View tracker

Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Jo jag vet att jag sa att jag inte skulle väga mig och att det inte skulle komma några invägningar. Men en dag som denna så är det svårt. Vilket ni kanske förstår nu...

Vikt 29/11:
89.7 kg (-2.5 kg) (-54.6 kg)

Jag är officiellt under 90 kg! Så jäkla awesome! Kan inte minnas en enda gång då jag vägt mindre än 90 kg. Mitt första minne av en våg var i sexan då jag skulle ha penicillin och då var tvungen att väga mig, då vägde jag över 90 kg (sjukt, jag var 12 år...). Detta är alltså ett ännu större steg än att komma under tresiffrigt och åh som jag längtat! Har traskat tunt i 90-träsket sen i somras och det har varit så irriterande.

Jag tar mig bara längre och längre bort från den person jag var. Från den person som var så äcklad av sig själv och som trodde hon var totalt värdelös. Jag vill verkligen aldrig gå tillbaka till den jag var.

I början av februari så kommer jag ta mig ännu ett steg längre bort från den personen, för då flyttar jag äntligen ifrån den här lägenheten som jag aldrig riktigt trivts i. Den lägenheten som fortfarande bär spår av mitt längsta och (för det mesta) olyckligaste förhållande. Det ska bli så skönt att få flytta till en lägenhet som verkligen blir min på riktigt. En bostad där jag kan känna mig helt trygg och som inte bär minnen av någon annan. En bostad där jag kan fortsätta utvecklas och slutligen bli den jag alltid velat vara. Sen är det såklart inte negativt att den ligger över en mil närmare jobbet heller. Gång/cykel-avstånd till och med.

Nu ska jag ta och ta tag i dagen istället. Är äntligen ledig efter en lång sexdagarsvecka, men finns alltid massor att göra även om man är ledig. Ska julbaka med mamma och syster imorgon (sockerfritt till mig, icke till alla andra) så då ska jag försöka få in ett inlägg om hur allt blev. Ifall någon skulle behöva lite tips tänkte jag. Annars hörs vi när vi hörs. Jag tvivlar på att det blir invägningar en gång i veckan, men någon gång då och då säkert. Ha det bäst så länge!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Mat, Post-op, Viktresan

Så mycket som jag hatar mig själv just nu har jag inte gjort på många år...

Jag vill egentligen inte skriva det här inlägget. Jag vill inte erkänna hur djupt nere i skiten jag faktiskt sitter. Jag känner mig verkligen otroligt misslyckad, som att jag förstört allt som jag kämpat för så länge. Jag vet inte längre hur jag ska ta mig ifrån detta, jag avskyr verkligen mitt matmissbruk. Ja för det är vad det är. Ett missbruk och ett beroende. Jag borde egentligen inte få ha någon slags kontroll över vad som köps hem eller vad som stoppas i munnen..det negativa med att leva ensam.

Jag borde ha förstått från första början att det inte skulle funka den här gången heller, att mina vanor sitter alldeles för djupt rotade. Men jag ville verkligen tro att det skulle gå, jag önskade så innerligt att jag äntligen skulle få bli smal och kanske för en gångs skull relativt lycklig.

Jag mår otroligt mycket sämre inombords än vad jag visar utåt. Jag försöker vara stark och utstråla något bra. Men nu är jag väldigt nära på att bryta ihop. Jag vet inte hur jag ska klara av att hålla ihop mig själv tillräckligt för att klara av att göra det jag måste. Helst av allt önskar jag att jag bara kunde dra täcket över huvudet och försvinna för några veckor, tyvärr är ju det inte möjligt.

Idag var sista droppen. Såhär dåligt har inte mått varken fysiskt eller psykiskt på år och dar. Jag har "äntligen" upplevt reaktioner på vad jag stoppat i mig. Hjärtklappning, värmevallningar, yrsel, huvudvärk och extrem trötthet. Det är ingenting jag frivilligt vill uppleva igen. Jag borde söka hjälp, men jag måste klara det här själv. Jag måste hitta den styrka jag hade för ett år sedan. Den styrka som tog mig igenom så många månader. Det är inte motivationen som tryter, den finns absolut där, utan det är beroendet som tagit över.

Jag ska se en sjua i början av min vikt. Jag ska bli ett bra föredöme för mina syskonbarn. Jag ska må bra. Jag SKA vinna!

Det här bör förklara varför det inte kommit/kommer någon invägning idag. Det lär det inte göra på ett tag heller. Jag måste satsa på att få ordning på mig själv, vad jag äter och mina portionsstorlekar först och främst. Sen kan jag börja väga mig igen.

Ska dock försöka blogga ändå. För att hålla igång mig själv och släppa ut mina tankar lite mer. Men vi hörs när vi hörs...

Likes

Comments

View tracker

Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Egentligen så borde inte detta inlägg göras som en invägning men jag känner att jag måste vara ärlig mot både er och mig själv nu. Ja jag "fuskade" i helgen, men ja det var också mer eller mindre planerat. Bästa Sandra var här i helgen och jag kände inte för att vara superhård mot mig själv. Så tog ut svängarna en aning.

Vilket resulterade i en viktuppgång på 0.8 kg, väger alltså 92.2 kg nu. Det gör dock inte så himla mycket, fick inte se en åtta på vågen. Men det får jag kanske nästa vecka.

Jag är fortfarande lika peppad på att lyckas och lika motiverad till att fortsätta så låter inte detta slå ner mig det minsta. Från och med idag så fortsätter jag med min periodiska fasta och nyttiga mat. Konstigt nog så sitter jag och är sugen på just grönsaker och fisk. Måste nog kanske ta mig en tonfisksallad till frunch. Det är några timmar bort, men det är alltid bra att ha en plan.

Jag har väl inte riktigt så mycket att berätta egentligen. Beställde lite superfoods och hälsokost förra veckan, så det ser jag fram emot att få experimentera med litegrann.

Som avslutning så har jag nu en telefon som jag kan koppla till min nya våg. Min telefon har fortfarande inte kommit tillbaka (en månad senare...) men har fått låna pappas nya iPhone. Poängen var dock det att det nu går att få fram fettprocent och sånt där (krävs en app för det). Kommer en printscreen här efter inlägget. Ser ju inte sådär överdrivet bra ut måste jag säga. Vattenvikt är då inget jag kan skylla på om jag säger så. Det är dock lite roande att den säger "du är lätt överviktig, sporta mer för att gå ner i vikt" när man vägt sig. Yeah I know liksom. Men ni får se själva 👇🏻

Kanske kommer ett inlägg om superfoods osv senare i veckan, annars hörs vi som vanligt på måndag. PoK

Likes

Comments

Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Ja detta blev förskjutet en dag då jag inte var hemma igår morse så jag kunde väga mig (sov på jobbet för att det var alldeles för få timmar för att hinna åka hem+att jag inte hade någon bil...insnöad). Men det gör inte så mycket, blir bara en dag mindre att gå ner på till nästa vecka.

Veckans vikt 8/11 -16:
91.4 kg (-3.3 kg) (-52.9 kg)

Sa ju att fastegrejen funkar. Mår fortfarande riktigt bra (förutom att jag är sjuk just nu men) och magen är helt lugn. Det har den inte varit på jag vet inte hur länge. Kör laktosfritt till en stor del också så det kan hända att det beror på det. Har inte känt ett enda sug, ja förutom efter salt. Men suget efter det beror nog på att min kropp känt att den behövt det då jag druckit mer vatten än vanligt. Så det är inget ovanligt i sig. En slutsats jag dock kan dra är att periodisk fasta är något av det bästa jag någonsin valt att göra. Jag har verkligen noll förståelse för att alla påstår att frukost ska vara så viktigt. Blir bara hungrig och grinig om jag äter tidigare än 12.30 på dagen. Det gör så att jag går upp i vikt dessutom.

Viktnedgången denna vecka var riktigt okej faktiskt. 1.5 kg till och jag är under 90 kg (crazy...vägde inte jag skitmycket nyss?). Undrar om jag får se en åtta nästa vecka, hade varit kul. Men vi får ju se.

På tal om nästa vecka så är det faktiskt så att på måndag har jag hållit på med detta i 11 månader. Är alltså väldigt nära mitt "ettårsjubileum". Drömmen hade varit att få komma ner till normalt BMI (80 kg) tills dess, men det är helt omöjligt. Då skulle jag behöva gå ner 2.2 kg per vecka och det är inte realistiskt. Däremot hoppas jag fortfarande på att ha nått målvikten till 28 februari/1 mars nästa år. Inte heller realistiskt, men det gäller att ha lite att kämpa mot.

Nu vet jag inte riktigt om jag har något mer att skriva om. Så vi hörs när vi hörs. Ska försöka få in något extra inlägg under veckan, men vi får se!

Likes

Comments

Mat, Post-op, Viktresan

Det finns en sak som jag aldrig kunnat äta speciellt mycket av utan att förstöra en eventuell viktnedgång. Den saken är frukt och bär. Jag vet inte vad det är med det som gör att det förstör, men det är något som alltid varit säkert. Att jag inte ska äta frukt..tills nu! Nu när jag periodiskt fastar så verkar jag kunna äta den frukt jag vill (och nästan så mycket jag vill). Hur trevligt är inte det? Mina favoriter just nu är banan, gröna äpplen, kiwi och blåbär.

Ja på tal om periodisk fasta så måste jag säga att det går hur bra som helst. Jag är aldrig hungrig eller sugen på onyttigheter längre. Innan jag började med detta i tisdags så var jag konstant hungrig och sugen, mina tankar låg alltid på "när kan jag äta nästa gång?" och "kan jag komma undan med att fuska en dag till?". Skönt att slippa känna så. Nu har jag bara problemet att komma på vad jag ska bryta fastan med och vad som ska ätas under det öppna fönstret.

Något som blivit en ny favorit hos mig är overnight oates. Typ havregrynsgröt som görs kvällen före. Det är väldigt praktiskt att ha med när jag ska jobba under eftermiddagen. Jag häller havregryn, chiafrön, sockerfritt äppelmos, kvarg, kanel och lättmjölk (funkar super med mandelmjölk och soyakvarg/yoghurt också) i en lagom stor burk. Skakar ihop det och låter det stå i kylen över natten. Jag brukar värma det, men det kan ätas kallt också. Så är det bara att ha de tillbehör man vill ha. Ikväll blir det nog lite jordnötssmör på ena halvan och äppelmos och blåbär på andra. Sist hade jag blåbär och sockerfri karamellsås (smakar som att ha ljus sirap på, supergott!). Har man inte tid att vänta på att något sådant står och mojsar till sig så kan jag tipsa om proteinhavregrynsgröt. Tillsätt bara en skopa (i en normal portion, jag har en halv) proteinpulver och lite extra vatten till havregrynen och sen in i mikron. Har man vaniljsmak som mig så smakar det som en efterrätt.

Sen äter jag mycket fisk och grönsaker också. Fisk är verkligen sjukt underskattat. Favoriterna är tilapiafilé och alaska pollock (om den tillagas rätt). Billigt och riktigt mumsigt. Blir en hel del kvarg också, relativt billigt och riktigt proteinrikt. Blir det som får bryta fastan idag, fast i drickform. Kommer bli rätt sent idag då det inte kommer bli förrän jag är framme i Umeå strax före 15, jag väljer att vänta tills dess för att ätfönstret fortfarande ska vara öppet tills jag kommer hem. Tänkte ha lite fredagsmys med morötter, selleri och hummus. Längtar redan! Kanske gör mig en liten "Irish Coffee" också, är ändå ledig imorgon så. Den görs självklart (raffinerat) sockerfri, använder kokossocker istället och istället för grädde så blir det antingen skummad mjölk eller lättglass då jag inte äter grädde (alldeles för fett).


Visst för de flesta är det lite överkurs och rätt onödigt att tillsätta så mycket protein, men för alla gbp-opererade så är nog de här tipsen rätt så användbara.

Nu har jag dock spårat lite, skulle bara berätta det om frukten egentligen. Nu ska jag gå och försöka få ihop tillbehören som ska med till jobbet. Vi hörs på måndag!

Likes

Comments

Mat, Post-op, Viktresan

Satt lite och funderade igår under tiden jag var på jobbet (ett sånt pass då man har mycket dötid). Det jag tänkte på var; "Vad är skillnaden på vad jag gör nu gentemot vad jag gjorde när jag gick ner som mest". Det jag kom fram till var just det här som jag pratade om lite i förra inlägget, mattider. Jag hade aldrig några fasta tider då, det jag däremot gjorde var att jag för det mesta fastade en stor del av dagen. Så kallad periodisk fasta. Alltså att man bara äter under ett fåtal timmar. Jag mådde verkligen superbra då, var aldrig hungrig eller sugen på sånt jag inte ska få i mig.

Det jag då bestämde mig för var alltså att börja med periodisk fasta igen. Inte lika extremt som jag gjorde då (åt enbart under typ två timmar på kvällen), men ändå göra något liknande. Ska försöka ha ett ätfönster mellan 13 och ca 19 idag. Kan variera lite beroende på hur jag jobbar. Det jag får göra även när ätfönstret inte är öppet är att dricka kaffe med mjölk. Bara för att det måste jag får göra. Ska även försöka börja dagen med att dricka ordentligt med vatten (idag fick jag i mig 600 ml isvatten innan jag drack mitt kaffe).

Ska även försöka mig på att fasa ut läsken som fortfarande, tyvärr, finns i mitt liv. Enbart dricka det vid middag till en början och sedan enbart vid speciella tillfällen. Så länge jag har isvatten och kaffe så klarar jag mig ändå. Har inte velat erkänna för mig själv tidigare att kolsyra gör så att jag mår dåligt, men nu måste jag göra det. Ibland gör det rent utav ont när jag råkar ta en för stor klunk och det är inte värt det.

Om jag lyckas hålla det här så kommer jag vara fit på nolltid. Nu är jag verkligen motiverad igen (känner ungefär så som jag kände när jag började för drygt 10 månader sedan). Nu kör vi ända in i kaklet!

Likes

Comments

Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Jag undrar hur många gånger jag kommer fortsätta säga "det här är sista gången, den här gången ska jag lyckas". Jag hatar verkligen mina svackor nått så grymt jäkla mycket. De blir bara fler och allt längre. Jag orkar verkligen inte mer. Problemet är inte att jag inte vet hur jag ska äta eller inte tycker om nyttig mat. Jag ÄLSKAR nyttig mat, det är egentligen det godaste som finns (i alla fall när jag får laga den själv). Problemet är att jag inte har någon karaktär, jag är helt värdelös på att stå emot yttre frestelser.

Jag önskar verkligen att denna blogg kunde vara som förut och allt bara gick så enkelt. Den tiden då jag inte behövde kämpa med mig själv. Dagligen måste jag sitta och övertala mig själv om att jag måste fortsätta, att jag inte får ge upp. Jag vill så himla gärna nå mitt mål och inte fastna här. Även om jag kommit relativt långt så är det fortfarande en hel lång uppförsbacke kvar. Jag MÅSTE ta mig upp för den. Jag vill vara en av dem som faktiskt lyckas.

För att jag (förhoppningsvis) ska göra det så har jag skrivit mig ett litet matschema. Inte på exakt vad jag ska äta varje dag, men på förslag och vilka tider jag ska äta. Som t.ex idag så åt jag proteinhavregrynsgröt vid 9.25, lunch blir en modifast chokladpudding vid 11.45 och middag blir "tempura"panerad tilapiafilé med butternut pumpa vid 17.30 typ. Mellanmål blir väl en proteinbar efter träning (har fyra timmars rast i Umeå igen så ska träna då) och ev en skål yoghurtkvarg med 25 g müsli när jag kommer hem från jobbet vid 22. Borde inte äta så sent men brukar vara alldeles för sugen för att kunna låta bli. Hade tänkt ta med mig en kaffe också, men kom på att jag lämnade resemuggen hos mamma och pappa. Kanske tar med mig lite mjölk bara, så jag kan ta kaffe på jobbet. Beror på hur trött jag känner mig när jag ska åka om en timme.

Just det ja, det har jag ju faktiskt inte skrivit här. Har alltid avskytt kaffe som pesten men den dag jag fyllde 24 (vilket jag gjorde härom veckan) så lärde jag mig att dricka det. Har behövts kan jag lova, hade förmiddagsvecka förra veckan. Vilket betyder väldigt tidiga mornar.

Men nog om det. Jag tänker inte sitta och tycka synd om mig själv mer. Det är bara att ta sig i kragen för hundrade gången och kämpa. There's no turning back now.

En liten uppdatering på vikten då bara innan jag lämnar er. Jag har gått upp 1.8 kg sedan sist och väger nu 94.7. Ska vi satsa på att komma under 92 denna vecka då? Borde inte vara omöjligt med tanke på den siffra jag drog till med förra gången. Och ja den här gången måste jag hålla det mer än en vecka, den här gången är det för resten av mitt liv.

Wish me luck så hörs vi senast om en vecka!

Träningsschemat för idag. Ser lite dumt ut då jag inte har namn på alla övningar. Men det funkar.

Likes

Comments

Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Ja alltså jag kan ju börja med att säga att det inte är någon idé att göra detta som ett invägningsinlägg. För denna vecka har det inte spelat någon roll att jag ätit bra (senare hälften av veckan i alla fall) och inte ätit för sent på kvällen, det har gått upp och ner ändå. Just nu står vågen på ca 93 och den vägrar rubba på sig. Besviken? Javisst. Trodde verkligen att det skulle gå neråt den här veckan också, särskilt när jag la in träning igen dessutom. Vet inte riktigt vad jag gör fel. Visst om jag hade stått kvar på samma vikt som förra veckan så hade jag kunnat förstå att kroppen bara behövde återhämta sig lite, men gå upp? Det är väl ändå väldigt onödigt.

Det får en verkligen att tappa kämparglöden lite grann. Man tappar liksom lusten till allting och av någon anledning så blir jag supersugen på de mest dumma saker när vågen visar plus. Typ som hamburgare, subwaymackor och s-märken. Måste dock bita mig i läppen och hålla mig ifrån att äta något sådant. Särskilt då jag gett mig själv ett löfte att om jag ger fan i socker (kokossocker och stevia/sukrin är ok), skräpmat och annat som är dåligt för mig (förutom alkohol) minst fram till nästa midsommar så ska jag bjuda mig själv på en weekendresa någonstans i Europa. Det om något borde ju vara motiverande och peppande.

Det är inte så lätt såna här veckor, när saker inte går som man önskar. Har en känsla av att det inte kommer bli nå bättre nästa vecka heller. Brukar sällan bara vara en vecka som går dåligt. Suck.

Ska dock ta och träna idag i alla fall. Har en fyra timmar lång rast i Umeå så jag tänkte ta mig ut på en löprunda (får väl se hur det går, jag som hittar så himla bra på västerslätt hrm hrm) och sen köra styrka i gymmet som finns på garaget. Om inte annat så dödar det en massa tid i alla fall.

Angående maten så äter jag precis som jag gjorde förra veckan. Frukost ca 10.00 (en bar), lunch ca 13.00 (färdig shake eller modifast pudding), middag antingen vid 15.45 eller 18.00 (blivit mest hemmagjorda fullkornspiroger, men normal mat är det alltid denna måltid av något slag) och så en litet mellanmål antingen före eller efter middagen beroende på hur jag jobbar. Plus en proteinbar efter ev. träning. Hur fasen kan det gå fel med något sånt här? Jag varken äter jättelite eller jättemycket, snarare ganska lagom. Enligt mig i alla fall.

Nä men om man skulle sluta tycka synd om sig själv, eller ja sluta störa er med det i alla fall, och göra något annat. Ha det bra så länge!

Likes

Comments

Mat, Post-op, Vikt + mått, Viktresan

Den här veckan kan jag inte klaga! Inte på slutet av den i alla fall, början var inte lika bra. Fram till torsdag så gick jag upp ett par hundra gram. Men vad som behövdes för att det skulle vända var att jag satte mig ner och gjorde ett matschema med tider när jag ska äta och vad. Mina mattider var helknasiga förut, men nu har jag ju helt uppenbart lyckats fixa det. Nu äter jag kl 10.00, 13.00, 15.30 och 18/19.00. Varav någon av de två senaste tiderna innehåller varm mat. Annars är det barer/puddingar/shaker som gäller. Tur det är fruktansvärt gott, annars hade det varit jobbigt det här. I torsdags morse vägde jag 96.2 kg och här kommer dagens vikt.

10/10 2016:
92.9 kg (-3 kg) (-51.4 kg)

Ja egentligen är det minus 3.3 kg sen torsdag men räknade nu från förra måndagen.

Hur sjukt var inte detta då? Mitt mål är att ta mig under 94 och jag hamnar under 93, shit. 3 kg och jag är under 90, är jag riktigt jäkla duktig så borde jag ta mig dit på de 10 dagar som är kvar till min födelsedag. Det trodde jag verkligen inte att jag ens skulle vara i närheten av förra året. Jag tänkte att om jag hade tur så skulle jag vara under 110 kg kanske.

Det är något jag tänker på ganska ofta. Just det att allt är så himla annorlunda mot för ett år sedan, finns inte en grej som är densamma. Det går inte riktigt att greppa egentligen. Här står (okej ja jag sitter) jag över 50 kg lättare med jobb och ett väldigt bra liv. Det finns inte en enda grej jag kan klaga på och det trodde jag aldrig i min vildaste fantasi när jag startade detta i december förra året. Aldrig i livet att jag trodde, när jag fyllde 23, att jag skulle sluta vara så olycklig och sluta känna mig så ful. Visst känner jag mig väl inte snyggast i världen nu heller, men det är bara för det dumma skinnet på magen. Det är fortfarande en helt annan känsla än när jag var fet. Alltså det är ju för fasen helt sjukt att jag vägde så äckligt mycket!

Förstår nu i efterhand inte hur jag vågade starta den här bloggen och visa hur mycket jag vägde. Det är som en klasskamrat från bussutbildningen frågade: "Vill du verkligen att alla ska kunna se hur mycket du väger, är inte det pinsamt?". Jo nu kan jag tycka det, men å andra sidan så visste jag att det skulle ändras denna gång. Jag visste att nu skulle det funka, nu var det min tur. Det är med det tankesättet jag har tagit mig igenom stora delar av livet, "snart är det min tur att lyckas". Det krävdes bara att jag var tvungen att sluta tro att jag skulle klara av det ensam, jag behövde hjälp. Visst gör man den största delen själv även med operation, men det är ändå den lilla pushen jag behövde.

Nu ska jag dock sluta ta er uppmärksamhet och göra något annat. Vad vet jag inte riktigt, blanda en pudding inför lunchen kanske. Ni får ha det bra så länge så hoppas jag på att jag återkommer inom kort och inte låter det gå en månad igen. Nu är jag dock inte ett dugg sugen på att fuska faktiskt, så jag säger hörs om en vecka eller så! PoK

​Fick bilderna jag pratade om förra måndagen i slutet på förre veckan. Nu sitter de på väggen och kan inspirera och motivera mig precis när det behövs. Härligt!

Likes

Comments

Post-op, Viktresan, Bilder

Tänkte jag skulle visa lite hur jag sett ut genom åren. Ingen aning om det är speciellt intressant egentligen, men de bilder jag kommer visa kommer vara de värsta jag lyckats hitta. I de flesta fallen, dock inte alla, så har jag tyckt att jag sett bra ut när bilden togs. Såhär i efterhand kan jag inte tycka detsamma.

Here it comes, the worst of the worst, 2005-2016;

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Ja jag har haft diverse hårfärger och storlekar genom åren. Tur det bara kan bli bättre, haha!

Dessa bilder kollar jag på ibland för att få lite motivation, de visar vart det är jag inte vill vara och hjälper mig att inte gå tillbaka. Sista bilden är från sista veckan i januari och då hade jag ju påbörjat denna resa sen nästan två månader. Känns så sjukt att jag kommit så långt sedan dess. Ni ser ju hur rund jag fortfarande var då, så galet skönt att jag inte riktigt ser ut så längre.

Nu ska jag avsluta med en bild som jag la upp på instagram för en liten stund sedan. Vet inte vad jag vägde på vänstra bilden, men nog var det en bit över 120 kg i alla fall skulle jag tro.

Likes

Comments