osv, men det har inte känts tillräckligt.

Förra veckan så fick jag reda på att Örnsköldsvik Hockey skulle starta ett damlag som nu till en början bara skulle träna och få upp intresset hos tjejer. Superkul intiativ och jag högg direkt. Jag började kolla runt efter en målvaktsutrustning direkt, då jag inte har någon egen, och sedan gick jag bara och var upprymd till i onsdag då träning var.

Det var en helt magisk känsla att först sitta i ett överfullt omklädningsrum med ett gäng övertaggade tjejer och sedan få glida ut på isen och känna den svala luften fläkta när jag tog de första skären. Jag bara älskar att spela hockey. Det finns nog inget annat som har gett mig så mycket glädje som den sporten.

Att sedan få spela med ett gäng tjejer gör allt så mycket bättre. Jag har sedan jag började med hockeyn bara spelat med killar. Jag har åkt på en träningen med Ångermanlands HF där det var uttagning för tjejernas TV-pucken (där jag förövrigt blev uttagen men jag tackade nej) och uttagningen för hockeygym, det är det enda gångerna jag har spelat med tjejer. Jag älskar farten och det tuffa spelet med killarna men inget slår sammanhållningen med tjejerna.


Här är det grymma gänget jag fick äran att träna med.

Jag fick låna största delen av utrustningen från AIF och de hade kvar nästan allt från när jag spelade där. Så det var rätt skönt att få dra på sig "egna" utrustning. Jag fick låna benskydd av våran tränare, det var det enda som AIF inte hade.

Hur som helst så är detta nog det bästa som har hänt just nu. Att jag får träna hockey igen. Det gör mitt liv så mycket bättre.

Tack för att ni läste!

Likes

Comments

Allmänt, Hälsa, Kost/Mat, Träning

Nu blir det ett inlägg om något helt annat än vad jag brukar skriva om.


Jag har försökt ta upp träningen igen och jag vill börja äta bättre för att jag och min kropp ska få må bättre. Sedan hoppas jag på att även få gå ner några kilon så jag blir lite mer självsäker över min kropp.

Men jag har börjat äta ordentligt till frukost nu för det har jag varit helt värdelös på att göra förut. Jag äter oftast havregrynsgröt men ibland blir det en smoothie eller kvarg.

Havregrynsgröt kan vara ganska tråkig som den är bara men jag försöker hitta nya smaker att lägga till så att jag kan variera mig och så att det inte blir så tråkig frukost. Den gröten jag äter mest är med jordnötssmör, kanel och äppelmos. En underbara kombo. Jag blandar ner ca 1 tsk i gröten och sedan ca 2 msk äppelmos ovanpå gröten. Jag blandar även ner kanelen i själva gröten tillsammans med jordnötssmöret medan gröten är lite vattnig. En annan gröt jag brukar göra är med proteinpulver. Jag har köpt Aldrig Vilas proteinpulver med smaken Chai Latte och en halv skopa brukar jag röra ned och sedan toppar jag med lite kanel och äppelmos. Ibland så händer det att det slinker med en sked jordnötssmör också. Det är ju trotts allt viktigt att få i sig bra fetter.

Detta är gröten med Chai latte pulvret. Jag dricker alltid mjölken på sidan och sedan en kopp kaffe. Hur man än försöker så blir gröt aldrig bra på bild.

Detta är den jag använder från Aldrig Vila. Köpte min från MM Sports för typ 250kr. Helt klart värt och den smakar superbra. (Klicka på bilden för att komma till produkten)

Den smoothien jag tycker om mest är mango/banan och i den så har jag mango, banan, passionsfrukt och lite mjölk. Man kan byta ut mjölken till vatten eller osötad mandelmjölk om man vill ha en den nyttigare. Det händer att jag blandar ner lite kvarg om jag vill att den ska mätta bättre.

Här är en mango/banan-smoothie och i botten har jag lite jordgubb/hallon-smoothie och det är det som blev över från Gabriels i morse. I den är det jordgubbar, hallon, banan, mjölk och lite honung. Det blir gott med honung då det blir väldigt syrligt från hallonen. Man kan använda dadlar som ett nyttigare alternativ till sötning i stället för honung om man vill.

Sedan kommer vi till träningen och det går sådär. Jag tränar just nu ca två gånger i veckan och då blir det på gymmet. Jag kör just nu på ett helkroppspass med de övningar jag tycker är roligast och passar mig bäst. Sedan så brukar jag variera mig på vissa övningar men jag kör många basövningar för att bygga upp min grundstyrka igen. De basövningarna jag har med är marklyft, knäböj, militärpress, bänkpress, utfallssteg, sit-ups, rygglyft, skivstångsrodd och latsdrag. Sedan har jag några fler övingar som jag lägger till men det varierar från pass till pass så jag får lite variation. Men det blir mycket övningar som täcker de stora muskelgrupperna.

Sedan när det blir fler pass så får jag gå över till ett splittat schema och köra typ över-/underkropp eller typ en dag med ben, armar osv. Sedan ska jag försöka få in lite mer kondition i min träning, börja gå och springa. Jag försöker köra ca 20 minuters konditionsträning efter något av passen. Men det ska bli mer snart.


Men tack för att just du läste och vi hörs senare!!!

Likes

Comments

Jag var hos kuratorn igen i mitten av förra veckan och jag kan säga att det gick bättre än väntat. Hon tyckte att jag hade gjort sånna framsteg och att jag mådde så pass bra att ja inte behövde komma tillbaka. Det känns faktiskt riktigt bra men samtidigt så har det varit oerhört skönt att bara sitta och prata om allt och ingenting med en person som ser allting utifrån och kan komma med bra synpunkter och hur en ska hantera allt.

Hon sa dock att det bara är att ringa och boka tid om de behövs men förhoppningsvis så behöver jag inte det.


Jag var helt emot att gå till en psykolog eller kurator förut, jag tyckte att det kändes onödigt och att jag kunde klara allt själv. Dels för att jag tycker att det är jobbigt att prata om mig själv och mina problem och för att jag tidigare inte såg någon mening att babbla om mitt liv inför en okänd person. Men helt ärligt så har det varit fantastiskt. Min kurator har varit superbra och vi klickade direkt. Det måste man vet om, att man kanske måste gå till flera olika kuratorer eller psykologer innan det funkar och man känner att man kan verkligen prata om allt med den personen.

Men jag funderar på att gå till en kurator bara för att ha någon att ventilera alla tankar och känslor, inte för att jag mår dåligt som var orsaken att jag började gå till kuratorn utan för att bara kunna släppa ut allt jag har inom mig och få råd och tips hur jag ska kunna hantera allt.


I övrigt så tycker jag att livet rullar på och jag ser framsteg varje vecka. Jag klarar av fler och fler saker och jag har mer energi än tidigare. Jag kan ha skitdagar ibland och får ångest över saker men det är betydligt mindre än förut.

Jobbet går bra och jag har nu jobbat några pass själv sedan min inskolning blev klar och jag trivs väldigt bra. Jag skulle dock önska att jag fick jobba mer. Jag snittar på ca två jobbpass i veckan och jag känner att jag skulle klara av mer än det. Men det är som det är när man bara är extrapersonal. Men det är skönt att jag får vila mellan de dagar jag jobbar för jag brukar vara ganska knäckt och slut på energi dagen efter. Mitt huvud är ett totalt kaos och jag kan typ sova hela dagen. Så jag är inte redo att ta ett heltidsjobb än men jag ska dit så småningom.

Mamma är fortfarande kvar på sjukhuset men fick permission nu i helgen så hon var hemma från lördag till söndag. Det var skönt att få ha henne hemma och vi åt en trevlig middag och myste framför tvn tillsammans.

Det är en tuff period just nu men allt kaos hemma och det med mamma men vi försöker hjälpas åt i familjen så gott det går för att alla ska må så pass bra som möjligt och för att vardagen ska bli så "normal" som möjligt. Eftersom pappa börjar jobba kl 6 på morgonen så hjälper jag Gabriel att komma iväg till skolan. Då får jag en anledning till att kliva upp i tid på morgonen och det är ganska mysigt att sitta framför tvn och äta frukost med honom.


Det blev ett långt inlägg men det är så här det ser ut just nu i mitt liv, men jag tänkte försöka skriva om lite annat än bara hur jag mår och om psykisk ohälsa. Men tack för att just du läste och tveka inte att gå till en kurator för det är det absolut bästa jag har gjort i alla fall. Det kanske inte funkar för just dig men det är värt ett försök.


Likes

Comments

Allmänt, Hälsa

Dagarna flyter på och jag känner mig mer stabil för varje dag som går. Det var länge sedan jag hade en panikångestattack och den gnagande ångesten blir allt mindre och mindre.

Trots att det har varit en jobbig jul då mamma har legat inne på sjukhuset och med mycket inre stress så har jag ändå inte mått så dåligt. Jag trodde inte att jag skulle klara det så här bra. Men jag tror nog det är för att jag försöker att bara ta in det som är positivt och bara låta det negativa glida förbi.

Jag stänger inte ut det dåliga men istället så bara låter jag det vara. Som att man smakar på någon mat man inte riktigt gillar. Man äter det och känner smaken men sedan är det bra, tack men nej tack. Man lägger inte så mycket tanke bakom det.

Jag försöker göra allt till något positivt, det kan vara allt från att jag har en bakgrundsbild på mobilen med någon klyschig text om att varje dag är en bra dag till att jag försöker göra något varje dag jag tycker om att göra. Städa är också något jag har börjat göra mer och mer. Jag gör det mest då jag mår som sämst. Det är för att jag har så kaos i hjärnan men då kan jag i alla fall skapa reda någonstans. Sen så är det ju alltid kul när det är städat och fint också.



Likes

Comments

Allmänt, Hälsa

När jag var hos läkaren första gången och fick mina mediciner så sa han även att jag inte skulle söka jobb eller ens tänka på jobb i minst två månader framöver. Men allt jag har gjort är att tänka på jobb.

Jag vet att mycket ångest kommer från att jag inte har jobb och att jag så gärna vill ha ett. Det är absolut inte största orsaken, men det är en bidragande faktor. Eftersom jag vill göra något åt saken så har jag fortfarande haft kontakt med arbetsförmedlingen under tiden och jag har sedan några veckor tillbaka aktivt sökt jobb.

Om jag räknar bort de två jobberbjudanden som jag fick första veckan efter sjukskrivningen så behövde jag endast söka tre jobb innan jag blev kallad till in jobbintervju. Där gick det galant och jag är nu anställd som extrapersonal på Cirkle K i Ö-vik.

Det känns otroligt skönt att veta att jag kommer få möjlighet till jobb och en liten men välbehövd inkomst. Började min uppläsning förra veckan och har en vecka kvar, sen efter nyår så ska jag vara fullärd och jobba själv.

Jag hade gärna börjat jobba tidigare men jag har varit tvungen att tänka på mig själv och mitt välmående. Jag var lite rädd att ta jobbet eftersom jag inte hade någon ork alls i början av sjukskrivningen men jag kände att jag mår mycket bättre nu och är stabil i mitt mående så jag tyckte att det var dags att försöka. Jag är väldigt medveten om att det kan gå rakt åt skogen och jag är tillbaka på ruta ett men jag kan inte gå runt och vara rädd heller. Jag vet att jag måste backa och eventuellt sjukskriva mig igen, men det är en sorts trygghet att veta att jag kan backa om jag känner att det inte går. Min plan är ju att detta ska gå bra och att jag sedan ska kunna gå över till ett heltidsjobb inom kort.


Så om ni tar en sväng förbi Cirkle K så kanske vi syns!


Likes

Comments

Allmänt, Hälsa

En sak som gör mig fruktansvärt ledsen och frustrerad är att majoriteten inte förstår hur det är med psykisk ohälsa. De förstår inte att man egentligen är sjuk. Som att ha brutit benet eller har lunginflammation. Men det är ju bara att rycka upp sig, det är inte så farligt.

Det är något jag får tampas med varje dag. Först och främst från mig själv, jag tycker att jag borde kunna jobba och kunna göra allt jag brukar göra. Men att bara städa huset tar energi, att åka på byn och handla tar energi, allt jag gör tar energi. Men det är inte någon som kan se det, det är bara jag som känner det.

Min kurator gav mig ett perfekt exempel. Tänkt dig att du har gått och burit tegelstenar en hel vecka. Alla förstår ju att du har ont i ryggen och att du har träningsvärk. Det är inte konstigt att man kanske inte orkar göra så mycket efter det. Men om man går med den tyngden i psykiskt, då är det inte så konstigt att man är utmattad egentligen. Tänk dig då att någon sedan går och slänger på dig 10 kilo till med tegelstenar, man kommer orka bära dom ett litet tag men sedan är du totalt knäckt.

Det är precis samma sak med psykisk ohälsa. Men det är inte accepterat i detta samhälle.


Likes

Comments