... och man blir kvar med en post travel depression som hänger kvar även om det känns skönt att vara hemma igen.

Och så en massa minnen. Minnen jag kommer leva på en väldigt lång tid. Minnen som kommer finnas kvar resten av mitt liv och som jag ser framemot att berätta om åt mina barnbarn. Jag har haft ett helt fantastiskt aupair-år i Geneve och jag är så tacksam över allt jag har fått uppleva. Mitt sista veckoslut blev bra, med mycket skratt, kramar och såklart lite tårar. Att säga hejdå är aldrig lätt, speciellt inte till människor man inte vet när man kommer ses nästa gång, men jag kommer åka tillbaka och jag kommer få krama om de här vissa människorna igen, det är jag säker på.

Höjdpunkterna under året? Hela året, egentligen. Visst har det haft sina ups and downs, men i slutändan skulle jag inte ändra på nånting. Måste jag välja höjdpunkter, blir det nog ändå Zermatt-resan som gjordes i Oktober med ett stort gäng au pairer, alla tågäventyr som jag & Ebba (och Amanda sen när hon joinade klanen) har åkt på, utan desto större planer men som alltid slutade lyckat ändå, och så något så simpelt som den vänskap jag har fått med de tre som jag har delat det här året med och som har varit ett stöd när allt har känts svårt (tsenevetytöt, det är er jag pratar om).

Nu har jag varit hemma en vecka, och jag börjar nu förstå att jag är hemma för att stanna. Även om jag var väldigt klar som au pair när jag åkte, saknar jag redan livet där, där man kunde sitta ute hela natten och det aldrig blev kallt, där man inte behövde fundera på så mycket utan var fri att göra vad man ville. Men all good things come to an end och roliga saker händer i framtiden också. Studieplatsen är säkrad, imorgon skriver jag under hyreskontraktet och så tar jag mig an Åbo i höst, tagga tagga!

Tack för mig och trevligt att du har följt med på mitt äventyr. Nu drar jag vidare mot nästa utmaningar, om bloggen följer med återstår att se. Hade!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Och inte vilket veckoslut som helst, utan mitt sista veckoslut som au pair i Geneve. Idag är min sista jobbdag, men jag jobbar knappt då barnens nonna (farmor) också är här. Istället har jag packat ner det mesta av mitt liv igen och storstädat mitt rum, för kommer inte hinna med det under veckoslutet. Kan berätta att man hinner samla på sig förvånansvärt mycket under ett år, ifall ni inte visste det redan. Ser dock ut som att jag kommer få med mig allt hem igen, även om jag inte har så stort bagage. Däremot om jag inte flugit hem i juni också skulle jag nog ha måsta komma på ett mirakel för att få hem allt.

Igår kväll var vi ute och åt med hela familjen plus några deras släktingar för att fira Alicias födelsedag och mina sista dagar här. Det var mysigt och gott och jag fick använda min franska mer än någonsin när jag åkte bil med tre franska pratglada tanter och jag klarade det hur bra som helst. Nånting har alltså fastnat under det här året, tur det!

Ikväll skall jag ut, imorgon ska jag krama om barnen extra mycket under förmiddagen och sedan föra familjen till flygfältet. Resten av veckoslutet ska spenderas med vänner hemma och i Geneve och på måndag åker jag. Åkandet känns mer och mer verkligt varje dag, när mitt rum mer och mer ser ut som det gjorde när jag kom i fjol, tomt och opersonligt. Har lite blandade känslor för att åka, är liksom klar med det här nu och känner att jag nog inte orkar vara au pair mer, samtidigt som jag kommer sakna allt och alla så enormt mycket. Men har åtminstone nånting att göra i höst, och har även lägenhet fixad nu, så det blir nog bra det också.

Men nu ska jag njuta som f*n av min sista helg, så kommer det väl ett inlägg när jag är hemma i Finland igen. Hade!

Likes

Comments

Det här landet slutar aldrig överraska. Locarno och Ascona är två städer som ligger bredvid varandra med en flod som skiljer dem åt. Vårt boende var precis i mitten, så vi besökte båda. Det kändes som att vi var i Italien, för allt var så italienskt. Till skillnad från när man åker mellan tyska och franska Schweiz, var den italienska delen inte alls vad jag uppfattr som schweizisk (rent, snyggt, lite stelt osv). Det var mer "chill", gräsmattor inne i stan var oklippta och det fick liksom växa ogräs. Dessutom fanns där ju palmer, vilket gav en sydeuropeisk känsla. Kortfattat, helt underbart och så värt alla timmar i tåg.

En vecka kvar...

Likes

Comments

Glad över att jag igår fick det trevliga beskedet att jag blivit beviljad studieplats, vilket betyder att jag i höst flyttar till Åbo för att plugga till socionom!

Ledsen över att det är mindre än två veckor kvar tills jag stiger på planet till Helsingfors, denna gång utan returbiljett..

Japp, så är det. Tiden bara springer iväg utan att jag hinner med och det känns väldigt tråkigt att tänka på att min tid här snart är slut. Att få studieplatsen fixad underlättar dock hemåkandet en hel del, då jag nu vet vad jag ska göra med mitt liv i alla fall några år framåt. Och som alla här säger, du kan alltid komma tillbaka sen. Och det ska jag.

Annars då? Har inte bloggar på länge igen för jag har helt enkelt inte hunnit, och sen när jag väl har börjar på ett inlägg slutar det med att jag inte orkar skriva det för det blir för mycket innehåll, och på så sätt blir det sen ännu mer innehåll nästa gång jag ska skriva då det händer och sker hela tiden. Kortfattat så har mamma, pappa och Felix varit här på besök, vi har firat midsommar med Ebba, Amanda och Juulia, här hemma har det varit barnkalas x2 under ett veckoslut, jag har besökt Fribourg och nåt litet ställe mitt bland vingårdarna längs med Genevesjön och mycket mycket mer. Vädret har rört sig vid 35 grader och sol vilket gör att man endast vistas utomhus om man har en baddräkt på sig och lätt tillgång till vatten. Tur att jag är lyckligt lottad på den punkten, för den mesta av min tid både på dagarna när jag är själv och eftermiddagarna när jag är med flickorna har spenderats antingen i poolen eller nere vid sjön.

Nästa veckoslut åker vi på vår, som Ebba så fint kallade det, grande finale av våra tågäventyr, denna gång till Locarno, nära italienska gränsen. Nästa vecka har flickorna sommarlov, och sen är det redan mitt sista veckoslut här.

Btw, jag beställer sommarvärme till Finland fr.o.m. 10 juli, tack.

Likes

Comments

Tjeeenare bloggen osv!

En tid sen jag senast skrivit, ja. Och andra sidan har jag träffat alla mina trognaste läsare (mamma, mommo & Hanna) dom senaste dagarna så de vet vad som sker ändå. Jag har alltså spenderat några dagar hemma i Finland pga mitt inträdesprov. Förutom att besöka Åbo för att skriva det hann jag gå på studentfest, träffa lite vänner och så fick jag äntligen mysa lite med de nyaste kusinerna som kom hem till Borgby över sommaren ❤

Idag ringde väckarklockan tiiiiidigt och så var det dags för avfärd hem till Geneve (hur lyckligt lottad är inte jag över att ha två platser jag kan kalla för hem?). Flög samma flyg som Amanda tillbaka hit så hade sällskap i flyget vilket alltid gör resan lite trevligare (även om vi båda sov största delen av resan hah). Var hemma i Chens lite efter ett och hann ta en kort power nap innan jag sökte flickorna från skolan. Sen lekte vi i parken med A medan V var på pianolektion, och A sa att hon inte vill leka så mycket med sina kompisar efter skolan den här månaden, för det är min sista månad här och hon vill vara med mig. Hon är ganska härlig hon, och jag kommer sakna hennes glada skratt och många kramar nåt enormt när det är dags att åka. Mina tjejer.

Ikväll tog jag min cykel och begav mig ut i kvällsolen för att få röra på benen lite efter allt sittande i bil igår och flyg idag. Jag cyklade på en massa små vägar och visste inte var jag var största delen av tiden, men vyn var rätt så nice och vädret likaså och det känns inte som att jag vaknade i Finland idag. Nu skall jag snart gå och sova, och så njuter vi av att det är redan är fredag imorgon.

Likes

Comments

Alltså, jag trodde jag visste hur fint Schweiz är vid det här laget, men tänk så fel jag hade. Om du nånsin besöker Schweiz, åk till Interlaken. Där har man liksom fått in precis allt som kan kopplas till detta land. Berg, sjöar med turkost vatten (Interlaken = between the lakes), vattenfall, grönska, kossor, får och getter, ALLT. Så. Jävla. Vackert.

Min resa inleddes redan på fredag kväll då jag tog mig till andra sidan sjön till Juulia, där jag sov över. På lördag morgon var det väckning 6, och så fick vi skjuts med en annan au pair till Nyon därifrån bussen med hela au pair-gänget åkte. Framme i Interlaken var vi efter 10, och lördagen spenderades med att upptäcka den lilla staden. Klockan 14 hade jag och Juulia och några andra från gruppen bokat paragliding, så då blev vi upphämtade från hostellet och så åkte vi upp på ett berg. Det var såå kul, och inte alls skrämmande som jag kanske hade tänkt mig. När man svävade omkring där uppe var allt väldigt stadigt och det kändes som att sakta flyga omkring i en bekväm fotölj typ. Dessutom behövde man ju inte fundera på nånting då man hade en instruktör med sig. Så värt pengarna!! Utsikten var ju inte så tokig den heller, liksom.

På söndagen ringde väckningen klockan 8, och jag var för en gångs skull utvilad på en LiNK-resa då vi gick relativt tidigt och sova på lördag kväll (vanligtvis slutar dessa weekend-trips med typ ingen sömn). Frukost, packa och så iväg på hike! Vi åkte buss en kort sträcka till Lauterbrunnen, där vi åkte upp till ~1500m höjd med en gondol. Sen började hiken, först lite uppåt och så neråt. Jag tog massvis av bilder, men sanningen är att det inte är nära på lika fint på bilderna som i verkligheten. Man hörde konstant ljudet av vatten som brusade, då vattenfall fanns vart man än vände sig. Blommor i alla färger blommade på ängarna, på toppen av bergen fanns det fortfarande snö, himmelen var klarblå och luften var perfekt temperatur - inte för varm och inte för kall. Så otroligt underbart fint.

Igår kväll var jag hemma vid 22-tiden efter att ha tagit mig tillbaka runt sjön. Eftersom jag är ledig har jag bara slappat hemma idag och njutit av strålande solsken vid poolen. För en stund sprang jag ner till busshållplatsen efter min cykel som stått där över veckoslutet, och så cyklade jag upp för min 2km långa backe och avslutade med ett kvällsdopp i poolen. Nu ligger jag i utesoffan och skriver detta medan jag njuter av de sista solstrålarna innan solen går ner bakom Jurabergen. Imorgon kommer Emma hit, och jag ska imot henne till flygfältet på förmiddagen. Så taggad, så glad och så otroligt lycklig för tillfället ❤️

7 veckor kvar.

Likes

Comments

De senaste dagarna har det verkligen varit sommar, och det är så otroligt skönt med solsken efter några relativt regniga veckor. Här var ju full vår och nästan lite sommar redan i februari / mars, men nu är det liksom riktig sommar. Vi har haft poolen öppen sen veckoslutet och vi har badat varje dag med flickorna, min rygg har blivit röd som en tomat, och vi har ätit både lunch och middag ute. Härligt säger jag bara!

Bilden i början av inlägget är kanske inte den finaste med tanke på våra flotiga fejs tack vare blixten på kameran, men annars beskriver den ganska bra gårkvällen. Vänner, sommarkvällsvärme, härlig utsikt och bra musik. Var så glad att jag höll på att spricka när jag kom hem klockan 1 inatt, och så trött imorse att jag gick tillbaka och sova efter att jag fört flickorna till skolan.

För tillfället ligger jag ute i utesoffan och torkar mig i solen efter ett svalkande dopp i poolen och lyssnar på Tomas Ledin och äter melon. Snart ska jag klä på mig och hämta flickorna, men ska njuta lite till av lugnet först.

Det här veckoslutet ska jag åka till Interlaken med LiNK-gruppen och jag är så taggad. På lördag ska jag och Juulia paraglida (!!!) och på söndag är det hike på schemat. Sen är jag ledig fram till fredag, och på tisdag kommer min älskade Emma äntligen hit på besök ❤️ Ska bli så otroligt skönt och roligt att ha henne här, min fina fina bästa vän. Mycket kul de närmaste dagarna alltså!

Likes

Comments

På fredag efter jobbet åkte jag, Juulia och Amanda till Ebbas nya hoods, i Crans-pres-Celigny. Ebbas värdfamilj har flyttat, och Ebba bor nu i en lägenhet med en lokal kämppis vilket såklart betydde att vi måste åka dit för att kolla hur hon bor nu. Det blev en trevlig kväll med mycket catchande up, då det var en lång tid sedan vi alla fyra träffades senast.

Igår chillade vi i lägenheten på dagen och sen åkte jag med Amanda hem till henne i Divonne. Min värdfamilj var nämlingen bjudna på middag / eurovisionskväll hem till Amandas värdfamilj på kvällen då våra värdmammor är arbetskompisar. Det blev en till trevlig och mysig kväll, och det var nog första gången på väldigt många år som jag kollade igenom hela eurovisionen. Jag tyckte att det var bättre än tidigare och att där fanns en hel del bra artister med i år. Vinnaren var ingen höjdare enligt mig och jag förstår inte riktigt vad som hände där, men sen så är ju sällan någon bra vinner eurovisionen så (förutom mumsmåns 2015, såklart). Jag och Amanda höll poängräkning tillsammans och högst på vår lista kom Australien och Vitryssland, men vet nog inte ens vilken plats de kom på. å mycket följde jag med röstningen, hehe..

Idag sov jag hela morgonen och halva dagen och kom liksom inte i gång innan klockan var tusen. Nu sitter jag på en starbucks inne i stan och har pluggat nån timme och tog en paus för att skriva det här. Det är super varmt ute och åska i luften vilket gör mitt huvud väldigt tungt, så får se hur länge jag orkar sitta här innan jag drar mig hem igen. Imorgon är det måndag och en ny vecka igen, den 8e sista här för mig... Helt galet ju !!

Likes

Comments

Jag har haft ett så bra veckoslut, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra med all glädje jag känner inombords just nu. Egentligen har inget extra stort hänt utan det har varit ett ganska vanligt veckoslut, men jag tror det är känslan av att tiden här närmar sig slutet, så jag försöker verkligen njuta till 110% av allt. På fredag kväll gick jag ut på ett glas med några vänner vilket var väldigt mysigt, igår åkte jag och Amanda på ett litet äventyr och idag har jag hittills inte gjort så mycket annat än sovit länge och ätit frukost. Snart ska jag dra mig in till stan för att först gå på kaffe med Linnea och sen träffa Amanda för att plugga, då vi skriver samma inträdesprov i juni.

På tal om att tiden här närmar sig slutet. Om exakt två månader åker jag hem och då är det här äventyret förbi. Det här äventyret som jag har haft i mina tankar enda sedan högstadietider. Äventyret som jag var osäker på om jag ens skulle våga åka på, och som jag är så glad över att jag steg ur min bekvämlighetszon och åkte på. Galet hur fort tiden har gått, galet hur fort tiden fortsätter att gå. Tankarna på vad jag ska göra sen skrämmer mig lite, tänk om det inte går som jag planerar att det ska gå, tänk om jag inte får studieplats osv. Men så tänker jag att allt nog ordnar sig, för det om nånting har jag lärt mig under det senaste året. Att allt ordnar sig alltid, på sätt eller annat. Och då känns det inte lika jobbigt om planerna inte går som jag tänkt. Ett till mellanår, studier utomlands, allt är möjligt. Det är det som är så bra med att vara 20 år gammal. Möjligheter finns, för jag har inget som håller mig tillbaka.

Bilderna är från Sion, där vi var med Amanda igår.

Likes

Comments