Var anser man sig som vän egentligen? Var går gränsen för äkta och falsk vänskap?

En så kallad äkta vän behöver inte träffa dig varje dag, behöver inte umgås 24/7. Men man hör iallafall av sig eller ? Jag kan ha fel, men det är min syn.

Kolla hur man mår, se så allt står rätt till.
Om en person hör av sig väldigt mycket och försöker men får ingen respons och man är den enda som hör av sig.. då är det nästan självklart att personen tröttnar på det, det är väl så vi fungerar? man ger väl inte 100 % på någon som ger 10% tillbaka?

 

Sen det där med falska och äkta vänner.
Jag kanske känner att oh just hon är min äkta vän och vi är sjukt nära varandra, men i själva verket så pratar hon alltid ner om mig och berättar allt jag säger till andra utan att jag har en aning om det. Det är ju äkta för mig som inget vet men jävligt falskt i "verkligheten" eller vad man ska säga.

 

Så var är egentligen gränsen till att bli kallad för falsk .. falska människor kallar man ju väl ändå inte för sin vän?

 

 

Idag har jag väldigt få vänner, jag har vänner sen innan som börjar bli mer bekantskap & ses och snackar kanske varannan vecka eller någon få gång i månaden. Vilket är sorgligt men det kanske är ett av stegen att växa upp, att man växer ifrån varandra? man kämpar inte längre? så mycket frågor och så lite svar. 

Det är klurigt det här med nära, bekanta, falska & äkta.

Jag har perioder där jag känner mig så fruktansvärt ensam... försöker ta kontakt med vissa och försöker göra något åt saken men då kommer vi tillbaka till de där med att ge 100% .. det funkar inte.

 

MEN fy vad jag är glad för de jag har vid min sida idag.

En av dom träffar jag inte eftersom hon bor ett antal mil här ifrån men vi snackar/skriver minst en gång om dagen och jag vet hon finns där när jag är ledsen.

En annan pratar jag inte med varje dag men när vi väl ses så försvinner så mycket vikt från axlen för det är bara så rätt och den stunden gör mycket. Vi har så olika scheman om dagarna att de blir svårt men försöker att alltid ställa upp för varandra att man bara vet att när det väl gäller ger vi 100% till varandra.

osv...

 

Jag undrar om man någon gång kommer komma fram till var gränsen för allt detta är och kommer man någon gång i sitt liv verkligen bli av med någon så kallad falsk.

Jag tror man alltid kommer dras med dom och lära sig någon bra från varje person, ta en bit från de där så kallade falska och bli en starkare person.

Jag själv kan ha mycket skit för mig MEN vet jag att en vän ställer upp för mig så kan man ge sig f*n på att jag kommer ställa upp tillbaka med all kraft jag har! 
Jag försöker att värde sätta vänskap när jag hittar den och försöker alltid se gott i alla.
MEN för vissa kan de va falskt av mig osv

Dilemma dilemma dilemma....... hahah.... 

 

 



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments