​Kissen blir kvar hos oss så nu har vi bara 6 djur. Vi bestämde så för min vän åker in och ut från sjukhuset och att flytta på en så lite katt blir bara förvirrad och nu när hon har blivit vän med dom andra djuren. Vi har bestämt att när min fina vän ska få låna en av våra hundar då och då så hon får sällskap :) 

Affektiva har inte hört av sig än, jag skulle "stå ut" 1-2 veckor, nu har det gått 11 dagar och ingen kallelse än. men har inte kollat posten i dag så jag hoppas att det ligger en kallelse där i dag. I går va en hektisk dag för mig, jag som är van med att bara va hemma och det kan va mycket nog det. Först var vi på ett möte och jag träffade människor som ja inte kände. Det kändes som om jag var där men ändå inte, som om jag var utanför min kropp och när jag pratade så var det inte  jag. Jag minns inte så mycket av mötet för jag har svårt att ta in information. Men Micke va med så han är mitt minne. Blir så himla less att jag inte kan något kvar i huvudet.  Sen hade vi två fika stopp hos bekanta och sen blev det middag hos ett par andra vänner. Jag har inte gjort så här mycket som jag gjorde i går på evigheter. Men går jag för mycket slutar det med jätte ångest och det va precis som hände i går. Men det blev aldrig en panikångest attack, det var nära men jag fick  kvällsmedicinen, det var nära att jag kräktes men jag fixade det. 

I natt var det andra natten jag sov med kedjetäcke, Jag sover djupare när jag sover, men vaknar ändå 4 till 6 gånger per natt. Men det kanske blir bättre efter ett tag. Jag känner mig lite mer utvilad nu än förut även om jag om jag är uppe mycket på nätterna. 

Men är helt off i dag, det blev nog lite för mycket i går så i dag blir det en pyamasdag och tv tror jag.  

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

I morse hade jag en vaken dröm eller vad jag ska kalla det. Min son kom in i sovrummet och viskade mamma, mamma och skakade om mig lite lätt och jag vaknar. Och så säger sonen mamma jag kan inte somna om, jag frågade sonen vad klockan va och han svarade jag vet inte. Sen går han ut ur vårt sovrum och jag kliver upp och går ut i köket och ser att klockan är 7:30 (han hade sovmorgon i dag) Jag hör att sonen står i duschen så jag går och tar en cigg. Sen när han kom ut ur badrummet så sa jag till honom att klockan va ju mycket så han skulle ändå klivit upp nu och så frågade jag varför han väckte mig då. Jag har inte väckt dig!!!! Jag gick och duschade på en gång när jag klev upp sa han.!!!!!!!!!!!! Alltså håller jag på bli galen!!! Jag hörde honom, jag kände honom, jag pratade med honom, han svarade mig och jag var vaken, jag klev upp och kollade klockan!!!! vad är det som händer??? Jag frågade honom flera gånger om han ljög, men han lovade att han inte gjorde det. Nu är det andra gången som det här händer efter jag blev utskriven. Innan jag las in hade jag också hallucinationer men inte på samma sätt. Då var det mer att 1 timme kunde vara en hel dag, föremål ändra former, färger och att jag inte förstod vad folk sa, jag hörde men begrep inte ett ord. Att allt såg annorlunda ut. mer en overklighets känsla. Men det här känns så verkligt, för mig ÄR det verkligt!!!! Jag kan ju inte kliva upp kolla klockan, ta en cigg och sedan prata med sonen när han kom ur duschen om jag sov. Jag håller på bli galen kanske :( Det är så otäckt när jag är med om en sak och sedan är det inte så. Vad är på riktigt och vad är på lossats???

I dag har jag hängt med pappa, vi var på lidl, jag fick två strykjärn av honom och en liten strykbräda som jag kan ha inne, då det blir för tungt att bära det jag har uppe i syrummet. En strykjärnet är trådlös och det andra kan man stryka med typ när gardinerna hänger uppe.

Lill missen har bott in sig här nu, herregud vilket busfrö hon är överallt, igår bar hon högst uppe på torktumlaren så vi fick ta en stol för att gå ner henne. Sen har hon frisserat blommorna i vardags rummet. Och i morse tyckte hon att julstackarna skulle bort så ena hängde upp och ner från fönsterbrädan hon klättrar i gardinerna, hon slår på tven och far rund som en kanonkula och busar järnet. Sedan är det som man trycker på en off-knapp så sover hon. Sonja vår katt är fortfarande sur på oss att vi har släppt in den där saken i vårt hem. Men hon börjar mer och mer bli intresserad av den lilla krabaten. Hon har gjort några försök att bjuda in för bus. I dag är det första dagen Sonja har varit ute, för hon har gått som ett vak med ett visst avstånd efter liten.

Var upp en sväng på 52:an och lämnade cigaretter åt min vän, jag ville inte gå in för jag är rädd att dom ska se att jag mår som en påse skit och just nu känner jag att jag inte klarar av att gå in på avdelningen det är som upplagt för en panikångest attack.

Ska jag åka någonstans tex bara åka och handla, måste jag sminka mig massor för jag tror att folk ser att jag mår psykiskt dåligt, jag tror dom tänker -att där går ett riktigt psykfall. Det känns som om alla kollar på mig. Förut i dag när vi var och handlade så såg jag en jag känner och han såg mig. Han går rakt emot mig och jag min dumma jävel sticker iväg och gömmer mig bakom några hyllor. Han måste trott att jag har blivit knäpp, men jag får en sån fruktansvärd ångest över att behöva prata med folk. Jag vet inte hur jag ska lösa det här, jag kan nog inte det själv, jag behöver hjälp.

Nu tänker ni nog så här att hon kan ju sitta här och skriva om det så vem som helst kan läsa det här, men det är inte samma sak!! Jag ser inte er och ni ser inte mig, jag har skäms och skäms fortfarande över hur jag är. Men jag vill ändå berätta så att folk kanske kan förstå hur det är att lida av ångest, panikångest, självmordstankar, folkfobi mm. Sen finns det så många som inte vågar berätta för någon. Det gjorde inte jag heller, men tillslut spricker bubblan och man är längst ner i skiten och det är ett h-vete att ta sig tillbaka. Jag önskade att jag hade fått hjälp mycket mycket tidigare. Jag kan inte längre leva ett normalt liv och jag måste ha hjälp för att bli hel igen. Men när jag får den eller om jag får den hjälpen återstå att se.

Nu är det dax första medicin intaget för i kväll

Aldrig ensam

http://www.aldrigensam.com

Likes

Comments

Blev kissemiss vakt i dag. Idun heter hon och jag tror hon är 14 veckor. En väldigt nyfiken och ska klättra på allt. Hon har funnit Sonjas (vår katt) matskål, så Sonja är inte så överlycklig. Sonja har smugit runt och spanat in den lilla krabaten sen hon kom.

Iduns matte fick vi köra upp på akuten mindre roligt, är så orolig för henne. Vi träffades på 52:an och sen jag blev utskriven har vi nästan pratat med varandra varje dag och ibland flera gånger om dagen. Det är skönt att ha en vän som vet hur ångest och panikångest känns. För henne behöver jag inte lossas, hon vet hur det är

Jag var uppe i syrummet förut i dag, för att försöka tänka på något annat än mörka tankar.Hur ska jag få dom att sluta??

Jag började sy en åkpåse men blev inte klar, så om orken finns ska jag försöka få klar den i morgon, det är mitt mål i alla fall.

Mitt mående i dag har varit ganska stabilt, inga större ångestattacker. så himla skönt . Nu hoppas jag på en lika bra dag i morgon. Men nu har Micke gått på ledigt då brukar ångesten lätta lite, annars sitter jag ju här hemma och tänker för mycket. Sen kan Micke pusha på mig på ett annat vis.

Nä fy va trött jag är nu blir det sova!!!!!

Likes

Comments

Jag syr för att det är det enda som kan få min hjärna att fokusera på annat en dåliga tankar. Jag syr på hobbynivå så men ingen är inte att jag ska tjäna pengar. Utan syftet är att jag kan sy och må lite bättre för stunden och säljer jag något så köper jag nytt material för att kunna sy mer.

Kom gärna med förslag på saker jag kan sy.

Och om ni vill kolla gärna in min webbutik. 

thttps://frusjolundsflitigafingrar.jimdo.com


Likes

Comments

... men det var nog behövligt, har sovit jätte dåligt så länge nu. Klev upp 8 och tog medicinen och sen la jag mig igen och sov till halv 2. Sen har bara dagen flyktigt i väg, har varit uppe i syrummet en stund i dag. Jag är glad att jag har just att sy för att skingra alla tankar. Bara jag tar mig upp så brukar det fungera ångestdämpande inte alltid men ofta. I dag sydde jag en kjol, en mörkblå med vita ankare på och med en bred mudd upp till.

Försöker nu leva dag för dag för att inte tappa kontrollen, mitt mående är som en berg och dalbana. Jag hoppas att det fungerar nu när jag måste stå ut 1-2 veckor.

Nu blir det kvällsfika med sonen och första kvälls medicinen.

Likes

Comments

.Dagen började med att vi nästan sov över, blev lite sömn i natt men somnade till när sonen åkte till skolan. Så det blev stressigt men det kanske va bra så jag inte hann tänka så mycket, men vi hann i tid. Jag fick träffa en AT-läkare, han frågade mossor av frågor. Jag avskyr att prata om mig själv och helst om hur jag mår, plus min folkfobi ställer till det. Men Micke va med så han fyllde i mycket. Men jag öppnade mig lite om mina "mörka tankar" men det var jätte jobbigt. Jag slapp läggas in på grund utav att Micke går på 3 veckors lång ledigt .Sen kunde inte AT-läkaren fatta egna beslut fför att jag var ett svårt fall. Vadå svårt??? Sen skulle jag få komma tillbaka till Affektiva om 1-2 veckor. Så antingen fick jag stå ut eller så lägga in mig sa han. Tack för det.... Självklart vill jag va hemma vill aldrig mer ligga inne på 52:an. Men att behöva må så här till dess, vet jag inte om jag klarar. AT-läkaren skulle prata med någon specialist läkare i dag sa han om det fanns något att göra åt ångesten. Så han skulle ringa upp i så fall. Sen kunde jag ta ett ett rör Theralen på dagen och bara ta ett rör på kvällen, men då blir jag orolig att jag kommer sova ännu sämre än jag gör om jag tar mindre Theralen på kvällen. AT-läkaren skulle ta upp mig på en konfereras och så skulle dom tillsammans diskutera hur dom skulle göra med mig. Så jag fick ingen hjälp i dag, utan jag måste vänta, inom sjukvården ska man vänta och vänta tills man inte orkar mer och gör något dumt i stället. Blir så less.... Men det är väl bara att fortsätta i samma och försöka hålla ihop så man inte går sönder helt.

Likes

Comments

Är så fruktansvärt nervös och rädd in för morgondagen möte, så i natt lär det inte bli mycket till att sova. Började redan i går kväll så har vaknat varje timme i natt. Jag är så less på det här nu, vill bara få må bra, det här är inget liv. Vart tog jag vägen? Och stackars Micke han blev tillsammans med en glad och positiv tjej och nu har han deprimerat vrak. Får jag ingen hjälp i morgon vet jag inte vad jag ska ta mig till, jag tänker inte leva så här mer, jag orkar inte det längre. Jag gör inget självmant längre utan Micke får nästintill tvinga mig. Så i dag har jag i alla fall tagit en dusch, det är skönt när det är gjort men vägen dit känns så lång. Sen har jag varit uppe i syrummet ett tag, det är det ända som kan dämpa mina tankar lite. Känns bra att jag var och sydde lite i dag i alla fall, då jag låg hela dagen i går.

Jag vet knappt vad Affektiva är, vad kan dom hjälpa mig med? vad vill jag ha hjälp med?? jag vet fan ingenting längre. Jag får panik av bara tanken på att jag måste träffa någon jag inte känner och öppna mitt inre för den personen.

Varför blev det så här?? allt känns så meningslöst. Jag får hoppas på hjälp i morgon för det här går inte längre.


Likes

Comments

...som du inte kan bli av med den, vart än du går eller va du än gör så håller den dig i ett järngrepp. Du kan inte be den fars åt helvete och du kan inte fly i från den, man är fast kedjad med sin värsta fiende, dag ut och dag in. I dag har ångesten gjort att jag har ledat i fosterställning i sängen hela dagen. Ännu en dag av mitt liv har den berövat mig, jag orkar inte stå emot den. Alla tankar som bara snurrar, kan det inte bara ta slut!! På fredag ska jag på affektiva och hoppas dom kan hjälpa mig, men jag vill inte bli inlagd igen. Är så himla rädd att jag blir inlagd, vill inte va ifrån min familj en gång till. Jag vet inte vad jag ska göra för säger jag sanningen blir jag inburad. Jag blir tokig på det här, jag vill ha hjälp men är ändå så rädd att jag blir inlagd. Även om jag isolerar mig här hemma får jag i alla fall vara med min familj. Det känns som om jag står vid ett stup och bara fall och sen är det slut, inga mer tankar och inge mer ångest. Jag vill inte ha dessa tankar men dom kommer ändå, jag kan inte styra över dom, det känns som om tankarna äter upp all tro på en bättre framtid. Jag har slutat tänkt på en ljusare framtid, känns inte som om det är någon idé. Det känns inte som om det är någon idé längre. Jag och Micke hade så många drömmar tillsammans men dom drömmarna kommer aldrig ske. Jag har slutat drömt, drömmer bara mardrömmar nu för tiden.

En sak är i alla fall positivt och det är att en jätte fin vän till mig blir utskriven från 52:an i dag. Jag skulle följt med och hämta henne, men jag fixade inte det, så min pappa åkte själv och hämtade upp henne. Tack pappa.

Likes

Comments

Tidigt i morse vaknade jag av en mardröm, jag grät och var jätte snorig som man kan bli när man gråter. Då kommer Micke in till sovrummet och sätter sig bredvid mig och håller om mig och tröstar mig. Sen säger han att jag ska gå upp och snyta mig, för det rann snor och näsan var helt täppt. Micke reser sig upp och går ut ur sovrummet, jag ligger kvar en stund och funderade på vad jag hade drömt och kollade ut genom fönstret. Jag minns inte vad jag hade drömt bara att det var en mardröm, jag tror jag blev jagad av något. Sista jag minns innan jag vaknade var att jag såg min farfar som har varit död i jätte många år.

Jag såg inte vart min man gick men när jag ropade på honom fick jag inget svar, så jag klev upp och skulle snyta mig, men dörren va låst in till badrummet och jag hörde någon duschade. Så jag tänkte väl att han hade tagit en dusch. Jag trodde att klockan måste vara runt halv sex, för sonen hade inte klivit upp än. Jag gick ut i köket och snöt mig och så tog jag en cigg. Sedan öppnades toa dörren och då ropade jag på Micke igen. Men det var inte Micke, det var sonen som hade tagit en dusch. Jag frågade honom vart Micke var men han sa att han inte hade varit hemma. Jo han har varit hemma sa jag. Ja jag har inte sätt honom i alla fall svarade han. Då tänkte jag att han hade varit hem en snabbis och just då va sonen i duschen.

Ibland ger Micke hundarna mat innan han far på jobbet så efter sonen hade åkt skulle jag mata hundarna. Men kom på att det är lika bra jag ringer och frågar Micke om han hade utfodrat djuren, för dagen innan gjorde jag ordning mat åt dom, men då hade dom redan fått. Så jag ringde Micke och frågade om han hade matat hundarna, men då sa han att han hade inte hade varit hemma alls sedan i går och att han hade sovit på jobbet!!!!! Jag berättade om mardrömmen och allt och så frågade jag om han ljög för mig men han sa att det gjorde han inte.

Jag kan inte få ihop detta!! Jag är 110% säker att jag var vaken när detta hände. Jag fattar ingenting, hade jag hallucinationer eller kan man drömma även om man är vaken???

Likes

Comments

I dag är det en sån där dag man kunde lika väl varit utan, har inte haft orken till någon. Micke började jobba i dag och det var första dagen efter lovet för sonen, så jag har varit ensam hemma och det är alltid jobbigt. Tankarna snurrar mer i huvudet en vanligt. Hade planer på att gå upp i syrummet men kom aldrig så långt. Blev kvar i mina tankar. Önskar att dom bara försvinna.... men icke dom ska äta sönder min hjärna och göra hela livet till ett helvete. Vad har jag gjort gör att förtjäna detta? Varför överhuvud taget skriva ett inlägg!!! I morgon ska jag med sonen på sjukhuset, känns fruktansvärt jobbig, men det är ett måste. Jag hoppas verkligen att jag klarar av det här i morgon. Nä det här blev bara ett skit inlägg, får hoppas på en bättre dag i morgon. nu ska jag försöka sova utan en utav mina sömntabletter för jag är så jävla klantig att jag glömde att dom var slut. Är huvve dumt får kroppen lida och hjärnan.

Skit dag god natt

Likes

Comments