Har fått frågan ett flertal gånger nu, om jag förstorade brösten för att få mer uppmärksamhet av killar.
Svaret är: Nej!
Mina bröst är något jag har haft komplex över i så många år. Jag var näst intill helt platt & kände mig inte riktigt kvinnlig. Det var inte jag att inte ha bröst.

Jag trivs så mycket bättre nu i min kropp än vad jag någonsin gjort.
Jag skäms inte alls över operationen, utom snarare stolt. Tänk att en sådan sak kan förbättra självförtroendet såpass mycket som det faktiskt gör.

Jag har dessutom lättare att hitta kläder som passar, då jag inte är världens smalaste var det svårt att hitta tröjor som inte var gigantiska över brösten.

Jag bara hoppas att alla förstår, att det är inte många tjejer som gör operationen för uppmärksamhet, utom för att trivas med sin kropp.

Peace

Likes

Comments

Okej.

*Jag klarar verkligen inte av människor som tror de är bättre än andra. Folk som tror att de är snyggare & smartare. Visst, du får gärna tro och vara det, men du behöver inte bete dig som det, för tro mig, det gör dig mindre attraktiv, om ens trevlig.

*Jag klarar inte av folk som inte tål att jag inte hör av mig på ett tag. Jag tycker inte att vänskap byggs på att ha kontakt varje dag, utom på att veta att fast man inte pratar dagligen så finns man där för varandra.

*Jag klarar inte av folk som snackar om andra människor, men när de själva får höra att någon sagt något om dem blir det hus i helvete.

*Eftersom jag har dåligt minne, har jag lätt att glömma att jag ska träffa folk. Så behöver ett sms; "skulle vi ses idag?", men folk som bara sitter och väntar på att jag ska höra av mig, och låter hela dagen gå, blir skitsura på mig. Så de tål inte mig. & därför måste jag ha vänner som har tålamod, som inte tycker det är jobbigt att slänga iväg ett sms.

*Om folk vet att jag har dåligt minne, och inte klarar av det: Säg upp kontakten. Mitt minne blir inte bättre av att ni blir sura på mig. Inte mitt humör heller.

Likes

Comments

​Dagen började med att jag försov mig. Jag kände i hela kroppen att jag inte hade någon ork till någonting idag. 

Jag klädde på mig och skulle bege mig mot skolan, kom strax utanför mitt kvarter och bara bröt ihop. Jag föll ner på mina knän, mitt på vägen, och bara satt där. Jag hade ingen ork att resa på mig. 

Tillslut lade jag huvudet i mina händer och ville bara skrika. Började skaka, ville resa på mig och gå hem. Men kunde inte... 

Efter en liten stund reste jag på mig och gick hem igen. Sa till mamma att jag ställer in den här dagen och tänker bara ligga i sängen. 

Det har jag gjort också. Tog mig an och städade mitt rum, så nu sitter jag här, i en nybäddad säng, lyssnar på Mozart och har levande ljus. 

Hoppas morgondagen blir bättre. Tänkte även imorgon skriva om olika sorts personer jag inte klarar av, och som inte klarar av mig. 


Kram

Likes

Comments