8 augusti 2016
Jag är en sån person som tänker att jag ska påbörja saker, som aldrig händer. Jag tänker att jag ska ha målade naglar varje dag i skolan och att jag ska vara glad hela sommaren. Jag provade en vecka, jag kan som erfaren nu berätta att jag misslyckades. Det går inte att vara glad hela tiden, inte för mig. Det är alltid en liten fluga i svärmen som ska råka flyga utanför helt plötsligt och gör så att hela svärmen kraschar i backen, eller flyger in i ett träd. Så är det alltid en av de där flugorna som ska ligga på snedden hela tiden, liksom aldrig räta på sig. Bara vara där för att irritera. Sen finns det de flugorna som man tycker mest om i svärmen som alltid flyger åt rätt håll och på rätt sätt, de gör som man ska göra liksom. Men även de flugorna har sina brister och faller ibland ur centrum. Då följer en annan fluga med och tillslut svävar man där i sitt eget centrum ensam medans alla andra svävar runt om en. Sen finns det ju också flugor som en gång varit mitt i centrum men sedan valt att glida ur, ut i oändligheten av alla andra flugor, långt bort. Och någon som alldeles nyss svävade tätt intill i centrum men sedan påverkades av några andra flugor som drog med den flugan ut. Nu är den flugan precis utanför centrum och håller på att dras längre och längre ut. Tyvärr är den inte medveten om det. Det finns också flugor tätt intill, runt centrum som inte heller gör något fel, de bara är där. Och när några av de flugorna skildras från de andra dras de ibland in i centrum ändå, i alla fall tills de andra kommer tillbaka. Då är de som bäst.

Jag är också en sån person som bara kan sätta vilken som helst spellista på Spotify och bara lyssna tills den tar slut, även om musiken inte ens är bra. Inte för att det kanske är så konstigt, utan mer för att jag är lat.
Min granne har ett garage. Det garaget har en övervåning, eller en “vind” och där lyser fortfarande adventsstaken. Jag menar, det är liksom augusti och 2 veckor kvar på sommarlovet. Delvis är han en gammal gubbe, så han får inget sommarlov men det känns ändå som att han snart borde förstå att det är sommar och inte vinter.
Nyss hörde jag ett litet ljud utanför mitt fönster, jag reste mig upp och tittade ut. Det var ingen där. Jag hade hoppats på att där skulle min drömprins stå och kasta stenar på mitt fönster, men det hände inte. Kommer aldrig hända. Men jag hade blivit minst lika glad om en av mina vänner hade stått där, så mycket älskar jag dom.

Ha det bäst, /GirlAboveTheClouds

Likes

Comments