Vi gick till lekplatsen efter att vi lämnat syskonen på dagis och i skolan.

Småkottarna såg till att bli härligt sandiga i både hår och innanför kläderna så ett rejält bad väntar dem när dem vaknar igen.

Tog syskonvagnen till Bröderna Bus eftersom jag vet att tröttheten snabbt slår till när leken är slut.

Frans bar jag i bärsjalen och lånade en av Tobbes större luvtröjor att dra om oss.

Inte supersnyggt men väldigt praktiskt!

Så gott att ha honom snusandes där innanför tröjan.




Medan barnen sover middag har jag tänkt att spendera tiden väl i tvättstugan..

Det märks på tvätten att skola och träningar dragit igång kan jag lova.

Jag lär inte behöva vara sysslolös iallafall.

Tvätten väller ur tvättkorgen och kommer troligen inte fixa sig själv om inte jag gör en insats.

Absolut senast idag och helst igår.

Under tiden lyssnar jag på Mia Skäringer och Anna Mannheimers poddcast.

Stundtals träffar dem brutalt rätt.



Har pysslat lite i vardagsrummet.

Det låter så sjukt deppigt att skriva att det går mot mörkare tider så det gör jag inte.

Men jag längtar efter mer ljus inne.

Erkänner att jag är lite rädd för färg, även om jag tycker att det är fint.

Vi var i väg till Mio en dag för att äntligen köpa ett nytt soffbord.

Väl där kunde jag inte låta bli att köpa nya gardiner till vardagsrummet också.

När man byter ut gardiner och soffbord,

Ja, då ser plötsligt de gamla mattorna trista ut ... and so on...

Ni förstår ju grejen..

Oavsett. Vi fick köpt soffbord, gardiner och lite smått och gott.

I Färg dessutom!

Ringer kompisen och berättar att jag levt vågat 😉 och köpt gardiner i färg.

Hon frågar lite retsamt "om grått räknas som färg?"

Min favoritfärg annars.

Men nu kom jag hem med rosa gardiner trots allt.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


Vaknar en sån där härlig morgon av att solen smiter in mellan fönsterkarm och rullgardin.

Barnen sover gott brevid mig i sängen.

En arm, en till, ett ben, ett till, fler ben..

Snabb huvudräkning är inte min starka sida men minst tio ben och lika många armar ligger kors och tvärs i sängen.

( jojo, dom har huvud, rygg och allt som kroppen hör till men du fattar.. )

Barn i olika storlekar och hullerombuller.

Själv vaknar jag längst ut på kanten med Lille Frans snuttandes tätt intill.

En barriär av kuddar och en spjälsäng hindrar honom från att komma för nära sängkanten.

Händer detta? Vaknar jag verkligen först?!

Fattas bara doften av nybryggt kaffe och mannen som skramlar i köket för att vara en perfekt morgon.



Hinner inte fundera så mycket mer, för jag måste ha somnat till igen.

När jag sedan vaknar, lyser solen fortfarande lika vackert in i sovrummet.

Kvar i sängen är det bara jag och Frans.

Smågrabbarna har smugit in till Milos rum, medan resten av gänget kikar på tv.

Morgonen har börjat utan mig.

Om det så bara handlar om ett par minuter, vet jag i detta läget att det innebär ett försprång för bröderna Bus.



Mycket riktigt!

Kanske tänkte dem hitta något extra flott för dagen i Milos byrå. 🙈😳😝




Likes

Comments


En klok vän sa till mig, "alla har sina 100% "

Den frasen har ringt i mina öron när människor har frågat mig hur vi hinner och orkar med att ha många barn.

Man orkar sådant som man tycker är roligt helt enkelt.

Att ha barn och att vara med barn Är roligt.

Mestadels.

Undantagsfall är när barnen blir sjuka.

Det är Inte roligt.

Man sover för lite, hinner kanske inte riktigt äta som man ska och man oroar sig definitivt mer än man borde.

I alla fall jag.

Jag gör alla fel som man inte ska göra för egen del när barnen är sjuka... jag..

1. ... ställer egen diagnos.

2. ... googlar.

3. ...oroar mig.

Med detta i huvudet har jag en regel.

Den enklaste och mest tillförlitliga regel som finns.

Lita på magkänslan.

Lyssnar man till den så brukar allt lösa sig.



Vi har dragits med flertalet halsflusser det senaste.

När vi började fundera på hur detta kunde drabba oss så ofta.

Drog det igång på riktigt.

Förra sommaren hade vi det likadant, då fick vi åka in hela familjen och ställa oss på rad.

Gapa och ta halsprov en efter en, innan vi slutligen fick ordning på det.

Nu bröt det istället ut och blev något värre än vad vi tidigare har varit med om.

Viggo blev riktigt sjuk.

Denna gången kom oron att visa sig vara befogad.




Vi sökte hjälp hos vårdcentralen både en och två gånger samma vecka.

Antibiotikan höjdes men Viggo blev bara sämre.

Nu kändes inte magkänslan okej längre.

När vi lämnade vårdcentralen för andra gången hade jag fortfarande onda aningar.

Viggos feber steg under samma kväll, han kallsvettades och fick kämpa med att andas.

Vi satte oss på altanen insvepta i ett duntäcke för att andas lite frisk luft i sommarnatten.

Stjärnklart och vackert men luften ute hjälpte inte och det fanns inte mer att göra än att susa in till barnakuten.



Väl inne på barnsjukhuset konstaterade dem att Viggo fått körtelfeber och behövdes läggas in.



Viggo är hemma igen nu och har fått med sig antibiotika och kortison hem som vi nu hoppas ska göra honom helt frisk.

Körtelfeber kan bete sig olika och man behöver inte alls bli så risig som Viggo blivit.



Med största säkerhet är det fler utav syskonen som har haft det här och vi har fått information om att även dem ska ta det lugnt från fysisk ansträngning några veckor framöver.

Det kan bli en utmaning i sig då dem mår bra, trots svullna körtlar.

Mormor hälsade på och lämnade fina presenter till Viggo för tröst och lite sysselsättning.



Har ni några erfarenheter utav just körtelfeber?

Nu ska jag röja upp här efter dagen, men jag ville så gärna höra av mig till er här på bloggen medan tiden fanns över!

Kramar Frida


Likes

Comments


Första dagen hemma själv med barnen sedan lille Frans föddes.

" Du har rutin på det här " Fick jag höra.

Det skulle man kunna tro, men i ärlighetens namn finns det inga rutiner när en ny liten människa föds.

Allt förändras och man får ställa om sig efter en ny liten människas behov.

Frans vill precis som det flesta små bebisar vara tätt intill.

Så han sover gott på min mage eller i bärsjalen, till gunget av Candela.

Inget slår Dansmusik när man ska vagga barn!



Första dagen gick fint ändå.

Amning, tvätt och laga dagens måltider tog sin tid ioförsig.

Men vi kommer hitta ordningen på det med!

Sommarlov eller lov förövrigt innebär väldigt mycket matlagning och tid i köket.

I morse torkade jag bort de sista frukostsmulorna samtidigt som jag tinade korven till lunch.

När lunchdisken var borta dröjde det inte länge tills jag fick frågan om när maten var klar.

Undrar just om man kan spara in tid vid spisen och laga både lunch och middag samtidigt?!

Både morfar och även farfar med sambo satte guldkant på dagen genom att komma och hälsa på.

Frans fick fina kläder som välkommen till världen gåva och vi fick en fantastisk orkidé.



Likes

Comments


Regnet öser ner och vi har tagit dagen med ro.

Barnen har gått i pyjamasen nästan fram till lunch.

I dag stressar vi inte.

Det är sista dagen på Tobbes semester.

När Tobbe gick på semester låg Frans fortfarande i magen.

Det känns som en evighet.

Dessutom känns det helt naturligt att vår fina lilla prins ska vara här.

Som om han alltid har funnits i familjen.



I går kväll gjorde vi ett spontant besök till våra vänner på Tjörn.

Även dem är en storfamilj med sina sex barn.



Vi hjälptes åt att plocka fram stolar, uteleksaker och lördagsmys medan barnen fann sig tillrätta.

Det är så enkelt och avslappnat att åka och hälsa på vänner som också har flera barn.

Barnen hittade snabbt någon att vara med och var duktiga på att hjälpas åt.

Under kvällen sprang dem mellan hus, lekplats och godisskålar.

Vi vuxna svepte in oss i filtar och kunde sitta och småprata i flera timmar innan det var dags att bege sig hemåt.

Det var verkligen en trevlig lördagskväll!



Det hör inte till vanligheterna att vi är i väg så här sent efter läggdags.

Är det sommarlov ska det kännas att man är ledig på riktigt!

Våra rutiner får vänta till hösten.

Utmattade men glada barn fick vi med oss hem.

En efter en somnade dem gott i bilen.

Hemma hade vi tonåringarna som skulle lana hos oss över natten och det skötte dem kanonsnyggt.

Vi sov som stockar för att sedan säga godmorgon till dem när de skulle gå och lägga sig efter en hård natt med spel.


Likes

Comments


Att vara förälder innebär att man får uppsöka en del lekplatser.

Som småbarnsföräldrar under femton år har vi hunnit besöka en hel del.

Vi tycker fortfarande att det är roligt att åka runt och kika efter nya lekplatser.

När barnen blir äldre får vi skaffa oss någon annan hobby

eller så får vi hoppas på många leksugna barnbarn i framtiden.

Förra sommaren hittade vi en ny favorit på Hisingen.

Sommaren dessförinnan besökte vi flera spännande parker i den stora staden Malmö.

Malmö visade sig vara en fantastisk stad att tillbringa tid med sina barn.

Det finns troligtvis en hel del guldkorn kvar att besöka även närmare oss, i Göteborgstrakten.



I dag tog vi bilen och packade med oss matsäck för att sedan bege oss till Trollhättan.

Vi skulle testa på Skrotnisses lekplats, som vi har tänkt besöka ett bra tag nu.

Vädret var alldeles perfekt.

"Inte så skvättigt" ( Inte så svettigt ) som Milo säger.




Vi parkerade en bit ifrån lekplatsen och fick en fin promenad längs hamnen.



Med det fina vädret och den här mysiga lekplatsen, var det som att kliva in i en liten sagovärld.

Fin och välskött lekplats med staket runt om.



Barnen kände igen figurerna från böckerna hemma.



Medan vi fikade kom en "reporter på stan " från ttela och intervjuade Tuva inför morgondagens nummer.

Där fick Tuva berätta om vilket djur hon helst skulle vilja vara och varför.

Nu gäller det att komma i håg att be farmor eller mormor att spara en tidning till oss.



Korv med bröd till barnen, mattermos är toppen!

Vi vuxna åt kycklingsallad istället.



Ett stopp vid den lilla hamnkiosken för att äta glass innan hemfärden.



Tips och idéer på fler trevliga lekplatser mottages tacksamt! 😌


Likes

Comments


Efter några härliga dagar i Dalsland har vi nu landat hemma igen.

Knappt har vi hunnit packa ur väskorna innan morgonen bjöd på fantastisk sol och en dag med lagom vind.

Vanligtvis är lite vind att föredra för oss ovana solbadare men efter de sista dagarnas blåst njöt vi av stillheten.

Inget jagande efter bortflugna badringar, parasoller och solhattar.

Det fick bli till att packa väskorna igen.

Denna gången en lite lättare packning med badkläder och badlakan för en tur till stranden.




Varmare i vattnet än på land förklarade barnen som låg i blöt ett bra tag.



Bjuder på några bilder från dagarna i Dalsland hos barnens farmor.

" Här är gott att vara "säger Tuva och trallar " hos farmor är det bäst för där är det fest "

Barnen sprang tillsammans med farmors hundar in och ut med sina projekt i trädgården.

Farmor skämde bort dem med både fruktsallad, glass och annat gott mellan varven.



Efter några sena kvällar nu kan vi konstatera att vi nog har gjort det igen!

Vänt på dygnet och snurrat till det med alla läggtider.

Men så gott det är att vara uppe lite senare på kvällen och så fort kvällstimmarna sen går.


Likes

Comments


I dag tog vi en tripp till Mölndals stadsmuseum.

Denna sommaren har dem en utställning med gosedjur.

När vi körde upp för backen till museet så satt det mjukisapor i utebelysningen längs vägen.

" Nu ska vi följa aporna, så är vi nog framme sen! "

Småknattarna hade blicken fäst på aporna, vilket kittlade deras spänningen lite extra.

När vi senare kliver in på museet och möts av en gigantisk kramnalle, vet vi att vi gjorde rätt som gav detta en chans.



Hade det inte varit för att fler barn ville fotas med jättebjörnen så hade jag nog inte fått med mig mannen hem ;)



Vår fina stora tjej som gärna hjälper sina yngre småsyskon och visar dem hur man gör.

Det är lycka både för oss och de små.



" Mår babblarna bra?! "

Här får man lyssna med stetoskop för att se om djuren mår bra.



Se på film och mysa i saccosäckar, bjuda pappan på te eller klä ut sig till ett eget gosedjur var några utav sakerna som de testade på.



Utställningen är inte jätte stor men vi har att göra en stund och barnen är nöjda tills magarna kurrar.

Vi styr bilarna mot Mc Donalds och äter lite mat innan vi fortsätter hemmåt.


Likes

Comments


Solen lyser och värmen är äntligen här.

Ändå tycks bacillerna inte riktigt vilja släppa taget om vår familj.

Mannen har legat sjuk här på soffan de senaste dagarna.

Jag har grejat och fejat för att på något vis upprätthålla hyfsade rutiner med mat, tvätt och resten som hör familjen till.

Det borde vara förbjudet, helst omöjligt att bli sjuk på sommaren när man äntligen ska göra alla trevliga semestertrippar, sena grillkvällar och svalkande bad.

Speciellt när man har nytt småfolk i huset.

Mannen fick slutligen pencelin så nu vädrar vi ut alla baciller!

Med lite ny energi fick vi med nästan hela familjen ut på en promenad.



Att gå till skogen tycker vi om.

Har man dessutom fika med sig så kan man ju traska iväg vart som helst med barn och det blir mysigt!

Men skogen är en skuggig favorit och i dag var det extra skönt i värmen.

Så lite som behövs egentligen, när hela familjen ( nästan hela i varje fall ) är samlad.

Som barn är skogen som en stor lekplats i sig och det finns hur mycket som helst att göra och titta närmare på.

Bortsett från massor av "bra att ha pinnar " och kottar av den större modellen,

så lyckades barnen även hitta lite smultron och blåbär att ta med på vägen.



Lite för fega är vi för att våga oss på att fika i det höga gräset.

Så matsäcken fick vi inta på lekplatsen istället.



Hem och direkt ner i poolen för att kyla av sig.



Spelade lite Bamses honungsjakt med barnen medan mannen grillar och kokar potatisen.



Nu intar vi Lördagshäng med gotta och liten pyjamasFrans på magen.


Likes

Comments


Nej, vi har inte försvunnit... gått upp i rök eller rymt från bloggvärlden.

De sista veckorna i graviditeten så tillät jag mig glida in i graviditetsbubblan och skrivarlusten var som bortblåst.

Istället lyssnade jag på gravidpoddar och googlade bästa packlistan till BB.

Det spelar ingen roll att vi har gått igenom detta tidigare, för den mentala förberedelsen är ändå viktig.

Att jag sen kom till BB med den mest välplanerade packningen någonsin var bara en bonus.

Det fattades inget i den väskan kan jag lova.

Påminnelse till mig själv: Man gör inte av med hur många ombyten som helst på BB.

Speciellt inte om man vill försöka amma för då är den fantastiska vita BB- skjortan en riktig höjdare.

Att amma innebär total boobisflash dygnet runt i början.

Hjärnan är mosig och brösten tunga och någonstans där mittemellan borde det sitta en kom i håg lapp på att stoppa in boobisarn på plats igen efter varje amningspass, för att undvika onödig uppmärksamhet.

Just sayin.




Här är vi!

Laddade för att fira födelsedag och spända inför vad som komma ska.

Kändes väldigt tryggt inför kejsarsnittet då vi vart på inskrivning dagen innan och gjort dubbla ultraljud och fått information att vi kommer ha ett erfaret team och extra blod på plats.

Riskerna är något större nu när jag gjort några tidigare snitt.

Nu fanns både hängsle och livrem så vi var i trygga händer.

Lite nervös och pirrig är man ju ändå när det väl beger sig.

Fokus låg på att få höra de första sekunderna av bebisskrik.

Så kom han! Vår älskade lilla Frans!



Det kunde inte gått bättre!

Operationen gick hur bra som helst och efter några timmar serverades den efterlängtade fikan.

Man ska ju fasta inför operationen så den här fikan var riktigt efterlängtad!

Aldrig smakar smörgås och saft så gott som efter en förlossning!



Tobbe fick åka hem till resterande gäng och lösa av mormor och farmor som varit barnvakter undertiden medan jag och lille Frans stannade kvar på BB i två dygn.

Där sov vi, ammade, åt och sov lite till!

Jag älskar att vara på BB, inte sjukhus överlag egentligen men just det här med att vara på BB är fantastiskt.

Micromat och slapparlivet där största utmaningen är att ta sig in i duschen,

små nyfödda bebisar och lite lätt rufsiga, halvpigga men kärleksrusiga familjer i korridorerna.

Sen var det gott att komma hem till familjen igen!


Likes

Comments