View tracker

En ganska talande bild efter distanspasset igår..
Älskade Nova! Otroligt vilken skillnad det gör att springa med henne.

Jag som egentligen måste ha musik för att ens ta mig runt en kilometer springer på som bara den med Nova vid min sida. Det tar liksom bort fokus på själv löpningen och istället koncentrerar jag mig helt på henne.
Allt som kan "underlätta" passet är välkommet.

Det svåra tycker jag inte är löpningen i sig utan den tid det faktiskt tar. Att ligga och mata på, kilometer efter kilometer. Jag är en rastlös person så det är mycket mentalt jag behöver jobba med här. Efter en mil vill jag egentligen bara sluta och gå hem, då tappar jag tålamodet. Och därför ska jag faktiskt passa på att berömma mig själv för varje nytt "långt" pass jag genomför. ✌🏻️🙋🏼💪🏻

18 km blev det och nu börjar en ny träningsvecka, v. 3.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • Träning
  • 47 readers

Likes

Comments

View tracker

Är man tillsammans med en sambon som spelar handboll på elitnivå är det ganska enkelt att räkna de helger som vi har lediga tillsammans. Ingen match, ingen träning, no nothing- ja, för hans del då. Jag har ju fortfarande ett maraton att förbereda mig för.. menmen.

Så, imorgon slår vi på stora trumman och ska ut och äta! Dejt! Mat, drinkar och vin. Hell to the yeah!

Nu; Orange is the new black och massa rödvin (löpningen får vänta tills på söndag)

PS. Andra träningspasset i veckan bestod av 40 min löpning, varav 20 minuter 1x1 minuters intervaller. Morot: 40 g Marabou som väntade i lägenheten.

Likes

Comments

View tracker

Andra träningsveckan alltså. Förra blev inte riktigt som tänkt; två av tre träningar bara.
Jag hade planerat att jag skulle springa de två milen på söndagen men så blev det inte.. Vaknade vid fem på morgonen av att det rumlade runt i magen- resten kan ni ju räkna ur själva..

Det betyder att jag ligger två veckor efter i antalet sprungna löppass. Och som ni kanske förstår (eller kommer att förstå) så är långpassen A och O. Det är så fruktansvärt viktigt att ligga och mala på dessa sträckor bara för att känns på belastningen; både mentalt och fysiskt. För mig som alltid har haft huvudet mot mig är det inte längre det mentala som stör, en bra ljudbok kommer man långt på! Nej, problemet är numera mitt knä. Med största sannolikhet har jag fått löparknä och det enda som kan motverka detta är att stretcha.. Hehe. 20 år som fotbollsspelare har onekligen satt sina spår och jag måste påminna mig själv vareviga gång att ta tio minuter extra till att stretcha och töja musklerna. Hur tråkigt?! Men jag tror och hoppas att det hjälper mig.

Oavsett.. Igår sprang jag en mil och kände mig oförskämt lätt i benen. Hade det inte varit för att jag precis vid 1.00.23 km sprang förbi min portuppgång hade jag definitivt sprungit en bra bit till. Men när bilder på äggmackor och varm choklad dök upp i huvudet för frestelsen för stor.

Idag är jag helt fri från träning. Ska mysa med min kära hund, äta choklad och se Espens match på TV. Perfekt!

Likes

Comments

Med panik och lätt ångest insåg jag igår att jag hade räknat helt fel på veckorna!

Mitt löpprogram inför Köpenhamn Maraton den 22 maj började egentligen redan för två veckor sedan.. Oops!
"Vaddå då?"Kanske ni tänkter?
Är det en sak jag lärde mig från förra året är att det inte finns några genvägar till att komma igång och iform till ett maraton. Istället måste man leva helt efter devisen "En-sak-i-taget" eller snarare "ett-löppass-i-taget".

Så jag började frenetiskt Googla för att hitta ett träningsprogram som var kortare än femton veckor Och det gjorde jag! Som dessutom skulle passa "den som har en grundform, är lättränade och klarar att springa milen en, till två gånger i veckan". Efter lite snabb överläggning med mig själv och en rejäls egoboost bestämde jag mig för att det var ett program jag kunde följa. Optimist- javisst!

Igår var alltså förstår dagen på resten av mitt liv. Eller ja, första dagen på resten av tolv vidriga veckor.

Ångest? Ja! Peppad? Nja! Ånger? Nej!
Nu kör vi!

En mil igår, 8 km imorgon och 2 (!) mil redan på söndag.
Kickstart delux! Hoppas Novas form är något bättre än min.. Behöver verkligen min löpkompis!

Trevlig helg!

  • 57 readers

Likes

Comments

Som jag önskade att ni förstod vilken kärlek jag har till er..

Jag säger det inte ofta, uttrycker det sällan och är sämst på att höra av mig.. Förlåt!

Med hela mitt hjärta; tack!

Vad vore jag utan era andetag?


Likes

Comments

Jag har alltid varit intresserad av historia och religion!
Det fascinerar mig på så många sätt och jag kan läsa böcker, se filmer/dokumentärer om allt från grekisk mytologi och Romarriket, medeltiden och korsfarare till Första och Andra Världskriget.

Därför blev jag väldigt glad (känns fel att använda det ordet i detta sammanhang men jag hoppas nu förstår) när jag insåg att Auschwitz endast låg fyrtio minuter från Katowice, den stad där en av grupperna i Handbolls-EM spelades.

Jag antar att alla som varit där säger detta, men jag rekommenderar verkligen ALLA att åka dit. Det är överhuvudtaget inte möjligt att förstå den omfattning ondskan tog sitt grepp i Tyskland och Polen under Andra Världskriget.

Att det kan bo en sådan ondska och så mycket hat i oss människor får mig att förlora allt hopp om en bra värld. Att människor idag kan sitta och hata folk på grund av deras hudfärg och härkomst är fullständigt obegripligt. Och att vi så snabbt har glömt vår historia; de fasansfulla, vidriga handlingar som miljontals människor fick genomlida på grund av personers ignorans och okunnighet.

Det gör mig så jävla förbannad. Och ledsen.
Och orolig.

Vart är världen påväg?

  • 59 readers

Likes

Comments

..och det känns som att jag har för lika många under de senaste, låt säga, tio åren.

I den lilla byn jag växte upp var det gångavstånd till allting och då menar jag allting! Längst bort från oss låg tågstationen och dit var det en lååång (evighetslång) kilometer.

Vi hade cyklar av och till hemma. Jag växte, cykeln krympte och det inhandlades en ny. Att ha en cykel underlättade såklart men det var inte livsavgörande, egentligen.

Så när jag flyttade till Lund skulle jag ta igen alla den förlorade åren utan cykel och jag menar- vilken student cyklar inte i Lund? Ingen!

Detta var hösten 2009 och jag fyllde 20 år. I present fick jag en fin röd/gul cykel av min fina kompisar från Eskilsminne. Äntligen!

Den blev stulen.
Och nästa cykel efter den.
Och cykeln därefter också.

Tre cyklar avverkades på mindre än sex månader.
Försäkringsbedrägeri tänker ni? Åh nej, begagnade cyklar från Blocket går inte att försäkra.

Så jag gav upp drömmen om en cykel och gick/tog bussen.

Men så bestämde jag mig! En ny cykel skulle det bli. En ordentlig, med växlar och cykelkorg. Fick tag i en ny av en tjej som skulle flytta utomlands. Wohoo! Cyklade hem, vinden i håret och två tusen kronor fattigare med vad gjorde det? I was queen of f*cking everything.
Tills dagen efter, när låset satt kvar i cykelstället och cykeln var, borta, igen.

Åren gick och jag med, för jag vägrade att läggs pengar på en cykel. Aldrig mer!

Tills jag fick nytt jobb och på ett smidigt sätt skulle ta mig till och från stationen i Lund. Och en cykel blev det, från Biltema med försäkring till eftersom jag, med min vana av att bli av med cyklar, visste att jag behövde det. Gissa vad? Två månader och två veckor så var cykeln stulen, från stationen i Lund. Min cykel! Av alla de tusentals så tog dom min!

Lås? Eh, ja! Dubbla till och med.

Ny lägenhet med garage och ny cykel. Nu jäklar, nu får jag äntligen behålla min cykel. Hell to the no.

Jag skiter i cykel då. Jag lånar bara den som är på jobb. Cyklar till och från hemmet och låser in den i garaget.
He he he.

Kommer hem vid halv fem. Parkerar cykeln utanför. Det är ljust. Maj månad. Mycket folk utanför. Grannar påväg hem från jobb, in och ut från trappuppgång och där, mitt bland alla; en tjuv.. Och min cykel (eller ja, jobbets cykel).

Ridå!

Och nu då? Ny stad, nytt land och ny cykel. Fem månader senare och jag är just nu inne på min andra cykel. Som jag var påväg att använda för en timme sedan men då hade någon stulit cykellamporna, bak och fram.

Åtminstone stod cykeln kvar, alltid något.
Kanske vi får ett par månader till tillsammans,
min cykel och jag.

  • 61 readers

Likes

Comments

Om jag nu någonsin fick till någon typ av följarkrets så förstår jag att den med all sannolikhet försvann i samma sekund som den uppstod!

Min totala frånvaro och fullständiga radiotystnad har berott på en del saker. Jobbiga och helt fantastiskt händelse.

Det tråkiga och jobbiga kan vi lämna därhän men desto roligare:

EHF EURO HANDBALL 2016

Alltså! För en fest! Vilket mästerskap, vilken stämning, vilka matcher. Vilken fantastisk sambo jag har!

För det är nämligen så, min sambo spelar handboll i det Norska handbollslandslaget. Och nu hade de äntligen kvalificerat sig till ett mästerskap, nämligen EM i Polen. Och vem är jag att inte åka dit?

Jag skulle kunna ägna minst elva inlägg till åt att beskriva allt roligt om hände men det är ni nödvändigtvis inte särskilt intresserade av. Men låt mig summera det såhär; glädje, fest, stolthet, drömmar, hopp, bragder och besvikelser. I en salig blandning.

Den glädjen och gemenskapen som idrott ger går inte att mäta eller sätta ord på. Detsamma gäller den bottenlösa besvikelse och tomhet som kan uppstå bär ens "lag" förlorar.

Feel the emotions..

Likes

Comments

Ingen vidare tid på långa vägar men nu känns det verkligen som att träningen har börjat.

22 maj, nedräkningen kan börja.

Vem är med my?

#cphmarathon #ruuuuun

  • Träning
  • 68 readers

Likes

Comments

Sådärja, efter en veckas förkylning och sängliggande har jag äntligen provat de TRX-band som jag köpte på XXL Sport i Stavanger.
Jag har velat hitta ett komplement till löpträningen, helst något som jag kan göra hemma på dagar när tiden är knapp. Dessutom säger de flesta träningsprogram och artiklar att löpträningen skall kombineras med styrkeövningar.

Jag ska i ärlighetens namn erkänna att detta inte var något jag gjorde förra gången. Dels för jag inte tycker det är särskilt kul och dels för jag tycker det tog extra tid att lägga efter ett löppass. Nu har jag dock insett att det både kan vara skönt och välbehövligt för kroppen att få annan träningsform under de dagar löpning inte står på schemat. Och framförallt! Jag har insett att det inte är för inte som alla påpekar att styrka ska vara en del av uppbyggnaden, no shit Sherlock.

Med banden följde sex övningar som jag testade. Det var Push-ups, Omvända flyes, Mag- och ryggplanka, Knäböj med ett ben samt Utfallssteg. Jag körde 15 rep på varje, två varv och avslutade med att köra så många som det bara gick i ett sista varv.

Resultat:

Mina armar skakar, magen stramar och rumpan bränner. Satsar på en rejäl träningsverk imorgon.

To be continued!


#TRX #hemmaträning #staystrong

  • Träning
  • 89 readers

Likes

Comments