Oj, varför går tiden så fort ?


När kattungar föds så har man den där goa känslan i magen att nu skall jag få ha dem hos mig och gosa för fullt i 14 hela veckor. Helt plötsligt har de där långa 14 veckorna passerat och hemma är det tomt. Kattungarna har redan vuxit upp och flyttat.

Ja, så är livets gång men man måste minnas och tänka tillbaka på alla garv man fått när 5 vildar har farit omkring överallt, hela tiden. Det är ändå lite skönt när hemmet får bli ett hem igen. Även om saknade är stor. Som tröst så vet jag att de har fått flytta till just de hemmen jag önskade.

Nu kan jag ju ändå trösta mig extra mycket eftersom två har fått stanna kvar.
Min förhoppning är att kunna använda dem i mina avelsplaner. I framtiden få träffa läckra hanar och få bli stolta mödrar till små dunbollar som dem själva har varit för inte så länge sedan.
Jag kommer att ta med dem på några utställningar, få höra vad domarna säger om dem och därifrån utgå mer i mina planer. Kommer även att leta efter en fodervärd, troligtvis till Calliope om jag nu kan släppa henne utan att mig hjärta brister. För hjärtat brister en liten bit varenda gång. Men jag intalar mig själv och påminner mig att inte älska dem för mycket, utan bara till 99,99 % .

Jag är så lyckligt lottat för köparna hör av sig hela tiden och uppdaterar med kort och jag vet att jag även är välkommen till dem när jag vill. Ingen har ju flyttat särskilt långt bort.


Lille Cassim.

En sån himla mysig kille. Han har flyttat till ett par i Jönköping och dessutom i det hemmet väntar katten Alvin. Även han en ragdoll och dessutom från min uppfödning.
Så för min del fanns det ingen tvekan om att han skulle få flytta dit.

Efter flera uppdateringar från ägarna är Cassim och Alvin otroligt tajta och jag är så glad för bådas skull.

Lilla Crumbelina,

Nu kallad Lovis hos den nya familjen i Nödinge.
En underbar familj med två små killar som verkligen hade räknat ner till flyttdagen.

Crumbelina tog inte så stor plats i kullen men var ändå hela tiden med i buset. Hon var verkligen inte sen med att hänga på de andra. När tröttheten satte in hade hon sin givna favoritplats,
i puffen framför braskaminen. Där parkerade hon varenda gång brasan var tänd. Ville de andra få en del av värmen fick de vackert knö sig ner intill henne för hon flyttade sig inte en tum.
Hon har ett eget Instagramkonto @hejlillalovis.

Lilla Colette, söt som en maräng.

Hon har inte flyttat så långt bort hon heller. Bara ner till Göteborg, ca 4,5 mil. Hon bor nu hos ett ungt par där ägaren Johanna som så länge har längtat efter detta ögonblick att äntligen få hem sin första avelstjej. Colette kommer förhoppningsvis att få många fina bebisar som då kommer att få ett eget namn, nämligen SE*Storasysters.
Hon finns även på Instagram @myfriendcolette.


Dessutom kommer hon att visas upp på ett antal utställningar vilket är så himla kul. då kommer jag att få träffa dem ofta, ofta.

Underbara lilla Chicha.

En tjej som kommer att stanna hos oss. Med henne händer det något hela tiden.
full fart 24/7 känns det som. Hon har sedan dagen hon lämnade bolådan varit otroligt nyfiken och visar inte någon rädsla alls, ja dammsugaren är ju lite läskig förstås.

Men när hon kryper in under täcket är det högsta nivån på hennes spinn. Älskar att buffa ner sig i täcket och bara få vara en liten stund.

Calliope,
eller loppan som vi kallar henne.

Hon är en kopia av sin syster Colette men har lite mörkare nyanser.
hon är som en liten filosof, alltid med en undrande blick när man håller henne.

Men tafatt är hon inte, hon vet vad hon vill och busar och leker så ofta hon bara kan.
antingen med syrran eller mamma Vintra.
Loppan kommer också att ingå i mina avelsplaner och vi får se vad framtiden har att bjuda på.
Självklart skall hon åka med Chicha och visa upp sig på utställningar.
Jag bara älskar hennes look och hennes otroligt fina maskning.

Hela gänget.
14 veckor gamla.

Likes

Comments

Laddade ner en ny fotoapp i telefonen och bara älskar den.
Det blev en hel del underbara varianter som jag har kunnat använda
både på Instagram och till min hemsida. .

Likes

Comments

Hallå igen, här är jag igen. Nu var det allt bra längesedan jag var här inne.
Har varit lite mer på min andra blogg men fick en sådan lust att köra igång här igen.

Det har som sagt hänt mycket sedan sist. Min älskade Vintra har fått fem underbara små kattungar och
de har redan lämnat boet så jag kommer att lägga in lite bilder i efterhand.

14 veckor med fem kattungar har varit rena paradiset. Jobbigt naturligtvis men allt roligt överväger.
Det är något visst med kattungar. Två av dem finns fortfarande kvar hemma. Dem skall få stanna, utvecklas och sedan paras med lämplig hane.




Likes

Comments

Ibland behöver man få stanna upp, lyfta blicken och se på allt vackert som finns bara runt knuten. På dagens promenad kom jag på mig själv att hitta tjusningen i saker jag aldrig brytt mig om förr. Om det är ett ålderstecken vet jag inte men härligt är det. Strax ovanför mitt hem finns en gammal övergiven liten stuga. Jag minns den när jag var liten. Då satt det folk här på verandan med sin kaffekorg och skratta gott med vännerna. Dom fick säkert vakna upp till fågelsång, inte bruset från trafiken. Gå ut barfota i gräset och slå en drill bakom knuten. Tänk vad morgonkaffet måste ha smakat gott i morgonsolen.

Nu vill ingen längre dricka sitt kaffe här. Det är tyst, tomt och övergivet. folket som drack sitt kaffe här finns inte längre kvar. och ingen ville ta över. Jag kanske skulle ta med mig svansbarnen hit en dag. Skulle vara kul att fått städat upp och fixat till. Låta dem få hoppa omkring i blåbärsriset.
Tål att tänka på, även om stugan känns en aningen äcklig. Ett stort hänglås hindra mig från att se vad som inne. Jag kanske inte vill veta. jag fortsätter stigen längre in i skogen,inte ens trollen tittar fram. Ja, det känns faktiskt så, som en trollskog. För jag vet att dom fanns här förr. Då gick man igenom här men andan i halsen och hoppades på att dom sov.

En liten bit längre bort porlar bäcken och vitsipporna gör en sista ansträngning i solen för detta år. Helt plötsligt får jag se ett träd som skiljer sig från mängden. Det har valt en egen stil,snt att även träden vågar vara annorlunda.

Väl tillbaka i kvarteret välkomnade solen mig bland stammarna och till slut står mitt gula, älskade hus och väntar på mig. Ingen katt finns i kattgården, Dom har väl snott min plats i soffan.

Detta var en promenad som jag absolut kommer att göra i repris

Likes

Comments

Bättre vårkänslor går inte att få. Tog en promenad i skogen som just nu är full av vitsippor. Och det är ingen risk att man behöver känna sig ensam. Olympia och Wille hoppade glatt runt benen och lekte jage bland blommorna. Uppe i trädkronan satt staren och sjöng. Denna stunden sättet man glatt in på plusskontot.

Likes

Comments

Jo då, lite mer har jag fått gjort. Har bland annat vårstädat lite i kattgården. Vi fick en litet, jättesöt hus av grannen till katterna. Jag fixade iordning ett av hörnen och placerade det där. Oj vad spännande det var igen att vara där ute. Huset undersöktes och det blev nästan slagsmål om att få vara inne i det. Snart kommer det att växa upp två stora ormbunkar på vardera sida, blir nog himla fräck. På kvällen lyser lamporna och allt ser så himla mysigt ut. Ibland vill man vara katt.

Likes

Comments

Oj, vad hände ? Redan en vecka in i maj. Senast jag skrev var den 22 mars.
Ja så kan det bli ibland. Jag har varken haft tid, lust eller inspiration av att skriva.
Men nu är jag här igen.
Och andra sidan har det inte hänt så mycket. Den ena dagen är ju den andra lik.
Vintra och Gottfrid växer bra. I alla fall Gottfrid .Han mumsar sin måltider med glädje.
Vintra ligger inte långt efter. Fast på henne syns nog förändringarna mest.
Från att ha varit en liten spetsig tjej började det hända saker.
Hela hennes uttryck mognade på något sätt. Bredden över nosen kom, öronen formades och
hamnade på plats precis som jag önskade. Färgerna börjar komma mer och mer, Nu ser man
tydligt hennes bicolor V i ansiktet och det ser ut att bli perfekt. Ena sidan skiftar i blå och andra cream.

Den absolut stora händelsen under denna tiden är hennes första show.
En helg i Gislaved vi aldrig kommer att glömma. Det var oerhört spännande och självklart
skitnervöst att få höra vad domarna tyckte om henne. Ja, inte åkte jag därifrån besviken
i alla fall, tvärt om.

Helgen började på fredagen den 17 april, vi kopplade på husvagnen, packade in katterna (Gottfrid och Vintra) och åkte iväg. Väl i Gislaved väntade vännerna med sin husbil. Fick stå bakom utställningshallen så bättre kunde det inte bli.

På lördagen fick Vintra träffa Jörgen Billing och Gottfrid Thea Friskovec.
Oj vilken bedömning de fick. Allt satt på plats på Vintra förutom önskan om lite mer höjd på pannan samt att huvudet behövde lite mer tid att växa. Allt var ändå excellent och hon fick sitt Ex 1.
Gottfrid fick excellent på allt, en mycket lovande kille. En kille som inte missat en enda måltid. :)
Även Gottfrid fick sitt Ex1 och blev även NOM till BIS. Men blev slagen av andra skönheter.

På söndagen blev det tvärt om. Vintra bedömdes av Annelie Person .Fick Excellent på allt, en mycket spännande och lovande tjej. Och överraskande NOM till BIS. Men där fanns en Norsk Skogkatt,
en skönhet som slog dem alla.
Gottfrid bedömdes av Irenè Magnusson,allt var till belåtenhet även hos henne. En excellent, lovande kille som dessutom blev BIV. och Ex 1.
Oj vilken helg. På söndag eftermiddag packade vi ihop våra priser och åkte hem. Mycket nöjda och glada efter en underbar helg.
c

Vintra klar för show.
Vintra ready for show.

Likes

Comments