Header
View tracker

- do you fancy a creamy after dinner cocktail?


Visst, det är bara tisdag. Men, ännu ett tag kan vi förvänta oss bitande kyla och mörka kvällar & nätter. Så jag tycker att vi ska få unna oss något gott!

Jag ville göra något krämigt som passar perfekt efter en mysig middag. Resultatet blev en cocktail med smak av vit choklad, apelsin och espresso. Genial kombination, om jag får säga det själv. Ett flertal av de saker jag gillar, samlade i en cocktail - det kan inte bli fel!

Den gräddiga smaken blir ett bra alternativ till mina annars krispiga och lätta drinkar. Som den r eller den här. Det passar även bättre med en gräddig drink såhär i vintertider!

INGREDIENSER: (för en cocktail)
- 1 espresso med vanilj (jag använde mig av en Nespressoskapsel) eller samma mängd starkt kaffe
- 25 ml grädde
- 50 ml mjölk
- en skvätt färskpressad apelsinjuice
- 50 ml Cointreu
- 50 ml Merry's White Chocolate Liqueur
- is

GÖR SÅ HÄR:
Gör espresson och låt den svalna. Tillsätt alla andra ingredienser och skaka tillsammans med is i en shaker tills allt är iskallt. Servera med valfri garnering jag använde mig av små snurror av apelsinskal och lite riven, mörk choklad.


_

It's only Tuesday, I know - but I still think we should all treat ourselves to a little somethin' extra. I wanted to make something creamy and comforting. So I opted for a dessert - cocktail hybrid.

This is a creamy white chocolate cocktail with a taste of orange & espresso. Genius combo, if I do say so myself. A lot of things I enjoy in one glass. It's creaminess makes it a nice alternative to my fresh and crisp drinks that I usually go for. Like this one, and this one.

INGREDIENTS: (for one cocktail)
- 1 vanilla espresso (I used a Nespresso vanilla pod) or the same amount of strong black coffee
- 25 ml cream
- 50 ml milk
- a dash of freshly squeezed orange juice
- 50 ml Cointreau
- 50 ml Merry's White Chocolate Liqueur
- ice

HOW TO:
Make the espresso and let it cool down. Add the other ingredients and shake together with ice in a drink shaker (or stir with a spoon in a jug) until ice cold. Serve with garnish of your choice, I chose an orange peel twist and a few flakes of dark chocolate.


Likes

Comments

View tracker

- h&m conscious sweet lemon hand cream


Under vintermånaderna kletar jag på handkräm flera gånger per dag, troligen fler gånger än vad jag kan räkna. Efter att jag tvättat mina händer, efter att jag varit ute i kylan, innan jag går ut, innan läggdags - ja, jag skulle kunna fortsätta. Min konstanta insmörjning av mina händer gör att jag går igenom ett antal tuber handkräm varje vinter. Vilket betyder att jag behöver en kräm som är både relativt billig men också så snäll som möjligt för min hud. För ett tag sedan svischade jag förbi skönhetshyllorna inne på H&M och mina ögon fastade på den här tuben. Först och främst på grund av den fina förpackningen! Det blev ett nästintill direktköp då jag insåg att den är en del av H&Ms Conscious collection-serie och innehållet är helt naturligt och ekologiskt. Prima! Dessutom doftar det precis som vår trädgård gör en varm sommardag i juni - helt underbart. Inte nog med det, krämen är dessutom så budgetvänlig som 70 spänn tuben. Bra, va?


_

During the winter months I apply hand cream more times a day than I could count. After I wash my hands, when I've been out in the cold, before I go out in the cold, before bed - yeah, I could go on. My frantic and slightly over excessive application of hand cream gets me though a few tubes every winter, meaning I want something that's both cheap(ish), as natural as possible and kind to my skin. A while ago I stopped by the beauty section at H&M and found this tube. It's part of H&M's Conscious collection range and has both all natural and all organic ingredients and it smells lovely, just like our garden does on a warm day in June. Wait, there is more - it's a bargain, too. It's yours for around €70 a tube. Great, huh?


Likes

Comments

View tracker

- my goals and wishes for the new year

I want to explore new places and return to those I love this year. Here are two moments from when I lived in Rome!

Funkar ”hello... it’s me” att slänga sig med fortfarande, eller känns det alldeles för gammalt och uttjatat för att skrivas i ett blogginlägg år 2017?

Skämt åsido. Okej, så det var ett tag sedan (okej, en halv evighet sedan) jag postade något här - av flera olika anledningar. Men, istället för att skriva en lång uppsats om varför det inte publicerats ett enda ord här på länge, så tittar vi istället framåt. För, visst är det mycket roligare? Hejdå 2016 och well, hello there 2017!

Jag har, så länge jag kan minnas, tyckt att ”nytt år, nytt jag” känns löjligt. Varför inte starta om på nytt när som under året? Med det sagt, så har jag gjort en U-sväng grande gällande just min syn på det där och har nu accepterat att; ja, det är riktigt trevligt att kunna skapa sig själv en ny, fräsch start. Jag tror att 2016 kan ha haft stort inflytande på min plötsliga U-sväng…

Men nu är det alltså officiellt, jag är en ”nytt år, nytt jag”-person, och rätt så nöjd är jag med det, faktiskt. Jag har insett att början av ett nytt år både är den perfekta tidpunkten och det perfekta sättet att kunna lämna allt det där vi inte vill ha med oss längre. Det försvinner i ett annat år, bakom oss. Och även om allt inte plötligt blir annorlunda för att vi slår upp en ny almanacka och börjar skriva 2017 istället för 2016 (även om vi alla troligen kommer skriva 20167 tills mars), så känns det så skönt att få börja om på nytt, och för att slänga mig med ännu en klyscha; att få vända blad. För visst låter det skönt, ändå?

_

Does the "hello... it's me" line work anymore, or is that reference too old to use in a blog post year 2017?

Jokes aside - it's been a while (okay, it's been ages) since I've posted anything here - for many different reasons. But, instead of writing an essay long explanation that you don't want to read (and I don't want to write) - I want to look forward. Bye bye 2016, and well hello there, 2017!

I've always been one of those people who find the "new year, new me" idea ridiculous. Why not start whenever during the year? With that being said, I have now made a complete 360 on the matter - and accepted the fact that it's nice having that fresh, clean start. I think 2016 might have had something to do with my sudden change of heart...

I am now officially a "new year, new me"-person and happy about it. And I've accepted that the new year is the perfect time to start over and to let ourselves leave all the stuff that we want to forget behind us, in the year we just left. Even though it's not suddenly all different because we crack open a new agenda and start writing 2017 instead of 2016 (even though we will all write it like 20167 until March, won't we?) it feels somewhat like catharsis to start fresh, turn over to a blank page, where you can fill it with whatever you want. There, I managed to use all the life clichés I had in store. But, doesn't it sound kind of nice, huh?


I plan & wish for more coffee-with-a-view moments this year. These moments were captured in Tokyo & Stockholm!


NÅGRA AV MINA MÅL & ÖNSKNINGAR FÖR 2017

Att skriva oftare. Jag brukade sitta och skriva mest hela tiden. I timmar i sträck kunde jag sitta och krafsa ner idéer i skrivböcker. Det är något jag måste börja göra oftare igen, något som jag verkligen gillar att göra och något som får mig att slappna av och koppla bort allt annat. Att öppna ett tomt dokument och bara börja skriva - för att se vart orden tar mig.

Upptäcka mer. Jag är verkligen en upptäckare och älskar att åka till nya platser, färdas längs gator jag tidigare inte vandrat. Högt upp på min önskelista för destinationer att besöka under 2017 finns Irland & Island. Båda platser jag drömt om att besöka i flera år nu. Men, lika mycket som jag vill resa ut och upptäcka nya länder och platser i år, så vill jag även upptäcka på hemmaplan. Det må låta lite galet, men jag har ingen koll på Göteborg längre. Mina fötter tar mig till samma ställen om och om igen - liksom på automatik. Jag vill återuppta jakten på att hitta stans bästa kaffe, och att hitta ett gäng nya restauranger jag kan spendera mina lördagskvällar på.

Bli mer bekväm (läs: mindre hopplös) framför kameran. Om du någonsin gett dig på uppgiften att ta en bild på mig, då vet du att det inte alltid är helt lätt. I ärlighetens namn är jag väldigt hopplös framför en kamera och det är något jag vill lyckas förbättra i år - jag vill bli mer bekväm. Om du sitter inne på några gyllene tips på hur jag, som har som första instinkt att göra fula miner när en kamera tas fram, blir mer hemma framför kameran - hojta!


A FEW OF MY GOALS & WISHES FOR 2017

To write more often. I used to write all the time. I could sit for hours on end and type away on my laptop, writing stories and scribble down ideas in note books. I need to start that again. It's something I really love and need to allow myself to do more - it's relaxation for me, in a way. Just to open an empty document and start writing - and see where it takes me.

Explore more. I am such an explorer and love seeing new places and walking along streets I've never walked before. Very high up on my list for 2017 are Ireland & Iceland. Both places I've wanted to go to for years now. As much as I wish to travel more this year, I also want to take more time and effort into seeing more of my own city. It sounds crazy, I know - but I forget to explore my own home town and simply just go to the same places over and over. To find a new coffee shop to go to, and a few new restaurants to spend my Saturday nights at.

Become more comfortable (read: less awkward) infront of the camera. If you'e ever tried to take my picture, you know it's a struggle. I am truthfully super awkward infront of the camera. It's something I need to practice more on this year. If you have any great tips on how not to want to just make silly faces when a camera is pointed at you - shoot! I need all the tips I can get.


One of very few pictures of me from 2016. This year is going to be better, so I've told myself - camera, set, go! I need to bribe some of my friends with dinners and treats for them to take my picture, haha


Om du lyckades ta dig ända ner hit, till botten, high five till dig! Jag kan gladeligen säga att; 2017, hittills har du varit väldigt bra.
Jag ser med spänning fram emot vad som komma skall!

If you got yourself though all that and all the way to the bottom, high five! I can gladly say that; so far so good, 2017.
I'm looking forward to what's to come this year!


Likes

Comments

View tracker


Att ta färjan från Helsingborg till Helsingör tar inte mer än 20 minuter. På vilken sida du än står, kan du se kustlinjen sträcka sig så nära på båda sidor - att det känns som att länderna ligger betydligt kortare ifrån varandra än den 20 minuter långa turen över vattnet. Det är en av de vackraste sakerna med att vara en europé, för mig. Hur nära vi är. Vi är olika små länder, men ändå så nära varandra. Något som för mig känns tryggt, på något vis. Trots att våra länder är så nära som de är, så känns det som att komma in i en ny värd när bilen kör av färjan. Husen ser så... danska ut - på bästa möjliga sätt, så klart.

När du kör av färjan och fortsätter längs vackra Strandvägen passerar du efter ett tag en gammal och vacker byggnad, precis vid vägkanten. Huset har varit en restaurang sedan 1740 och är fortfarande ett ställe som är väldigt värt att stanna till vid för att äta in en bit mat - om du är i krokarna. De serverar traditionell dansk mat - och de gör det himla väl, måste jag säga. På vårt bord hade vi smørrebrød och schnitzel - som var lika stor som själva talriken!

_

Taking the ferry from Helsingborg in Sweden to Helsingör in Denmark only takes about 20 minutes. Standing on either side, you can see the coast of the other country as if it were even closer than that 20 minute ferry ride you just took. That's one of the most beautiful things about being a European, to me. How close we are. We are different little countries, yet so close to each other. Despite our countries being so close, driving off that ferry is like entering another world. The houses look so... Danish - in the best possible way, of course.

Driving along the Strandvej (beach road), a little road just off the edge of the sea, is quite the drive. Eventually you will pass this little cottage, that has been a restaurant since 1740. And after all these years, it’s still "the place to eat". They serve traditional Danish food - and they do it well. Around our table, we had smørrebrød & schnitzels, as big as our plates.


Location: Gamle Humlebæk Kro, Humlebæk Standvej 2A, Humlebæk, Denmark

Likes

Comments

View tracker

- let's get artsy! 


Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag konst och kultur. Museum, antikviteter och gamla saker i allmänhet, hehe. Jag gillar när en möbel eller en tavla har en historia bakom, ett förflutet. Hellre det än att ha en produkt i mängden, en som är massproducerad och identisk med alla andra. Levererad till mig i en platt, brun kartong, för att bli monterad av mig, men det blir avbrutet mitt i. Varför? Jo, för att det självklart är skruvar som saknas i paketet...

_

The older I get, the more into art and culture I become. Museums, antiques, old things in general, haha. I like the thought of a piece of furniture or a painting having a story behind it. Rather than being one of many identical mass produced things, delivered to me in a flat, brown package, to be put together by myself, but that not being possible due to me having to stop half way through. Why? - because there are screws missing...


I alla fall! Konst stod på agendan i lördags då jag och min kompis Erik tog med våra mammor (eller tog de med oss?) ner till Danmark och Louisiana Museum of Modern Art. Att köra ner från Göteborg till Humlebæk i Danmark och tillbaka är faktiskt en riktigt bra dagstur. Vi gjorde samma resa förra året och vi gillade museet så mycket att det blev en favorit i repris detta året också. Vi åt till och med på samma restaurang i år, hehe. Ett separat inlägg kommer upp på fredag om restaurangen, den är värd ett besök om du är i krokarna!

_

Erhm... Anyway! Art was on the agenda last Saturday as my friend Erik & I took our moms (or did they take us?) to Denmark and the Louisiana Museum of Modern Art. Driving from Gothenburg down to Humlebæk in Denmark and back is the perfect day trip! We did the same trip last year, and we liked the museum so much, we decided to do it all over again this year. We even ate at the same restaurant, hehe. A separate post on that coming on Friday!




Förra året var huvudutställningen av Yayoi Kusama och den var… galen. Coolt galen. Detta året var huvudutställningen… helt otrolig! Otrolig, som i helt galet obehagligt. Jag måste erkänna att jag verkligen inte uppskattade eller gillade Louise Bourgeois konst över huvud taget. Min kompis Gabriella hade till och med varnat mig innan jag åkte ner, och olja - hon hade så rätt så!

_

Last year, the Yayoi Kusama exhibition was kind of... crazy. As in crazy cool. This year, the main exhibition was... insane! Insane in the most creepy way possible. I must say I really didn't like Louise Bourgeois's art one bit. I was even too creeped out to snap any pictures of her work. My friend Gabriella even warned me about the creepiness before I went. And boy, was she right!



Trots allt, så föll Daniel Richters konst i min smak - utställningen efter Burgeois. Färgglatt, nästan grafittiliknande tavlor som visade viktiga och aktuella världsproblem på ett nytänkande sätt. Och som vanligt, så har Louisiana sina egna kollektioner med konst som de visar upp i andra delar av museet. Även om de dåvarande stora utställningarna kanske inte faller dig i smaken så finns alltid annan konst att vila ögonen på, om du går vidare in i det vackra museet. Du kan ta ett par steg utanför byggnaden också, och blicka ut över ett blått hav. Det är ju nästan som naturens egen form av konst, eller hur?

_

However, I really enjoyed Daniel Richter's work that came after. Really colourful, graffiti type paintings portraying important and current world issues. As always, Louisiana also show their own collection in other parts of the museum. So, just because the main exhibitions might not be your cup of tea - it doesn't mean you won't be able to find other beautiful art to rest your eyes on while wandering around the beautiful museum. You can also step outside and just stand and enjoy the beautiful blue sea that fronts the museum. That's kind of like nature's own art, isn't it?


Likes

Comments

View tracker


Pasta är en av mina favoritsaker att äta. Få saker slår vällagad pasta! Trots att jag käkade pasta minst en gång om dagen när jag bodde i Rom, som utbytesstudent, så har jag inte tröttnat. En av de bästa sakerna med pasta är att det finns oändligt många sätt att variera den på. Just den här rätten var skapad utefter vad som fanns i kylen just då, och det smakade riktigt gott.

Tillsammans med gul lök, vitlök, örter, någon form av buljong och matgrädde - så har du en bra bas för en krämig och god pastarätt. I övrigt är det bara att slänga i vad för grönsaker eller kött du har hemma. Och att krydda efter smak. Jag kan avslöja att det blir lika gott som det är enkelt!

HUR DU GÖR: Jag hackade gen gula löken & en vitlöksklyfta. Tillsammans med en skvätt olivolja stekte jag löken och vitlöken på medelvärme, tills löken såg aningen genomskinlig ut. Efter det slängde jag i en blandning av de grönsaker jag kunde hitta hemma. Denna gången blev det röd spetspaprika & haricots verts. Under tiden grönsakerna mjuknade i stekpannan, tillsammans med löken, passade jag på att koka pastan. När grönsakerna hade blivit mjuka nog, men fortfarande hade en härlig krisp, slängde jag i lite färsk basilika, hönsbuljong, salt, peppar och en skvätt matgrädde. Och ett gäng svarta oliver. När pastan var kokt al dente tajmade det med såsen - som då precis var färdig.

För att få det att smaka ännu bättre, låt din pasta få gotta sig med såsen en stund innan du serverar. Smakerna i såsen tas upp av pastan på ett underbart sätt. Du kommer att tacka mig när du provat!

_

Pasta is one of my favourite things to eat. Despite having had it at least once a day while living as an exchange student in Rome - I truly still enjoy it. One of the best things about it is that it's so easy to make variations of. This one was made out of whatever I could find in the fridge, and turned out great.

Together with some onion, garlic, herbs, some sort of chicken or vegetable stock and cream - you have a great base for a creamy, tasty pasta dish. Just add whatever vegetables or meats you have on hand. And I promise you, it's as comforting as it is easy.

HOW TO: I chopped some yellow onion & a garlic clove. With a drizzle of olive oil, I fried the onion and garlic in a pan on medium heat, until the onion was slightly transparent. Then I just tossed in whatever veg I could find in my kitchen. This time, that turned out to be red peppers & green beans. When that softened in the pan, together with the onion, I cooked the pasta. By the time the veg had gone soft, still with a slight crisp, I tossed in some fresh basil, pepper, salt and some chicken stock together with a splash of cream. And a few black olives. By the time the pasta was semi-done (or al-dente to act all Italian), the sauce was done, too.

To add that bit of extra umph to your dish, let the pasta chill in the sauce for a few minutes before you serve - it's a pasta game changer. You can thank me later!

Likes

Comments

View tracker

- Sunday strolls and autumn appreciation
              


Visst är naturen helt fantastisk när löven exploderar i varma färger, då solen skiner och det krispar under skorna när vi går? Jag är så tacksam över att vi haft en förvånansvärt lång höst i år! Våra ögon har tillåtits njuta av trädens vackra färger längre än vanligt. Visst känns det så? Här ser ni en handfull bilder från söndagens promenad i Slottskogen. En av de bästa sakerna med Göteborg är just denna stora park, om jag får säga det själv!

_

Isn't nature just stunning when all the leaves explode in shades of orange and yellow? And when the sun is shining, and we can hear the fallen leaves crisp under our shoes? I am so grateful that we've had such a long autumn in Sweden this year and that we've had the chance to be surrounded by all of these stunning trees - for a bit longer than we're used to. These pictures are from Sunday's walk in Slottskogen (Castle woods). A place that I consider one of the very best things that Gothenburg has to offer, if I do say so myself!


Likes

Comments

View tracker

 - and a little walk down memory lane

    


Saken är den, att jag har undvikt body lotion med doft av kokos sedan gymnasiet. Ända sedan den dagen då "kokos body butter-incidenten" inträffade. Storyn? Jag hade fått the Body Shops body butter med kokosdoft i julklapp och hade glatt smort in hela min kropp med krämen - från topp till tå. Doften påminde mig starkt om en solkräm jag hade haft när jag varit utomlands, vilket gav mig positiva semester-vibbar. Vem gillar inte semester, liksom? Jag hade kletat på den där krämen varje skoldag under hela första veckan tillbaka från jullovet. Alla var dock inte lika nöjda med att jag gick runt och doftade semester. En dag under mattelektionen utbrister min klasskompis (hej Erik!) plötsligt: "vem får hela klassrummet att STINKA kokos HELA tiden?" Det var sista dagen jag luktade kokos i skolan.

Nu har jag alltså vågat mig på kokosdoftande hudvård igen. Jag har spanat in Urtekrams produkter ett bra tag. De är ekologiska, går lätt att hitta i dagligvaruhandeln och är dessutom ett riktigt kap, då priserna är budgetvänliga. En flaska med 245 ml kostar runt femtiolappen! Doften på krämen är väldigt diskret och ingen på kontoret har hittills klagat på att jag stinker kokos, haha.

Skämt åsido, doften är naturlig, vilket gör att den inte luktar syntetisk kokos på ett sådant där, slänga-huvudet-bakåt-sätt som body butter-burken från märket nämnt ovan gör. Krämen doftar precis som kokosvatten, vilket är friskt och fräscht. Att flaskan kommer med pump är också ett plus och gör den väldigt smidig att använda!



Quite frankly, I've stayed away from coconut scented body lotion ever since Upper secondary school and the day of the "coconut body butter incident". I had gotten this cream from the Body Shop for Christmas, and I had covered myself in the stuff. It was the coconut scented body butter and the smell reminded me of sun-lotion and gave me some major beach-day-vibes. I walked around, and felt happy to smell like a vacation. Because, who didn't like those, ey? I had worn it everyday that first week back from Christmas break and suddenly, in Math class, this guy in my class (hi Erik!) said: "who makes the whole classroom STINK like coconut ALL the time?" That was the last day I used my coconut body butter.

Back to present time and I've now, years later, dared to give coconut scented body care a try, yet again. I've been eyeing up the Urterkram products for a while. They are organic, easily accessible as they are stocked in most supermarkets, and - quite a stel, to be honest. A bang for your buck, if you will. This lotion of 245 ml cost me 5€. 

The scent is very subtle, and nobody in the office has yet to tell me that I stink of coconut, haha. The scent is all natural, so it smells nowhere as synthetic as the slap-in-the-face-strong scent that greets you - when opening that body butter lid from the brand mentioned above... This lotion smells just like coconut water does. Devine and fresh, that is. It having a pump is very handy, too.

Likes

Comments

View tracker

- things I've been liking recently


Känner du av söndagsångesten? Då tycker jag vi försöker ändra på det och snackar om något lättsamt och kul - en blogg och YouTube-kanal jag blivit smått besatt utav, ett magasin värt att bläddra i och en mumsig ansiktsmask som luktar choklad!

Sunday blues, anyone? Let's change that and talk about three things I've been liking recently. I'm going to tell you about a new blog & YouTube channel that I've become slightly obsessed with, a magazine worth flicking through and a yummy face mask that smells like chocolate!



SHOT FROM THE STREET. En brittisk bloggare jag nyss börjat följa (läs: stalka) på diverse sociala medier är Lizzy Hadfield som driver YouTube-kanalen med samma namn och bloggen Shot from the street. Lizzys bilder är så drömmiga! Och hennes vloggar, där vi får se modevideos blandat med delar av hennes vardag, får mig att vill flytta till Manchester, hänga på coola caféer, skaffa med en nord-engelsk accent och klä mig så där avslappnat & chict som Lizzy gör. Utan vidare förklaring kan jag säga att hennes blogg och YT-kanal är väldigt inspirerande och hennes stil är minimalistisk och helt i min smak.

A British blogger I've recently started following (read: stalking) on various social media channels is Lizzy Hadfield - who runs a YouTube-channel with the same name and the blog Shot from the street. Her pictures are so dreamy! And her vlogs, where we get to see fashion videos mixed in with snippets of her everyday life, just makes me want to move to Manchester, chill at cool coffee shops, get myself a Northern-English accent and dress just as casually chic as Lizzy does. Needless to say, I find her blog & YT-channel very inspiring and I feel like her minimalist style is 100% to my liking.


VOGUE JAPAN. Jag sitter faktiskt på ett par nummer av Vogue Japan nu. Både som jag köpt själv och som min bror trevligt nog släpade med sig hem från Japan. Lite kuriosa: jag köper en Vogue i varje land jag reser till, om det landet har en egen version av Vogue, vill säga. Kul grej att samla på, tycker jag! I den japanska versionen förstår jag inte ett enda ord (läs: tecken) men bilderna är så annorlunda och inspirerande att orden inte behövs. Traska bort till din stads lokala butik där de säljer internationella tidningar och smygbläddra och du kommer förstå precis vad jag menar.

I now have a couple of issues of Vogue Japan laying around. One that I bought myself and another that my brother nicely enough brought home from Japan. Fun fact: I buy a Vogue magazine in every country that I visit - if that country has a version of Vogue, that is. In the Japanese one, don't understand one word (read: sign) in the magazine, but the pictures are so different and inspiring. Go to your local magazine stand where they stock international magazines and a flicker through, and you'll see what I mean.



MARIA ÅKERBERG DARK CHOCOLATE FACE MASK. Min hy har gjort lite utav en revolt den senaste månaden. Vad som är anledningen vet jag inte, men jag vet i alla fall att Maria Åkerbergs Dark chocolate mask har hjälpt. Den har gjort min torra hy mindre stram och doftar något fantastiskt då den är packad med kakao. Mums för hud och själ. Du kan köpa den hos Skincity här.

My skin has been acting up during the last few weeks. I have no idea why, but one thing I do know is that this Dark chocolate mask from Maria Åkerberg has helped. It makes my tight and dry skin feel more moisturised and also has the most amazing smell of cocoa. You can buy it via the Swedish site Skincity here.

Likes

Comments

View tracker

- part 2

Om du hängt med ett tag, så kanske du sett mitt tidigare inlägg om crime-serier värda att se. Om inte, så hittar du det här. Jag fick lust att dela med mig av några fler - tre stycken till för att vara specifik. Sharing is caring, som ordspråket säger. I och med att hösten är här och många serier har har kickat igång med nya säsonger ser jag ingen bättre tidpunkt än just nu att slänga upp en del två!

Och du, har du några favoriter som jag bara måste se? Kommentera! Jag är som kanske kan förstås, alltid på jakt efter nya serier att bli besatt av, hehe.

_

If you've been around for a while, you might have seen my previous post on crime shows I think are worth a watch. If not, find it here. Now, I felt like sharing some more that I really like - three more to be specific. Sharing is caring after all, and with autumn here and many new seasons airing, what better time than right now - to make a part two of my favourite crime shows?

If you have any recommendations for great crime shows, let me know! I'm always on the hunt for new shows to become obsessed with, hehe.




HOW TO GET AWAY WITH MURDER. En serie som är väldigt annorlunda mot de flesta andra crime-serier jag sett innan. Annorlunda på bästa möjliga sätt. Ett gäng amerikanska juridikstudenter i Philadelphia sätter sig själva i en riktigt jobbig sits, där både deras intelligens, moral, men även lojalitet gentemot varandra, sätts på prov. Och för att göra det hela lite mer komplicerat är en av deras lärare även involverad. Japp, en riktigt jobbig sits, alltså.

_

A show that is very different from other crime shows, in the best way possible. A few American law students in Philadelphia get into a bit of a tricky one, where both their brains, morals, and also their loyalty towards each other, are put to the test. And to make it even more complicated, the situation also involves one of their professors. Yep, I told you - tricky.



THE BLACKLIST. Jag blev fast redan första avsnittet, något som faktiskt inte händer så ofta. Vad den handlar om? En internationellt efterlyst man traskar rakt in på FBIs kontor i Washington DC under Elizabeth Keens första dag som agent hos FBI. Han begär att få tala med Elizabeth och endast henne. Vem är denne man, och varför vill han just tala med Elizabeth, som inte ens vet vem han är? Vi får följa drama, skottlossningar och vändningar samtidigt som vi får reda på mer och mer om vem mannen är.

_

I got sucked in during the very first episode. Something that doesn't happen very often. What's it about? An internationally wanted criminal walks into the FBI offices in Washington DC on Elizabeth Keen's very first day on the job as an FBI agent. And he specifically wants to talk to her, and only her. Who is this man, and why does he want to talk to Elizabeth, who doesn't even know who he is? Time will tell - and drama, shootings and twists & turns will happen in the meantime.



MIDSOMER MURDERS. En serie som för mig känns så självklar, och nog är min absoluta favoritserie - någonsin. Hur jag inte hade denna serie först på listan när jag skrev mitt första inlägg, det vet jag inte. Måste slagit slint där uppe. Det charmiga, pittoreska greveskapet Midsomer i södra England har haft en aning fler mord än övriga delar av landet, helt klart - då serien nu gjorts i hela 18 säsonger. Kriminalkommissarie Barnaby & kriminalinspektör Nelson löser mord medan de dricker te ur söta små koppar och stöter på snobbiga människor i tweed. Vad finns egentligen att ogilla?

_

Such an obvious one for me, one of my favourite series - ever. Cannot believe that this wasn't the very first one to enter my mind when creating the initial post. The charming and picturesque county of Midsomer in the South of England has had a few more murders than other parts of the country, obviously - since the show is now on it's 18 season. DCI Barnaby & Detective Sergeant Nelson solve murderers while drinking tea in cute cups and meeting snobby people in tweed. What's not to like?

The pictures in this post are not mine, but merely borrowed for this post. A click on each picture will take you to its original source.

Likes

Comments

View tracker


Det blev snabba 24 timmar på kusten då det var dags för vår båt Doris att tas upp ur vattnet. Och ja, vår båt är döpt efter den glömska fisken i Hitta Nemo - kan ha varit min idé hehe. När båten tas upp ut vattnet varje år, då är sommaren över på riktigt för mig. Det blir markeringen för höstens början på något vis. Men inte kändes det inte alls som höst i år, då vindarna var varma och solen värmde i ansiktet. Om det inte vore för avsaknaden av folk (läs: turister) och båtar körandes i kanalen, så hade det kunnat vara en vanlig sommardag i juli.


Went on a 24 hour trip up to the cottage last Thursday. The mission and reason for our trip: it was time to take Dory the boat out of the water and onto its trailer for winter. Yes, Dory as in Dory in Finding Nemo. The name might have been my idea, hehe. Getting the boat up on dry land feels like the official end of summer for me. But, the breeze was warm and our last boat ride before taking the boat out of the water truly felt like a summer's day - despite being late September. Except for the lack of tourists and other boats in the canal it could have been a day in July.

hej

Likes

Comments