En grej som dök upp på facebook angående transsexuella och deras vård.
just detta med psykriatri.

jo visst till viss grad förstår jag ideen med att man träffar en psykiater. om de skulle fråga "Normla" frågor som till exempel.

* Hur mår du nu.
* hur känner du dej.
* Har du känt så här länge.
* hur vill du att vården kan hjälpa dej.

sådanna frågor förstår jag helt. men de här frågorna som.

* hör du röster som har sagt att du ska göra detta.
* har jesus eller gud sagt att du ska göra detta.
* har djevolen sagt att du ska göra detta.
* har du sett jesus eller gud.
* har du sett djevulen.
* har du sett saker man inte borde kunna se.
* ser du saker som inte finns.
* känner du att du måste till exempel knacka 3 gånger i väggen eller liknande innan du går ut, för att känna dej trygg.
* tänker du våldsamma tankar.
* kan du enligt dej skälv se in i framtiden eller annat som andra inte kan.

När man får dessa frågor tänker man.
herregud de tror jag är sjuk i huvudet.
varför frågar dessa frågor?

varför måste man ha en psykisk dignos transsexuell? Att läkare behöver ha dignos förstår jag men varför måste det stå som en psykisk sjukdom?
jag är inte psykisk sjuk..

jag är helt klar i huvudet och vet vad jag vill.
att det står i journalen att man har något psykiskt har jag märkt att försämrar vården i andra ärenden. de tror inte på en riktigt de tar mej inte på allvar.

eller också får jag bara dålig vård ofta. läkare skyller på panikångest eller att liknande.
deprission försöker de ofta få det till.

min värk i kroppen är typisk deprission eller panikångest. inte änligt mej men det skiter dom i.
E man deprimerad vet man det. så är jag iallafall jag känner ju mej skälv. ska jag sitta och tänka, vad kan jag vara deprimerad över? och kommer inte på något, då är jag inte deprimerad 

panikångest? så får ja sitta och tänka igen, läkare sejer jag har panikångest men vad fan kan jag ha det för? tänker å tänker men kommer inte på något.

idag har jag hittat en grej jag kan ha deprission över och det är vården. men den har ju vården skälv skapat till mej.

ska jag seja de till läkare nesta gång då?
- Nu har jag fåt deprission.
läkaren: - jasså vad är du deprimerad över då?
jag: - Ni och eran förbannat dåliga öron som inte hör ett skit vad jag sejer och bara drar en massa egna slutsatser och att ni sejer åt mej vad jag ska ha för fel istället för de fel jag sejer att jag har era förbannade skitstövlar.

undrar om jsg får deprissons medicin då eller blir de bara sura efter att jag sagt sanningen.

eller en annan läkare jag mött. när jag pratat om min verk i kroppen.

Diagnos:

Du räknade väll med detta när du genomgår en könskorrigering, du får skylla dej skälv..

de var den diagnosen av den läkaren, jag har kollat det där andra som genomgått samma har inte samma kraftiga verk. och att jag hade problem med verken innan hornonbehandlingen hör de inte alls på, det är inte intressant i deras öron helt enkelt.

när man ringer in till akuten om i mitt fall hjärtat som gör ont vad tänker läkare då när de läser min journal.

så här tror jag de tänker: jahap de någon jävla psykiskstörd transa som vill ha uppmärksamhet. den patienten bör vi inte kolla så noga de säkert någon panikångest över könskorrigeringen som spökar.

Du har varit i tidningen om könskorrigering nyligen inte kånstigt att ditt hjärta fladdrar, haha haa.

jo den komentaren har jag hört.

alltså jag skulle kunna skriva en massa olika händelser i vården jag har varit med om så det alldrig tar slut.

Helt ärligt senast jag överansträngde och fick i hjärtat och nestan svimmade och svartna för ögonen och luften jag andades känndes som om den inte gjorde någon nytta. jg såg frun framför nej i dimman när hon ropa ska vi ringa 112. men min upplevelse av vården gjorde att jag svara nej ring inte. fast jag skännde att jag vet inte om jag klarar denna attack den tar på för hårt. jag blev tvungen att släppa på styrkan och falla ner. hon sejer är du säker vi inte ska ringa du är aldeles blek i ansiktet.

vi befann oss ca 10 km ut på sjön i vår båt. jag kännde bara att nej räddningstjänsten ska inte behöva komna ut hit. jag känner mej bara ivägen och att jag ringt och prackat mej på i onödan.

efter en stund vila gick det bättre och jag repade mej. jag är rätt bra på att lugna ner min puls snabbt. säkert van från liten att inte gripas av panik när hjärtat börjar flimra ordentligt,det hände som liten då och då och känslan då var att andas lungt slappna av andas in genom nesan ut genom mun.
med tanken annars dör jag.

nesta gång jag åker in till akuten ska jag va blå och medvetslös då kanske jag inte bör känna jag är i vägen.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Alltså snart är det min födelsedag. och jag fyller 27 år.
de många som tänker att de ju inte mycket.

men om man tänker som jag ibland tänker så är det mycket, med tanke på att jag har levt som jag inte varit jag i 23 år. och levt endast i 4 år som mej skälv. då känns nummer 27 år mycket.

man tänker på saker man inte borde tänka på ibland. som till exempel på saker man missat som liten flicka till tonårs tjej och vidare.

alltså jag är super glad att jag är jag idag. men tankarna svevar iväg imellanåt.

om man tänker i banorna att man "blev till" som 23 åring. det kan kännas som man missat en del. men de ju inget man kan ändra på.

De bara så att man tänker i fel banor emellanåt. har svårt att tro att livet kunde bli bättre för mej. jag har 2 barn och en underbar fru och får vara mej skälv mer kan man inte begära.

Likes

Comments

H.fors resan gick super bra. inte var det så farligt att besöka psykriati center egtersom jag bara behövde vara där en stund och visa att jag mår bra med livet.

även om det var läskigt och man tänkte hela tiden i huvudet (uppför mej lungt och fint och så jävla normal som möjligt i väntrummet) jag var nervös fast jag inte behövde, lås var det på allt, överbevakad toalet. jag planerade lustigt nog en flyckt plan i huvudet. fast jag inte behövde. men stället gjorde mej obekväm med tanken vad fan gör jag här?

nå det gick bra psykiatern sa att det syns på mej att jag mår bra. så nu väntars intyget på posten att jag är psykiskt stabil och mår bra. :)

efter det fick vi åka till hotellet och checka in

vi gick ut och vandra på staden efteråt och titta onkring, efteråt till kvällen gick vi på restaurang och firade vår 8 års bröllops dag. <3 det var mysigt och romantiskt och väldigt trevligt.

Min fru har jag nu varit gift med i 8 fantastiska underbara år. jag älskar henne så mycket att jag siktar på att vara gift resten av livet med den underbara kvinna.

Dagen efter åkte vi ut på en 6 timmars chopping vandring i så många shoppingcenter och små butiker som möjligt. och det var jätte roligt. :) vi köpte inte mycket mest gick och tittade och satt på cafe :) sedan mot kvällen skulle jag medverka i radio x3m i pogrammet sex & sånt och det var spännande och roligt. alltid velat va med i X3M. och nu hade de transveckan och de ringde och ville ha mej med eftersom de blivit tipsad de som jobbade på tv pogramnet efter nio som jag medverkade i för en tid sedan.

i pogrammet skulle jag göra det jag brukar göra i media prata om könskorrigering och svara på frågor. :) skilnaden denna gång var att det var direkt sändning och folk fick skicka in anonymt och fråga frågor av mej och en sexolog expert. :) vi hade jätte roligt i studion.

pogrammet slutade kl 21:00 men finns på yle arenan för de som vill höra efteråt. :)

efter det for vi tillbaka till hotellet och tog en öl.

Det märkliga och ändå roliga med våra dar i h.fors når vi gick hand i hand på staden tog massa folk kort av oss på ett ställe var kinesiska turister och tog kort av sevårdigheter och när de fick syn på oss började de fotografera oss och visade tummen upp och såg glada ut.

vissa på stan ropa högt till varandra och pekade TITTA LESBISKA!  vissa tappa nestan kontrollen vart de gick när de fick syn på att vi gick hand i hand.

Likes

Comments

And its time again. måndag nesta vecka ska vi till h.fors igen till psykriatiska för att prata och bevisa att jag vill vara kvinna med kvinligt id och namn och att jag är frisk i huvdet.

Jag har redan papper på att jag är frisk i huvudet för att få göra en könsskirrigering från man till kvinna. och joo de klart de behövs nya tester och utredningar så inte "röster" eller gud har sagt jag måste byta namn, så visst är det nödvändigt att gå igenom hela skiten igen så det är säkert att det är jag skälv som vill.

trodde att de var något de förstod att jag ville efter könskorrigering. trodde de var rätt logiskt att man vill byta juridiskt också. men där hade jag fel.

Och jooo det viktigaste i hela finlands lag. låste ju checka en gång till att jagär steril för säkerhets skull. tänk om jag inte var steril när jag byter juridiskt, vad hänskt det vore... 

men så här går det till så de bara å lyda om man vill ha sej skälv på körkortet och passet. alltså de jobbigt å höra nej hörru ta med eget körkort nästa gång de där e inte du.

Likes

Comments

snacka om att mitt inlägg om teknik väkte åsikter på fb. ;)

nu har vi äntligen börjat lära oss klippa hår i skolan. vi började redan för 2 veckor sedan men nu har det blivit mera allvar :)

indelningar för olika klippningar och så vidare. och att föna hår och forma och styila tur man har familje medlemmar att öva på. som på min äldsta dotter fick jag lov att toppa och klippa gämna toppar och föna oh forma.

skolan är rolig och läraorik nu ska vi få börja klippa varandra i skolan å vårda varandras hår och det gillar jag på alla sätt jag lär mej bli frisör och jag får mitt eget hår fixat. :D

Likes

Comments

litet blogg inlägg om yrkesutbildning till frisör.

jag ågrar att jag inte sökte hit direkt efter högstadiet. jag känner hur jag vill detta så enormt inom mej och hur roligt det är, och det syns eftersom vi nestan varje dag är övertid och alltid missar sista kaffepausen för att vi vill hinna så mycket som möjligt i salongen att öva och lära sej.

och våra lärare är ju fantastiska lätt att prata med och trevliga. och de berättar grundligt och detaljerat och man får svar på ännu mera än man frågar efter en fråga. :) väldigt bra att lära ut och får det intressant och så peppar de väldigt bra.

Trevlig klass har jag med, jätte trevlig och man känner verkligen det där familjära med att hjälpa varann, diskutera och prata.

Det är så roligt. :)

Likes

Comments

visst är det bra när tekniken går framåt på många sätt. men jag måste seja att vissa saker börjar gå till överdrift.

när man tänker på barnen och dagens lekar, det har i stort sätt gått åt helvete. med fantasin till att leka och skapa saker. nej nu ska allt gå på data och smartphone.

idag ska barnen ha smartphone redan när det börjat gå. överdivet men sanningen redan i första klass siter de och tittar på youtube och annat med sin smartphone i stället för att leka. och nu har det börjats pratas om någon jävla förbi nalle. ursäkta svordomar men en nalle som gör dagen ungdomar helt fantasi lösa i hela huvudet.

när de står och berättar att man kopplar den till telefonen så kan man göra mat och skicka över till nallen.

jag frågar direkt varför kan du inte bara leka att du gör mat på leksaks spisen och mata nallen?

svaret är ju de ju inte lika roligt för nallen kan inte prata eller sjunga på riktigt.

Jag: - men man tar nallen bak i nacken och rör den framåt så leker du att den går och så är du nalles röst och sejer det du vill seja. och föresten när jag lagar mat åt er gör jag den inte på telefon och sms:ar över den till erat bord.

Dagens barn kan inte leka utan dator och telefoner mera. jag kan ju inte göra hamburgare när jag inte ser hamburgaren på telefonen ser man ju den och förbi kan prata skälv.

Dagen kalas! på barnkalasen när jag var liten fixade föreldrar tårta, limsa och pysla till kalaset lite med ballonger tills barnen kom och thats it. idag ska vi stå och hitta på lekar också, annars står de bara där vad ska vi göra? sådant fanns inte när jag var liten alla kom vi tillsammans på vad vi skulle leka, då tänkte man föreldrar fattar ju sej inte på lekar.

men ida är det tvärt emot, de föreldrarna som får stå och visa barnen och var förbered med en massa lekar.

Jag : - nåmen om ni sku leka sparki pönton?
en gång r de stod och låg och satt här och där å fråga vad ska vi göra? så tipsa jag om sparkepönton. och gissa svaret av barnen.
- Vad är det?

man blev ju i chock. vet ni inte vad sparke pönton är????? bollen är hemma??? What! kanske en eller två visste.

och en sak frågar alla efter när ska det bli skattjakt?

jo det har ju blivit poppis av någon det här med skattjakt. då ska föreldrarna förutom allt saft, limsa, tårta åxå fixa en karta och en liten godispåse till alla 15 -20 ungar.  och helst en liten grej med.
alltså man tänker ju på föreldrar som har knepigt ekonomiskt som det är. det ska ju vara födelsedags present till sitt barn med och kaffe för släkten med...

säker någon som läser detta som tänker att jag är gnellig och snål. men vart fan är vi på väg? barnkalas har ju blivit en bara jävla massa jobb och pengar. och joooo jag tror alla föreldrar tycker så. hur ser man det? jo när jag var liten var det 5 - 6 timmars kalas och vissa hade inga tider när det sluta, det kunde bli hela kvällen. idag orkar föreldrar med kalas 2 timmar.

Datorer och telefoner och dataleksaker håller på att förstöra barnens fantasi, förmågan att hitta på saker, leka vara ute kunna göra saker.
skulle vara intressant att se hur dagens ungdomar fixar en träkoija 6 - 7 meter upp i ett träd.

Likes

Comments

Nattetid tänker man mest.
varför då?
jo det är väl den tysthet och lungnet som gör att man tänker på mycket innan man somnar.

inatt är det vården jag har i huvudet. jag har varit med när andra ska till akuten för akuthjälp.

jag har sett och kan gemföra och ta åt mej och bli väldigt lessen.
jag är glad för dennes person som får hjälp. men känner skälv att varför var det inte så när jag kom in till akuten eller träffa läkare?

när de jag varit med har de tagit på allvar med smärtor inga prov visar fel inga tester visar fel, men de hör på patienten och sejer att har du ont ska du vara här vi tar hand om dej.

min upplevelse när jag åkt in är redan i telefon till malmska.

jag: hej jag har massa extraslag i hjärtat och ont vad ska jag göra.

Maslmska: ta det lungt bara det är säkert inget farligt.

jag: okey men det gör ont, och jag har hört att det inte är bra när det gör ont och jag har väldigt hög puls.

Malmska: jaa men inte är det något akut. men känner du dej otrygg måste du komma hit då.

fresande och iriterande ton uppfattar jag henne från malmska. kändes inte alls som om jag var välkommen.

jag: kanske jag ska komma in för säkerhets skull?

min fru ville att jag skulle seja det för pulsen var oregelbunden och upp i 130. skälv kännde jag att jag var i vägen. har känt så de alldra flästa gånger, som med en veckas ensidig huvudverk sa läkarn detta är inget för oss läkare på malmska huvudvärk har jag hela tiden, lär dej leva med det.

malmska: ja kom in då men vi har lång väntetid så du hamnar att vänta länge.

när jag var inne för hjärtat kom besked efter att frun min hade pässat att ha övervakning av hjärtat så med en suck av personalen fick jag det. monitorn jag var koplad till slig alarm hela tiden och jag kände felslagen kraftigt som förut i hjärtat. de kom in i rummet och sa - De inget att bry sej om den är lite kännslig och så sa hon att de höjde känsligheten och gick ut.

mina rytmstörningar och flimmer fick igång alarmet flera gånger till och de kom till sist in rusande 2 stycken och prata högt hur får man bort ljudet av den här.

jag ska tilllägga att detta var övervakning nattetid.

de vred av ljudet och gick ut och min monitor blinkade ändast rött när jag fick kraftigare känningar.

kl 07:00 kom en läkare in. - Hej du får åka hem. vi har sett att du har teta och många extraslag men vi vet inte varför så vi kan inte göra något. och så var det bara att åka hem med samma fel som när jag kom in.

en annan gång ringde vi ambulance jag ville inte för jag vet de gör inget åt mej på malmska ändå. men jag hade fåt en egen holter att spela hjärtfilm med och kunna se filmen och puls derekt i skärmen, som sedan kom fram att de glömt lägga i minneskort. men den dagen vi ringde ambulance var pulsen 136 och ett kraftigt tryck över bröstet. ambulancen kom och undersökte ringde läkare till malmska och läkaren svara att patienten har säkert bara ågest. så jag fick välja om jag vill komma eller inte. fruns skull valde jag att åka in trots att det kändes meningslöst och pinsamt och att jag är i vägen.

jag kom in och läkare sa nu får du lungna ner dej vi vet inte vad det är för fel men har du tryck över bröstet och hög puls behöver du inte komma in för det, de inget att oroa sej för du får åka hem.

jag har haft från tidigare problem med verk och ensidig huvudverk men gert upp att få hjälp med det för senaste svar av läkare var att. när jag gjort en könskorrigering får jag skulla mej skälv de säkert där det kommer ifrån. ingen vill höra att värken var redan tidigare könskorrigeringen. och läkaren var heller inte intresserad att höra mina symptomer uppfattade jag det eftersom jag aldrig han prata till punkt fören nästa fråga kom. och under mitt svar sa läkaren konstant hmm hmm hmmm. och så avbröt han.

månadsholtern jag hade fick jag 2 gånger, första hade de glömt minneskort så inget fanns sparat andra gången hade den inte fungerat och bara sparat de 5 sista minuterna av en hel månad och de gjorde bedömningen efter det och de sa jag har konstant hög puls och stressigt hjärta. att hjärtat hade växt och blivit större hade de sett på ultraljud. och de 5 sista minuterna råkade vara lungnare tillfällen så pulsen var bara 95-110 i vilopuls.

jag har ett fotto från liknande gånger de inte fick med.

Det där är två "lungna" hjärtkurver jag hade. men hur som hälst så har jag bara fått besked att det är min köndkorrigering som stält till det här. vad jag än pratar om så nu har det blivit så att jag vägrar åka in jag känner mej i vägen och det är pinsamt. senast jag fick åt hjärtat på större nivå var att jag skulle veva igång motorn på båten och vi skulle åka hem från villan och det plötsligt kolapsade all ork försvann på en sekund hjärtat slog hårt och massa extra slag och jag började må illa. jag försökte ta mej upp på kanten av båten för nu måste jag spy, men jag spydde inte och jag orkade inte upp till kanten fören det svartnade i ögonen och det känndes som ja måste på toa samtidigt. jag såg en skympt av frun som ropade läggs ner. jag hade inget val heler för jag föll ihop. de sa att jag var aldeles likblek i ansiktet. och jag kände som om jag inte fick någon nytta av luften jag andades som det inte fanns syre alls. de ville ringa 112 men jag sa ärligt -Nej fan ring inte jag klarar mej. fast jag inombords var helt säker på att jag inte kan vara säker på att detta går vägen. men jag ville inte dra ut räddningsverket 10 km ut på sjön och sedan vara med om igen att det hinner lungna sej innan de är här.

jag ville inte känna mej ivägen, jag ville inte känna att jag drog ut någon i onödan fast jag helt klart inte visste hur det skulle gå.

detta är räddslan jag fått. jag vill inte åka in det känns inte som de tror på vad jag sejer när jag sejer att det gör ont. det blir bara en extra sjukhiusräkning som jag inte hade nytta av.

Likes

Comments

Det har varit kall å skit sommar väder för det mesta iår. men några bra dagar var det. iår gällde det att passa på med sjölivet när tillfället gavs, det har tyvär inte varit så många varma och icke jätte blåsiga dagar iår heller. men det var någon riktigt härlig dag man vill minnas. :) som i maj var det en dag som var upp i 27 grader varmt hela dagen till sena kvällen.  en riktigt härlig båttur

som jag ser nu så blev det rätt sudiga bilder av någon anledning, men jag fortsätter ändå. ja det där var då i maj redan efter det blev det bara några till bra dar. vissa var lugna men kalla så det blev en picknick med mera varma kläder på till bockön. :)

men det var en fin picknick iallafall trots vädret. efter var det nog flera båturer med barnen och meta och så. men midsommar började kall och gråt men blev väldigt bra.

Efter det kom det en märklig bra och överaskande väldigt grå vit båttur.

det var en dag som solen lyste och det var jätte fint som på mittersta bilden kom plötsligt en tjock dimma och allt blev vit men vi hittade fram till hamnkär endå lyckligt vis.

men nu kommer bilder från årets bjyrkär eller rättare sagt holmen brevid kanske 10 meter ifrån namnet skena iväg nu när jag skriver något med kubb eller stubb var det.
men då var det härligt varmt och könt väder.

Detta var nog den härligaste dagen ute till sjös. vi hoppas på flera varma och soliga dagar till nesta år. :) detta var lite av vår sommar med båten. <3

Likes

Comments