Då skall man försöka igen...vet inte hur många bloggar jag startat under mitt 26åriga liv. Men det är ett par stycken. *suck* tänker ni...men så är det iallafall.
Vad hade jag tänkt få ut av bloggen, ja..jag vet inte. Jag har skrivit dagbok i hela mitt liv. I dessa dagböcker, fanns det mycket sorg och smärta. Jag slutade skriva dagböcker för snart 3 år sedan. Det var ungefär i samma tidpunkt som mitt liv tog en stor vändning, jag tog avstånd från några människor som fanns i litt liv då. Och kanske var det därför jag skrev dagböcker, under de åren.. för att jag mådde så fruktansvärt dåligt. Dagböckerna kanske var ett sätt att få ur mig den frustrationen jag hade för den tiden i livet. Bloggen kanske kommer bli ett nytt kapitel i livet, som kommer bringa mig mycket lycka istället.

Det är såna kontraster om man ser i mina dagböcker till de som jag förutser att bloggen skall se ut. Jag skev mycket fint i dagböckerna också självklart, men det fanns alltid med något hemskt med i varje dag jag skrev. Bloggen skall inte innehålla något hemskt varje gång jag gör ett inlägg, det skall inte bli någon "avreagerings plats" för mig. Det skall bli en dagbok av lycka och framgång. För det är så jag känner...ja det är klart jag har dåliga dagar också, det kommer ni bli varse om också. Det är inte de att jag kommer utesluta de härifrån heller. Men i mitt liv idag är det mycket lycka, jag är i mitt livs bästa tidpunkt. Och det står jag för och är stolt över. Det kan ingen ta ifrån mig, och det är inget jag skämms för.

Jag jobbar natt just nu, natt två av två. Så nu hinner jag inte skriva mer, skall förbereda cytostatikabehandlingar inför dagen idag.
Vi ses!

Likes

Comments