Utbytesstudent 2016/17 Frida Sundström

Utbytesstudent Abilene, Texas 2016/17

I USA

Idag var jag tillbaka i skolan igen, lite smått förvirrad eftersom att jag varit borta så många dagar, missat lite prov samt att jag helt missat att det var STAAR test idag, så vissa av mina lektioner var i helt andra klassrum, som jag skulle försöka hitta till. På grund av provet var mitt schema helt messed upp, alla lektioner fram till 5th var en timme eller längre och sedan hade jag 40 minuters choir och jättesen lunch. Är van att äta mellan 12.40-13.10, men nu fick jag inte äta förrän 13.20-13.50. Mina tre sista periods dock var bara 30 minuter långa och på den tiden hann jag bland annat göra ett prov.

Har gjort läxor nästan hela eftermiddagen samt suttit i våran hallway i huset. Det har varit en tornado-varning tidigare under dagen samt att det är en nu igen, så har suttit här i kanske 1,5 timme för att man inte ska befinna sig mot yttre väggar, och det är troligtvis flera timmar bort inna jag får lägga mig i sängen och sova. Allt jag kan tänka på är att jag verkligen vill sussa, är så trött. Somnade idag på en av mina lektioner, vilket jag aldrig brukar göra, så har nått högsta nivån av trötthet. Idag har det varit surt väder hela dagen, temperaturen har visat omkring 20, men grått och mulet, regn hängande i luften. Nu haglar det och spöregnar, Texas väder<3

Imorgon ska jag åka in tidigt på morgonen och göra ett prov, sedan har jag två prov att göra på eftermiddagen också. Efter det är jag mer eller mindre ikapp i skolarbetet, trots att jag missat flera dagar.

Ska försöka memorera en monolog nu också och eventuellt skriva ett till reporterinlägg och fixa lite saker att skicka in till Explorius, som det verkar nu kommer detta bli en lång natt - so I got time. Detta betyder ju även att det kommer vara en lång morgondag, troligtvis kommer Frida lilla sova igenom alla lektioner... inte ett dugg taggad.

Hoppas ni får en bättre nattsömn än vad jag verkar få, och så hoppas jag att Sverige klarar sig undan tornados! Saknar även Smilla, så framöver får ni fortsätta se bilder av henne på bloggen och instagram så att vi förlänger tiden lite!


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

I USA

Imorse vaknade vi kring 9, gjorde oss iordning för dagen och Smilla packade ihop sin väska. Kring 12 befann vi oss på Zoo:et här i Abilene där vi spenderade lite drygt tre timmar.
Vi kollade på alla djur, matade fiskar och giraffer, åt nachos och glass, var live på Instagram och tog bilder i ett photo booth. Det var inte supervarmt ute idag, mellan 19-22 grader, men strålande sol och näst intill vindstilla, så det var väldigt behagligt och en perfekt dag att vara ute på.

Andrea hämtade upp oss och så skjutsade vi Smilla till flygplatsen, en kram och hejdå, vi ses i juni igen, såklart skönt att få hela sängen för mig själv (haha) men saknar henne redan så mycket!! Bästa tjejen. Nu är allt iallafall återställt? Back on track med en svensk i Abilene.

Efter det åkte jag och min värdmamma till en tygbutik för att jag skulle köpa tyg till ett projekt i min fashiondesign klass och sedan åkte vi hem. Har gjort läxor större delen av kvällen samt tagit en dusch.
Det har varit mycket drama de senaste dagarna, och idag var inte ett undantag, våran hund blev påkörd av en bil för att han sprang ut rakt över vägen. Det verkar inte vara så allvarligt med honom, så får hoppas på det bästa iallafall.

Nu ska jag sova, är inte ett dugg taggad på skolan imorgon, är så skoltrött. Även om jag älskar High School vill jag inte dit, vilket är en konstig känsla, har aldrig känt såhär under min tid här borta. Sedan är jag 99% säker att dom kommer call me to the Office imorgon och ge mig saturday School. YAY.

Likes

Comments

I USA

Nu sitter jag här på mitt rum, Smilla har lämnat mig och det känns lite tomt i mitt hjärta. Den senaste tiden har jag saknat Sverige så himla mycket och hon fyllde upp det lilla tomrummet i mitt hjärta under tiden som hon var här, hon är ju liksom en liten del av Sverige som jag fått ha hos mig under några dagar.

Jag har börjat tänka på hur lätt det var att lämna Sverige. Du kan packa dina väskor och släpper alla planer du har. Det är lätt att flytta till ett annat land på så sätt att du inte har några vänner och därav har du ingen att planera saker med, du kan inte titta allt för lång in i framtiden. Du är inte tillåten att jobba och du behöver inte oroa dig för något sånt alls. Du behöver bara leva i ett land - ditt värdland. Sedan det är upp till dig ifall du vill fortsätta leva i Sverige eller inte, fast du lämnat.

Medan nu, när det börjar närma sig min hemresa, blir livet här allt jobbigare. Det går inte längre att bara leva i USA, utan man måste börja samla ihop alla pusselbitarna i Sverige också. Frivilligt eller ej. Sakta men säkert måste alla pusselbitarna samlas upp och börja läggas ihop för att återskapa pusslet, och med det kommer också så många måsten. Jag måste söka sommarjobb, jag måste planera in saker med mina vänner för att det ska passa scheman och jag måste börja tänka på mitt senior year, skriva in mig i skolan igen etc.

Trots att största fokus bör ligga på USA, måste Sverigelivet börja upptas och det är så otroligt svårt. Jag hatar det och jag vet inte hur jag ska kombinera båda två, hur ska jag kunna dela mitt hjärta i två bara sådär? Jag saknar Sverige mer och mer för varje dag och allt eftersom att varje pusselbit plockas upp ökar saknaden med hur mycket som helst. Planerna blir allt flera och jag är så taggad på att få komma hem, förverkliga mina planer och återgå till ''Sverigelivet''. Men samtidigt står USA livet här och knackar mig på axeln, what about me?

Jag vill stanna här i USA, jag gruvar mig för att åka hem, jag vet inte hur jag ska kunna säga hejdå till min värdfamilj och mina kompisar? Hur ska jag kunna lämna några av mina bästa vänner och aldrig veta ifall vi kommer ses igen. Hur ska jag kunna återgå till gymnasiet efter att jag fått uppleva High School? To be honest så har jag ingen aning.

Jag är glad, jag är lycklig över allt jag fått uppleva, men jag är också närmare till tårar oftare än vad jag någonsin varit under mitt utbytesår. Det känns som att jag lever ett dubbelliv och det är det jobbigaste jag gått igenom än så länge. Jag önskar att jag Inte behöva lägga fokus på Sverige utan kunna leva here and now. I nuet. Inte känna att det jag crave efter mest av allt är en kram ifrån mamma och att få jobba igen, dricka vin med mina kompisar och återskapa minnen från förra sommaren, blir ju blödig av att tänka på det.

Igår när vi såg Beauty and the Beast började jag inse hur mycket jag saknade den tiden av året, när vi jobbade med musikalen. Jag levde här i USA och inte ett dugg i Sverige, hade inte behovet att ha kontakt med min familj at all, medan dom nu börjar bli en drog som jag inte kan få nog av. Jag saknar alla mina vänner från musikalen så himla mycket. Hålet i mitt hjärta började också göra lite mer ont än vanligt, så jag var så glad att jag hade SverigeSmilla vid min sida.

IDK var jag vill komma med detta förutom att skriva av mig lite.. Slutet är 100000 gånger värre än början av utbytesåret och jag skulle göra allt i väleden för att få vara med om början igen. Jag önskar fortfarande inte att jag var hemma i Sverige, men på något sätt tär detta så mycket på mig att jag ''vill'' packa mina väskor och åka hem innan skolan här i USA slutar. Jag vill gå på prom men sedan vill jag ge upp. För det gör så ont in me.

Förutom att ha haft Smilla här har det också varit skönt att vara hemma från skolan, jag har haft fantastiskt roliga dagar, men jag har inte behövt tänka på tidsskillnaden utan kunnat ha nästan obegränsad kontakt med mina vänner och familj i Sverige. Jag behöver ständig kontakt med dem. Jag snapshatar med mina kompisar mer än någonsin och det känns som att jag plockat upp den pusselbiten, if you get it? Probably not för jag försåt inte riktigt heller var detta kommer ifrån. Allt jag vet är att hur mycket jag än älskar USA, alla jag träffat och allt jag varit med om så börjar jag bli allt mer redo för hemresan. Skulle jag inte ha börjat samlat ihop mina pusselbitar ännu hade nog så inte varit fallet, men jag börjar känna hur mitt hjärta slits åt två håll; åka hem till hem nr:1 eller stanna i hem nr:2?

Känner mig så fjantig och liksom ''Det är två månader kvar, håll ut'' vilket jag såklart kommer göra för jag älskar allt här. Men jag älskar även allt som har med Sverige att göra, och det kommer ju forever att vara mitt första hem. Jag vill ge upp, samtidigt som det är det sista jag vill göra.

Mitt hjärta är verkligen divided i två delar.

Likes

Comments

I USA

Idag har varit den lugnaste dagen sedan Smilla kom hit på besök. Istället för att gå till kyrkan så sov vi ut och sedan så hämtade min värdfamilj upp oss för att ta med oss på lunch. Vet inte vad restaurangen heter, men ifall ni minns stället med den stora kycklingen utanför som jag lagt upp en bild på här på bloggen för ett x-antal månader sedan? (hehe troligtvis inte) Det var iallafall dit vi åkte! Mysigaste restaurangen, supergod mat och toppen sällskap, så det kunde ju inte blivit bättre right? Där tror ni fel.

På denna restaurang spelas först och främst typsik country musik men även gamla klassiker. B.la så spelade dom kycklingdansen vilket också betyder att alla som jobbar tar upp några barn och dansar framför hela restaurangen med dom. Mia ville dansa tror jag, men ville nog inte göra det själv, så jag och Smilla ställde upp. Sedan dansade personalen till lite andra låtar.

Mina värdföräldrar, vet inte riktigt vem av dom som hade planerat detta, men en av dom hade iallafall sagt till våran servitris att det var Smillas födelsedag nästa vecka, så att dom skulle sjunga för henne. Så dom stoppade på henne en mössa som såg ut som en kyckling och en näbb, sedan skrek dom till hela restaurangen att sjunga/klappa med till takten medan alla servitriser sjöng för henne. Sedan var hon även tvungen att stå upp och dansa kycklingdansen till, det var verkligen så kul!

Hade ingen aning om att dom planerat detta utan av en slump ser jag hur min värdmamma typ tittar lite konstigt på mig och ger mig en blick om att kolla min telefon, och då hade hon samsat mig att jag skulle vara redo att filma, så snällt utav dom! Finaste familjen<3

Efter vi kom hem gjorde vi ingenting större delen av eftermiddagen, pluggade ytterst lite och tog några naps på golvet. Snackade om allt mellan himmel och jord innan vi åkte på bio som började 7.30. Väl på plats träffade vi av en slump Kate (en av mina kompisar från skolan), hennes pojkvän, mamma och syster. Vi satt brevis dom under bion eftersom i USA är det oftast onumrerade platser. SÅKLART såg vi beauty and the beast!! Den var verkligen så så så så så bra!! Älskade i princip allt med den filmen och skulle lätt kunna se den igen. Fick så mycket flashbacks sedan musikalen och satt och sjöng med i huvudet till de flesta av låtarna. Sedan fick man mycket svar på frågor som man alltid haft, var är the beast föräldrar till exempel? Det fick man svar på, vilket var ett stort plus! Sedan var alla skådespelare som gjorda för sina roller, loved it!

Nu sitter vi hemma, pluggar lite och ska snart krypa i säng. Imorgon ska vi på Zoo och sedan åker Smilla hem, sad. Nåja, vi ses ju snart igen!

Har inte tagit några bilder idag typ, I'm sorry, detta är allt ni får.

Likes

Comments

I USA

Beskriver ganska bra vad min dag bestod av. Började med att vi fixade oss på morgonen och sedan hämtade McKenzie och Carlie upp oss för att åka och äta frukost/brunch på ett litet frukostplace. Jag åt cinnamon roll pannkakor med ägg och bacon, standard och supergott!
Efter det åkte vi till the mall och jag köpte välbehövligt smink. Hatkärlek till att köpa smink, det är så jävla dyrt samtidigt som det är så kul! Köpte iallafall ny foundation, läppstift, lip liner och en Highlighter från Becca(!!).

Min värdmamma och värdsyskon hämtade sedan upp oss at the mall och vi hade köpt dipping dots till oss. Efter det åkte vi till Dublin och hälsa på utbytisarna där borta, samt deras djur (hehe). En supermysig eftermiddag helt enkelt, pussade på åsnor, hade en liten get i knät och såg en mus springa förbi mina fötter.

Efter att vi kom hem från Dublin släppte min värdmamma av oss at the mall igen och vi skulle ha gått för att se beauty and the beast, men det var fullt så istället satte vi oss på chick fil á och nu är vi home igen och ligger i sängen för att sova.

Är så himla trött och sad, Smillisen åker hem om två dagar, tekniskt sätt åker hon hem imorgon för att klockan är över midnatt, CRYING. Ska bli så tråkigt att bli av med svenskan och liksom kulturen hon fört med sig. Fick ju en smygstart på hur Sverige är, and i miss it.

För övrigt, observera bildströmmen här nedanför så får ni ta del av Smillas äventyr när hon försökte att hålla i en get.

Likes

Comments