DIY-Barnrum, Husbygge, Signe-Mathilde

Här hemma så har semestern gått i ett.. och Linus har nu bara en vecka kvar hemma med oss och de känns så sorgligt. Vi har liksom inte haft en semester, utan försökt överleva i bristen på sömn haha! Nejdå. Men nu har de äntligen vänt och vi har fått in lite rutiner igen. Barnen tack och lov har inte fallit ur sina, och de har hjälpt oss enormt under den här första tiden med Signe. Dom lägger sig precis som dom ska, äter gör vi också på samma tider och försöker hålla den tryggheten för dom varje dag så de inte spårar ur även där.

Men sedan en vecka tillbaka äter Signe nu bara från mig! barnmorskan kom in här förra veckan å ba: nej. Ni gör ett sjukhusjobb, och efter 2 veckor utav koppmatning varannan timma dygnet runt, pumpning emellan och fri amning så var jag verkligen helt s l u t och tre barn på det hemma som krävde sitt MITT i en flytt haha. Så hon bad mig ta bort koppen, och en ny vikt skulle tas tre dagar senare, vips så hade fröken gått upp MER än med koppen och jag var som en ny människa bara efter två nätter med en vanlig störd sömn utav en hungrig bebis liksom och jag kände mig utvilad. Så. Vi ringde till BB och informerade den nya vikten, och bara sådär så blev vi helt lämnade åt enbart BVC och ingen mer kontakt alls med dom. Så vi kämpade på bra jag och lilla hjärtat!

Här hemma har vi kommit i ordning lite smått, och Linus har slitit som ett djur och byggt upp en 120 kvm altan på två kvällar, och en hel dag. Han stod in till natten efter vi lagt barnen, bara för att dom ska ha något att leka på. Just nu är ju utsidan ett enda stort grustag! vi kan ju inte rulla ut gräs än för de är alldeles för varmt, så vi kommer lägga gräsmattan i september. Men med altanen, blev de en sån enorm frihet. Tristan glider omkring på sin bil, hoppar, badar, leker, solar, äter. Ja alltså fyfan så fruktansvärt skönt. Altanen är ju bra mycket större än hela vårt förra hem. Känns så sjukt!

I helgen har jag haft min syster och familj över, har varit super härligt och behövligt. Wilja har idag åkt till sin Pappa första gången på två veckor, dom har saknat varandra och hon har varit så rastlös sista tiden. Vilket jag förstår. Blev ju inte alls ett sommarlov som vi tänkt oss, då lillasyster inte alls kom som planerat! super glada att hon är här, men hon hade gärna fått bakats en stund till så vi skulle få slippa all denna oro som varit. Men. Nu är hon snart 3 veckor och vi ser ljuset i tunneln och vågar ta oss ut med henne mer och mer.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4, Signe-Mathilde

Ska skriva lite om hur vår första vecka har varit här hemma med Signe. För de första, har de gått långt över förväntan med barnens reaktioner över sin lillasyster. Det som märkts av är rastlösheten då vi inte vill/vågar oss ut med henne med alla risker och allt vad de innebär. Samt att vi är så begränsade varannan timma dygnet runt att ge henne extra mat med en kopp, utöver att hon ligger vid bröstet för att förhoppningsvis få återgå till enbart amning.

Vi är givetvis sjukt trötta efter detta schema Signe har varannan timma.. och ingen utav oss får ju sova i mer än 1.5 timma i sträck under natten. Linus går upp och värmer maten, jag matar, koppar och pumpar däremellan.. Vilket innebär att tålamodet med dom stora som då blir gnälliga för att dom inte har något att göra också brister, de är verkligen inte deras fel och man får en sån enorm ångest över att man inte räcker till och kan åka iväg/göra saker med dom. Men vi sitter inte i sjön heller om man säger så, och har ändå hunnit göra mycket med barnen i sommar. Så ska försöka att tackla med samvetet en annan dag.

Sen har vi varit in till både Uppsala och Enköping varje dag för att lämna bilirubinprover då hon fått sola hemma för sin gulsot. De visar att de tydligt går nedåt vilket är jätte skönt! Men vikten.. att man kan bli så oerhört nojig över dessa små ynka gram som kan handla om en kiss eller bajs mer eller mindre. Igår hade hon gått ner 30 gram. Idag hade hon gått upp 60 gram. Så hon ligger precis under sin födelsevikt just nu på 2160 gram ♡ längtar så tills de vänder och hon kan öka på riktigt. Men de kunde ta ett par veckor.

Har också varit så oerhört orolig över hur vi ska göra.. stanna hemma i veckor. Eller om vi kan röra oss ute, och blev lugnad idag att vi ska leva vårt liv precis som innan. Undvika att träffa sjuka personer givetvis och tänka på handhygien efter vi varit ute. Är bra om man undviker större shoppingcenter första veckorna. Men att besöka lugna affärer, matbutik, något lugnt café, friska vänner med barn.. åka och bada å så var helt okej och hon måste exponeras för att inte bli supersjuk när vi väl tar oss ut. Med sunt förnuft helt enkelt. Men jag är ändå så orolig. Hon är ju SÅ liten!

Nej jag hade önskat för allt i världen att hon låg kvar och bakades i någon vecka till iallafall. Dom där dagarna extra i magen för så mycket även om hon är super stark för sin vecka blir de mycket oro för oss, och ett stort jobb med att få i henne tillräckligt.
Samtidigt är jag så glad att få ta hand om den här minimyran som stulit mitt hjärta.

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4

När man kan låta bilderna tala för sig själv ♡ igår efter en lång väntan på akademiska blev vi utskrivna därifrån! Signe har nu fått sola sig hemma under en uv-filt i två dagar, och på återbesöket idag i Enköping så här bilirubinet sjunkit så pass att vi skulle stänga av filten och åka tillbaka imorgon för att ta ett till prov för att verkligen se att de stannar och inte höjs.

Annars så njuter både barn och vi att vara hemma. ÄN tar Tristan de så fint att ha blivit storebror. Han är så mån om henne och väldigt försiktig. Men han anser ha ensamrätt om henne och säger "min, min bebis." så tjejerna har fått sig ett par smällar när han blivit svartsjuk för att inte han får hålla hela tiden.

Mot Signe eller mig har han ännu inte reagerat. Eventuellt att han har blivit lite mer kramig och vill vara nära mig som han inte velat på länge. Tjejerna är så lyckliga så de finns inte och nu är de mycket tävling om att jag klarar de men inte du. Konkurans då wilja är äldre och känner att hon grejar mer. Än är de så, snart vill dom inte veta av henne för hon är såå jobbig!

Nåväl. Vi njuter hud mot hud och har tagit de super lugnt den här veckan även nästa. Sen får vi se om vi finner ork till att hitta på något "mer" under vår semester.

TACK ska ni ha för alla era gratulationer till vår lilla tjej! ♡

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4

När vår lilla Signe Mathilde Vide Carlsson kom till världen ♡

Att jag skulle föda barn trodde jag aldrig när jag vaknade upp i Tisdags morse. Vi var helt slut, som ni vet har vi varit helt s l u t då vi haft fullt upp med flytt, och hus. Men när vi vaknade i Tisdags i vårt nya hem, i vår nya säng, satt vid vårt frukostbord och tog en kopp kaffe kände jag bara att äntligen ro i kroppen efter så många månader.

Barnen var ute och lekte och jag tänkte att det var väl lika bra att packa Signes väska så den var klar tills när det var dags. Och det var väl tur såhär i efterhand, men så sjukt ändå att den packades samma dag.

Jag började känna lite molande & tryckande i ryggen när klockan var 15.. Men inte så konstigt efter allt vi hållt på med sista dagarna. Men barnen lekte så fint så jag tog och hoppade in i ett bad när klockan var 18 medan Linus och Tristan var iväg och handlade. Jag ställer mig upp, borstar håret och känner att de trycker till.. får på mig en morgonrock och går ut mot vardagsrummet och till barnen, splash på golvet 18.30 medan Linus parkerar bilen utanför samtidigt!

Han öppnar dörren och tror att jag skämtar när jag säger att vattnet har gått. Men snart kom det mer och mer och det bara rann på golvet! in med matkassar till köket, ringa förlossningen och meddela en vattenavgång, ordna snabb barnvakt! allt i chock. Jag i morgonrock och blött hår försökte packa min väska medan vatten forsade kring mina ben. Vilket har resulterat i en helt obegriplig samling utav skitkläder som jag inte förstår hur jag kunnat packa ner och försmå trosor haha:)

Vi kom fram till akademiska och förlossningen närmre 20.00 där de konstaterades att jag var öppen 3 cm men hade 2.5 cm kvar utav tappen. Vi fick ett rum direkt på förlossningen men jag ställde mig in på att bli igångsatt dagen efter då.jsg inte hade någon tendens till värkar.

Linus somnade vid 23 men jag var helt uppe i varv och chockad så sova kunde jag ju inte göra! vred på mig i sängen och klockan 03 bad jag om alvedon då jag kände en tryckande känsla om ryggen och kunde inte slappna av för att sova.

Sedan gick det fort, vid 04.15 började det faktiskt göra ont och jag hade inte somnat än, väckte Linus och bad honom följa med till duschen. Men det blev inte långvarig för jag hade redan enorma tryckkänslor så dom ville undersöka mig! då hade jag en utplånad tapp och var öppen 6 cm så då började jag med lustgasen.

Från då tills att hon kom var verkligen hemsk tuff då jag hade krystvärkar varenda värk som kom. Barnmorskan anade att hon låg med ansiktet uppåt och ryggen fel, vilket gör att trycket blir enormt just om ryggen och att bebisen har svårt att komma ner i kanalen.

Vid varje värk tog hon in sin hand och försökte vrida Signe till rätta, men de gick inte. Vid 8 cm kunde jag inte hålla emot längre och började krysta, barnmorskan masserade undan kanten, och vid första krystningen kom Signe ut med ansiktet upp mot barnmorskan och andra krystvärken kom hela hon ut. 07.04 föddes vår lilla prinsessa med sina 2180 gram och 45 cm i vecka 33+5.

Min andra och min fjärde förlossning har gått enklast i de stora hela. Denna var fruktansvärd på sitt sätt då krystkänslorna så tidigt var svårt att hantera, samt att pannan och hela huvudet kom ut i ett vilket gjorde något så hemskt ont. Men i de stora hela gick båda dessa förlossningar "lagom" snabbt med ca 3.5 timma med båda, skillnaden mellan tjejerna är ju en hel Signe i vikt, 2 kilo. Men kan trösta er med att kroppen följer verkligen bara med. Huvudet är oftast lika stort även om du föder i vecka 35 eller 42.

Wiljas förlossning var ju läskig då det var första gången, samt att jag fick EDA som slog fel därav ett långt krystarbete. Därför har jag endast haft lustgas med dom andra tre. Sedan fick jag sy två stygn med henne de är ingenting i jämförelse med vad man kan spricka, men som jag grinade när jag kissade. och den där bollen man hade mellan benen då det var så svullet, de har jag inte känt med mina andra heller, men har då sluppit ifrån att sy något alls med dom.

Tristan nummer 3 var den lurigaste och värsta förlossningen, den går jag inte in på och vill glömma. igångsättningen eller om det var tillfälligheten vet jag inte. Men efter tre spontana tror jag på de sistnämnda.

Hur som.. jag skulle gå igenom alla fyra förlossningarna igen om jag kunde! för fy så grym jag är som klarat detta och fått lyckan att föda fram fyra friska barn.

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4

Igår morse när jag vaknade trodde jag aldrig i min vildaste fantasi att det var min sista dag som gravid. Utav bilderna att döma så ser ni en liten liten stark underbar flicka som kom idag 07.04 på morgonen efter ett par jobbiga timmar med intensiva värkar från klockan 03.

Jag kommer skriva en närmre förlossningsberättelse när vi landat. Men vår Signe föddes med mått 45 cm och 2180 gram, så stark! ingen sond än, socker ligger bra hon håller temperaturen själv. En riktig liten fighter som äter hela tiden! Är inskrivna på neo just nu i Uppsala, men får komma till bb på fredag förhoppningsvis! ♡

Likes

Comments

Som vi har haft att göra här hemma. Det är inte klokt! men det blir så bra så att ord saknas. Fick sova i mitt rosa rum inatt, och som jag njutit. Rosa är förbjudet i övriga hemmet men i sovrummet gick jag istället all in och till och med Linus älskar sängen! så fin. Vi satt och skruvade möbler igår till 23, men nu är alla stora möbler uppe och det känns så skönt. Idag kan vi sitta ner på rumpan en stund:)

Jag och lillbebis gick även in i vecka 35 idag. Så otroligt nära men ändå så långt bort. Tristan föddes om 7 dagar, känns så lustigt att man i de stora hela har en helt färdig bebis i magen. Nu gäller de bara att tjocka på sig lite :) ska ta och packa bb väskan idag iallafall så att den är klar.

Likes

Comments

DIY-Barnrum, Husbygge

Igår var de ingen vanlig fredag för oss. Det var början på en lång resa, vi fick tillträde efter så många månaders väntan på VÅRT hus! jag kan verkligen inte med ord förklara känslan att åka h e m , vrida om nyckeln i låset och sköljas utav så mycket glädje.

Varit livrädd att fröken i magen skulle komma under tiden vi bodde hos Linus föräldrar, om något drog ut på tiden i huset eller om hon skulle komma på tok för tidigt. En super jobbig resa med så många barn, nyförlöst och inte ha sitt.

Men igår blev drömmen verklighet och Linus har även semester nu i 4 veckor! så det blir att fixa här hemma, försöka måla och bygga altan. Men ja. Rom byggdes inte heller på en dag, men tjejerna har redan fått så fint och det var fantastiskt att få boa lite nu äntligen.

Det kommer komma långa inlägg framöver, men just är livet lite väl hektiskt för att hinna  med.

Likes

Comments

DIY-Barnrum, DIY-Syhörna.

Woop woop! Här är de Fredag, och vilken jäkla storm vi haft hela dagen. Utemöblerna har åkt all världens väg här på tomten, till och med stora tunga rotting-fotöljer. Barnen kom hem igår efter fsk och såg den här sovormen jag gjort till Signe! Jag förstod rätt snabbt att alla tre vill ju såklart också ha.. Så idag blev de en sväng till panduru för att köpa lite mer tyg som passar till ormen! In på ikea, och köpte "slutfixet" så som rullgardiner, nya täcken och kuddar till oss och lite till köket hoppade snabbt ner i kassen. Imorse så åkte vi förbi ica och köpte glass till Novalies och Wiljas skola/förskola.

Det är deras sista dag, därefter blir de både ny skola (första klass!!) och förskola till barnen. Så dom får bjuda sina kompisar. Så nu framöver så väntar vi in ett l å å å å n g t sommarlov härligt nog med start sedan i slutet utav augusti. Nej hej hopp, nu måste jag dra mig ut i stormen, hämta ungar, lämna vid tåget, handla tacomyset och invänta mannen! Kram på er alla.

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4

Här hemma så försöker jag som sagt ha något litet att göra varje dag, detta åstadkom jag igår när barnen somnat! uppdaterar lilltösens garderob lite, och nu har hon massa fina kläder som bara ligger och väntar.
Jag längtar SÅ tills vi flyttar och kan börja tvätta hennes små kläder, vika in i hennes lilla garderob.. Börja boa, bädda säng, göra fint i barnens rum. Jag har inte rört, städat, eller suttit i något som är vårt på över 3 månader haha! de börjar bli o l i d l i g t det här, all väntan. Även om man är super tacksam till chansen att kunna bo här under tiden, men man ska ändå inte sticka under stolen att det varit jobbigt för alla parter.

Likes

Comments

Graviditeten med nummer 4

I början utav veckan så bytte vi vecka och har nu kommit in i vecka 33! Känns helt otroligt att vi MAX har 6 veckor kvar utav denna graviditet, då jag blir igångsatt om hon inte dykt upp innan vecka 38. Känns sådär, samtidigt så håller jag med om att hon är "klar" då, och slipper åka på någon infektion då jag fortfarande blöder fram och tillbaka och går öppen. Men fröken ligger kvar tryggt i magen, och varje vecka känns som en seger. Det har lugnat sig i magen tycker jag, alltså med sammandragningar och allt de "jobbiga" vi haft. Så just nu kan jag njuta lite utav allt! ännu så mår kroppen bra, och hittils fortfarande den "enklaste" graviditeten jag gått igenom och snart är vi i mål. De är så sjukt att de kunnat gå så FORT! säger de varje vecka, men jag är i chock alltså. Jag plussade nyss på Lucia och var förtvivlad samtidigt som de var så självklart.

Nu har vi 13 dagar kvar tills inflytt, och vi räknar ner varenda dag.. Vi försöker ha något litet att göra varje dag, som gör att tiden ska gå om något, bara lite fortare. De känns tungt nu. Barnen märker av vårt humör, och tjejerna bråkar som aldrig förr just nu här hemma. Så fort vi är iväg, så är dom super snälla. Sen märker dom nog på oss som sagt när vi kommer tillbaka hem, och då sprakar det loss. Snart går Linus på semester, så får jag lite mer avlastning i vardagen, börjar behövas nu. Är både trött, även om jag inte har allt för ont i kroppen så är jag hemskt tung och att vara ute och gå, springa omkring är inte längre de enklaste.
´

Likes

Comments