Header

Innan Serbien hade jag tagit cirka femton bilder med Photo Booth någonsin. Hehe. Det är det ändring på nu kan jag lova. I brist på inspiration (eller mest noll ork till att redigera alla tusen bilder jag har tagit det senaste) får ni helt enkelt kolla på några bilder på självaste källan till den här bloggen. Den fantastiska skaparen och kreatören. Urmodern.

Här sörplandes på en "härlig green smoothie på spenat och äpple" Mmm.. Delicious. (tänker så på en scen i en film när jag skrev detta?? Vilken är det? JO! Bridget Jones har lagat blå soppa! Detta klipp: (från 0.31)

*hihi, åh vad hon är dålig på att laga mat*

*När en försöker att posea lite diskret för att det sitter en äldre herre vid bordet bredvid.* Satt på ett franskt café och kände mig så jäkla GULLIG i min hatt och kulturell för läser värsta kulturella boken :))

Och från igår när jag påminde så otroligt mycket om sådana där dockor som en kan plocka isär??? Gah kommer inte ihåg vad de heter??

Bildresultat för dockor lager på lager

Såna här!! Visst är det en slående likhet?? Otroligt. Nu ska jag gå och sova. Hoppas att ni mår väl och inte börjar bli förkylda som en viss annan :)) Du är bra. Kram och godnatt! <33

Kärlek Frida

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag sitter i parken fem minuter från vår lägenhet. Skriver brev till mormor, äter clementiner och lyssnar på Harry Potter på ljudbok. Njuter över lagom krispighet i luften, känslan av ledighet och halvfrusna fingrar. Han kommer gåendes bakom mig och jag skulle inte hört honom om det inte var för att han sjöng högt på en låt som jag varken kan namnet på eller hört förut. Han fortsätter gå över parken, försöker att klappa en hund men ägaren drar i kopplet och hunden glider ur hans grepp. Vandrar mot lekparken, sätter sig lite på en gunga ett tag, verkar rastlös. Går vidare. Med rak rygg och bestämda steg. Smutsen ligger som en hinna över honom och även om han saknar framtänderna och knappt når upp till min midja vet jag att han vet tusen gånger mer om livet än vad jag gör. Hur hunger doftar, törst låter och vad saknad smakar.

Och kvar sitter jag. Funderar över vem han kommer att bli. Vart han kommer att ta vägen. Varför det är jag som fötts in i en vardag med toaletter med uppvärmda kakelplattor och nattning med högläsning. Jag vet att en ska känna sig tacksam. Tacksam för allt en har fått. För att en inte behöver rota i soptunnor efter mat. Att en har en säng att sova i. Föräldrar som älskar en och vänner att skratta med. Och det är jag. Nästan alltid. Förutom när mitt eget privilegium väller över mig som en våg av orättvisa och självförakt. För hur kan jag sitta här och äta min clementin i lugn och ro när någon annan kämpar för att klara av dagen? "Mitt är mitt" och "ditt är ditt" och blablabla. Det är inte sant. Det vet vi ju. Det är sådant vi säger för att lindra våra skuldkänslor. Avsäga oss vårt ansvar. Herregud. Vi andas ju samma luft. Dricker samma vatten. Älskar. Bajsar. Skrattar. Gråter. Mår. Vi är alla ett. Varken han eller jag har förtjänat vår plats i den här världen. Varken han eller jag har gjort något särskilt. Varken han eller jag vet riktigt vilka vi är eller varför vi finns till.

Det kommer alltid att finnas människor som kommer att börja och sluta sina liv i smuts, soptunnegrävning och ögon som inte vågar möta ens blick. Det är bara så det är. Vi lever i en fallen värd och hur mycket vi än kämpar och sliter är det omöjligt att göra något åt. Men åh. Vad jag önskar att denna jorden vore en plats för alla. En plats där alla får finnas. Där alla få vara, älskas och hållas om.

Mitt hjärta det längtar efter frid. Det vill inte oroa sig över hur världen ser ut. Vill inte behöva se alla orättvisor runtomkring mig. Det vill vara ifred.
Mitt hjärta det längtar efter tid. Tid att inse, tid att förlåta, tid att älska och att tänka fritt. En tid för upprättelse och förlåtelse. Det vill hinna leva.
Mitt hjärta det längtar efter fred. Att bedömas på samma sätt som alla andra hjärtan. Ha samma möjligheter och värderas lika högt. Det vill vara lika mycket värt som ditt.
Mitt hjärta det längtar efter frihet. Att kunna drömma hur stort och smått det vill. Möjlighet att tänka högt och att sova gott om nätterna. Det vill vara fritt.

Mest av allt längtar mitt hjärta efter närhet. En familj, ett sammanhang. Att bli älskat och att älska. Det vill ständigt vara en del av ett pågående kretslopp av skratt, tårar, närhet & värme.

Kärlek Frida

Likes

Comments

Alltså jösses. Är helt tagen. James Franco i all ära men vilken jäkla story. Baserad på berättelsen om Michael Glatze. En gay-aktivist som år 2007 kom ut som "straight", gick en fundamentalistisk bibelskola och sedan gifte sig med en kvinna. Uppkom efter att regissören läst den här artikeln) Satt under hela filmen och "oo:ade" och "aa:ade" och kunde inte släppa den med blicken typ någonstans. Var helt fascinerad och förfärad och sorgsen på samma gång. (Håll i er. Framförallt som kristen. En måste känna sig hyfsad samlad i tron för att orka ta sig igenom denna.)

För att sammanfatta storyn lite: Michael och Bennet är ett lyckligt par som driver en gay-tidning tillsammans. De går i parader och är ute och föreläser. Allt för att få människor att älska sig själva.

Michaels föräldrar dog när han var ung och under filmens gång börjar han må allt sämre allt eftersom att han börjar bearbeta sorgen. Han får panikattacker flera gånger per dag och tror ständigt att han ska dö.

I takt med det blir han mer och mer intresserad av tro och börjar läsa bibeln. Varpå en man bjuder in honom till hans kyrka, vilket råkar tillhöra mormoner och är ett väldigt fundamentalistiskt samfund.

Under filmens gång inser en bara mer och mer hur dåligt den här människan mår. En får följa hur han under hela processen bloggar och skriver artiklar vilket leder till en hel del nedtrampade tår och sårade hjärtan.

Vill inte avslöja hela storyn men han bestämmer sig för att han inte längre är homosexuell och ska bli pastor. Där någonstans träffar han sin blivande fru, Rebecca.

Filmen slutar liksom mitt i på något vis och jag kände mig inte nöjd efteråt. Det gnagde. Jag ville veta mer. Se självaste Michael i egen hög person och höra honom säga dessa, sjukt hårda saker. Så jag gjorde lite research. Och hittade detta:

Michael och Ben irl <3 Så otroligt fina. Blev så imponerad av Ben att jag typ inte vet vart jag ska ta vägen. Vilken fantastisk människa.

Och den här dokumentären (som tydligen finns på netflix så tips om ni har det!! Det har inte jag just nu nämligen). Och alltså den var typ bättre än själva filmen. (du måste dock se filmen först. Annars fattar du ingenting) Michael lämnar nämligen den fundamentalistiska bibelskolan, gifter sig med Rebecca (som verkar vara såå klok och förståndig) och verkar har gjort en så fin resa tillsammans. Och alltså när Michael och Ben talar ut och träffas efter flera år <3333 Grät så mycket.

Okej. Allt som allt. Summa summarum. Bra men ganska jobbig film med fantastiska skådespelare. En väldigt enkelriktad vinkel av kristendomen, som snarare kan identifieras i den amerikanska högern än den tro som jag har. Än dock ett fascinerande personporträtt. Det viktigaste av allt är dock dokumentären! Wow alltså. Här har vi människor som brottats, slipat och format sin tro efter vad livet lärt dem. Några som tänkt och funderat och tänkt om igen. En blir klok av svårigheter. Så är det bara.

Vi är alla bara människor som försöker komma på vart vi ska ta vägen, vilka vi vill vara och varför vi är här. Människor i all sin krånglighet och sorgsenhet och svårighet är så otroligt vackra och allas historia är värd att berättas.

Kärlek Frida

Likes

Comments

Bilder tagna i mitt älskade rum på Liljeholmen <333 Hade tydligen fett mycket glow och poseade ohämmat. ( har cirka 10 sådana här bilder till)

Idag har jag 1. börjat dagen med att tappa min nyköpta vattenflaska i glas i trappen så att den gått i tusen bitar 2. Tappat ett av våra tre glas 3. En plasttallrik? 4. Tagit sönder vår vitlökspress??? Har dessutom varit megatrött, lättirriterad och allmänt suuck-ig. Nåväl. En får ha sådana dagar ibland med. Verkligheten börjar komma ikapp här. Allt känns mer och mer som vardag. Börjar lära mig gatorna och känna igen människorna och allt börjar gå på rutin. Nyförälskelse-fasen börjar sakta att avta och det blir spännande att se vad som kommer här näst. Jag hoppas att den utvecklas till en lugn och trygg kärlek som bara växer med tiden. Nä. Nu måste jag gå och lägga mig! Vill inte förstöra ännu en dag p.g.a. för lite sömn.

Kram och godnatt! Och ni vänner som läser. Jag saknar er massor <3 Bara så att ni vet.

Kärlek Frida

Likes

Comments

Min energinivå idag är inte på topp efter en helg fylld av äventyr och effektivitet. Det enda jag vill göra är att se på när dessa två superhipstriga, ascoola, fett gulliga människor hackar, puttrar och njuter av mat. ÄLSKAROM :`)) Tycker att de förmedlar hur roligt, kreativt och njutningsfullt matlagning kan vara. En hälsosam livsstil utan hets. Hur viktigt det är att äta regelbundet. Att alltid äta tills en är mätt. Försöka att röra på sig dagligen. Att Be/Meditera. Lyssna på musik som en mår bra av osv. Tips från mig! Om vissa låtar ger dig ångest/destruktiva känslor. STÄNG AV. Detsamma gäller instagram-konton/bloggar/Youtube-kanaler. Sluta följ/kolla. Omge dig av saker som får dig att må bra. Lyssna på din kropp. Vad behöver den just nu? Vad vill den äta idag? Ät med själ och hjärta. Du är värd att älskas. Likaså din kropp. Våra tappra, starka, vackra kroppar <3 Tänk vad mycket de gör för oss varendaste dag?

Vänner, ta en stund ikväll där ni sätter er ner och massera era fötter. Krama tårna och vaderna. Tänk på vad de har gjort för er idag. När du ändå är igång kan du ju massera nacken en liten sund och tinningarna. Blunda. Ta tre djupa andetag. Tänk på tre saker som du är tacksam över idag. Hur vackert just det här ögonblicket är. Öppna ögonen och lyssna på mig när jag säger det här: Du är bra. Du är vacker. Du är älskad. Du är allt det som du vill vara. KRAM!

Kärlek Frida

Likes

Comments

I Indien träffade jag och Sofia en kvinna som inte hade läst nyheter eller sett på TV på flera år. "Jag kan ju ändå inte göra något åt det? Varför ska det få förstöra min dag? Mitt liv? Fattigdom och orättvisor finns ju här, runtomkring mig. Människor som jag kan se och ta på. Jag behöver inte läsa nyheterna för att kunna påverka." Jag minns hur jag förstod henne men ändå tyckte att det var lite väl naivt. Inte kan en väl sluta att läsa nyheter? Allmänbildning är för tusan a och o. Att veta vad som händer är din skyldighet som medmänniska.

Men i I somras gjorde jag det faktiskt. Tog jag bort alla nyhetsappar på min telefon. Bestämde mig för att nej, nu tusan måste jag få vara lycklig ett litet tag. Utan att få notiser en gång i kvarten om ännu ett mord, naturkatastrof eller idiotiskt uttalande från Trump. Och alltså, vad det har hjälpt. Jag vet fortfarande vad som händer. Jag följer olika nyheter på sociala medier. Det är bara det att jag själv kan välja när jag vill veta och när jag inte vill det. En av våra gästföreläsare på folkhögskolan hade levt i kloster i två år. Coolt eller hur? Yes, I know. Där fick de brev varje fredag med en sammanfattning om vad som har hänt den senaste veckan. Tyckte att det lät som världens bästa grej. Egentligen tror jag att vi inte orkar med mer än så.

Jag vet egentligen inte vad jag vill ha sagt med det här. Det enda jag vet är att jag inte vill höra om cancer/krig/naturkatastrofer/Trump/ Nazist-demonstrationer eller ännu en artist/skådespelare/tv-profil som går bort. Mitt psyke fixar det inte. Jag vill bara gå härliga promenader, se gulliga djur, dansa till musik som jag tycker om, skratta med människor som jag älskar, skriva med smattrande tangenter, andas, vara, LEVA!

Att göra saker för den här världen och att arbeta för den oändliga källa kärlek som jag tror på, det helar inte bara den här världen utan också dig själv. Men det som vi kan vara med och bidra till blir så fjuttigt när en hela tiden matas med alla världens problem. Jag skurar gärna toaletter, torkar rumpor, krattar uppfarter, dricker kaffe, kramas, källsorterar, köper kläder på Second Hand, äter ekologiskt (och köttfritt), demonstrerar, går i Pride-parader, bakar, skriver, håller tal och ja, typ vad som helst för att göra den här världen till en lite, lite bättre plats. Det är viktigt att vi alla hjälper till. Att du som privatperson göra det lilla du kan. Men vi måste försöka att fästa vår glädje och vårt hopp någon annanstans. Komma ihåg ljuset, hoppet och glädjen. Att det i varje ny morgon finns miljoner kaffebryggare som puttrar i kök fyllda av solens första strålar, nyvakna människor som kramas och hjärtan som slår ännu en dag. Det finns alltid något att hålla fast vi. Något som gör det här livet värt att leva.

Så vänner. Vila i nåd. Vila i frid. Vila i hopp. Visa nazisterna som demonstrerar vad kärlek innebär. Trösta varandra. Dela ut så många kramar du kan varenda dag. Säg vad du tycker. Sprid ljus. Sprid hopp. Sprid glädje. Lita på att allt, precis allt, kommer att bli bra. För vi har varandra. Och vi håller hårt i varandras händer när det blir läskigt.

Nu ska jag ut och dansa salsa och fira livet! Och kärleken! Och hoppet! Gör det ni också. Kram!

Kärlek Frida

Likes

Comments

I måndags fyllde jag hela 21 (!!) år. Jisses vad tiden går hörni. Dagen började med finfrulle av Sarita <33 Blev så, så glad.

Vi skyndades oss för som vanligt var det måndagsmöte på Bread of Life:s kontor. Jag hade förberett kladdkaka till alla men kolla vad de hade fixat!! Det var Renata som hade gjort den (hon som jag skrev om i ett tidigare inlägg) Blev sååå glad!

Sedan fick jag finsång!

Glad och lite lätt illamåendes efter lite väl mycket fika innan kl.9 en måndagsmorgon :)))

Jag har inte sådär värst mycket bilder från själva dagen. Vi jobbade mest och fixade iordning hemma i läggan. Jag var sååå trött efter att ha hållit igång hela helgen och somnat sent på söndagskvällen. Dessutom skulle i ha gäster kl.19! Vad ger mig mest energi tänkte jag?? Powernap eller promenad?? Det blev det senare alternativet. Unnade mig också en dubbelespresso på vägen :))

Alltså det var sååå härligt!! Gick och lyssnade på fredagspodden och tänkte på hur mycket fint jag har framför mig. Hur glad jag är över att vara där jag är och njöt av den friska höstluften. Älskar denna utsikt så mycket <33

Kvart i sju kom jag hem, bytte snabbt om, fixade till sminket och förberedda det sista innan pizza-partyt som jag skulle ha hemma hos mig!

Haha alltså.... Tycker alltid att sådana här bilder är typ det TÖNTIGASTE på instagram. Himlar alltid med ögonbrynen när jag ser det. Men ibland måste en få vara en tönt! Är vi inte alla det egentligen??

Dejana var sjukt snygg och Sarita var glad <3

Vid sju började gästerna trilla in och jag var mest glad att det kom några. Det är ju verkligen inte säkert efter tre veckor i en ny stad!

Men kolla!! Alla dessa anser jag vara mina vänner <33 Är så tacksam över att ha blivit så fint välkomnad i min nya stad!

Ja här har vi alla! Inte illa va?? Och ser ni vilka som sitter i mitt knä??

Efter att alla begett sig skypeade jag med min vän Judith och det var såå mys även om vi var trötta som få. Jag fick som present FRIDA (Frimodig, rolig, i-någonting, den där, a-någonting, hehe kommer inte ihåg) Men fint iallafall! Det är presenter helt i min smak. Eloge till Fanny också som fixat ihop DETTA inlägg! Alltså <333 Du är fantastisk!

Ja, så detta var min födelsedag. En ganska trött en men fylld med kärlek. Dagen efter skulle vi på utflykt med pensionärerna men det får ni se någon annan dag. Kram!

Kärlek Frida

Likes

Comments

Och det firades med finmiddag! (okej alltså det var inte det som var tanken med denna middagen egentligen. Det var mest jag som fick feeling. Men vi kan väl säga att det var det?? Så känns det mycket roligare?)

Hur mycket vill ni inte ha mig som sambo undrar jag??? Nu ska vi kolla på Eat, Pray Love (min bästa film) för vi har fortfarande Julia Roberts-tema här i läggan. Är helt kär i henne just nu?? Hon är så bra <33

Annars har jag haft lite ångest-påslag ikväll. Vet inte varför. Det dyker bara upp sådär ibland. Kanske längtar jag efter mamma? Kanske har jag sovit för lite? Kanske är det för att jag haft jobbiga tvivel-tankar idag? Det värsta jag vet är att tvivla. Att känna att Gud är långt borta och att tvivla på Hens existens. Vill alltid ha Henom nära och höra kärleksfulla viskningar i mitt huvud. Precis när jag skrev det här sköljde ett lugn över mig. Fint. Hen kanske inte är så långt borta trots allt. Kram och godnatt! Hoppas att ni får en god natts sömn!

Kärlek Frida

Likes

Comments

Okej nu gör ni såhär: 1. Lyssna, 2. Följ med till Novi Sad! Det ligger två timmar utanför Belgrad, är ett ganska stor stad där mycket studenter bor och barnfamiljer ofta flyttar till. P.g.a. lugnet förstår ni. Vi började med att sätta oss på tåget.

Jag och Sarita eller "Saratcha" som amerikanskan som var här kallade henne :) Jag var "Fredo" efter de här snacksen. Jomenabsolut :)) Viss likhet ser jag ju att det finns. En kille i högstadiet kallade mig alltid för osten och ibland för "mögelosten" p.g.a. mina fräknar. Hehe. Kul att jag typ tyckte att det var roligt eftersom att han "såg" mig. Hörni! Om du går på högstadiet och läser min blogg ska du sannerligen inte tycka att det är roligt om en kille kallar dig för "osten" eller något liknande. En annan kille tyckte tydligen att det var okej att skjuta upp sin innebandyklubba emellan tjejers ben när de gick förbi i korridorerna. DET reagerade t.o.m. jag på då. ÄEE! Brudar!! Fasiken vad vi inte ska ta sådant. Vänd dig om och fråga hur de mår? Om de behöver en kram eller något? För tydligen har inte dina föräldrar gett dig tillräckligt med kärlek eller uppfostran eftersom att de uppenbart inte vet hur en ska bete sig. Och om någon tafsar betyder det inte att han gillar dig det betyder att hen inte fattar vad som är DIN kropp och vad som är hens händer och vad som tillhör dig och vad som tillhör henom. Jisses. Sådant här kan göra mig tokig. DIN KROPP ÄR DIN KROPP OCH DEN HAR INGEN RÄTT TILL. Om hen inte frågar snällt först och säger en hel väldans massa fina saker till dig och få dig att känna dig som den fantastiska människa du är. Sådetså. Oj, jösses, ursäkta för det här sidospåret.. Nu måste vi tillbaka till tåget.

I Serbien är det inget konstigt alls att sitta och småprata lite med sina grannar. Eller att tjuvlyssna lite och sedan lägga in lite kommentarer som ingenting. Så SKÖNT om du frågar mig.

Som vår granne på tåget t.ex. vet fortfarande inte vad han hette men han gjorde en liten svan av sin biljett och sedan visade han hur han gjorde det. Det var ju lite kul tyckte vi :))

Fick med den hem och har den nu i min väska! Sedan klev var vi framme och sa ciao, vidimo se! (vi ses) men det visste vi ju att vi inte skulle göra. Kan tycka att sådana möten är så otroligt härliga? Vackert med kravlöshet och möten som inte behöver leda någon vart.

Dejana (vår granne) har bott i Novi Sad i flera år och en såg verkligen hur mycket hon älskade den. Fint. Svårt att ta sig någonstans dock med Dejana och Sarita eftersom att båda ska ta kort en gång i kvarten. Minst. Fast förstår dem dock! Svårt att inte göra det när en ser typ fem brudpar samma dag. Här har vi några t.ex.! Och vänner! Nu byter vi låt! Den här tycker jag passar bättre in på Novi Sad (såg trots allt Notting Hill för typ en timme sedan)

Haha, Dejana berättade att i den här dammen bor två svanar som är kända! De har namn och syns på tv ibland och grejer.

Efter att passera brudpar och lite resturanger kom vi fram till en bro med en utsikt som inte alls var särskilt olik utsikterna i Sverige. Eller hur? Visst hade denna bild kunnat vara tagen hemma?

Människor och deras gullighet <33 Undrar hur det gick för Boris och Bragona. Hoppas att de bekräftar varandra och tar djupa andetag ibland när den ena har sovit för lite eller så.

Någonting som jag blev SÅ glad över denna dag var att jag förstod vad som stod på texten i hörnet på denna bild! Ser ni den? "Bo´ze koliko je volim te" stod det vilket betyder "Gud, hur mycket jag älskar dig" FINT! Det kanske var Boris som skrev det? Vem vet? I sådana fall är de nog fortfarande tillsammans ändå. Hoppas det.

Trappor trappor trappor. Ibland känns det som att det är det enda en gör om dagarna. Att gå i trappor alltså.

Sjukt värt dock när en kommer upp till sådana här utsikter! Wow alltså!

Och mer brudpar! Det var bröllop och en massor av finklädda människor där uppe. Och ser ni familjen som sitter på räcket i mitten av bilden? Alltså de var SÅ fina och såg så lyckliga ut!

"ME I`LL TAKE YOUR LAUGHTER AND YOUR TEARS AND MAKE THEM ALL MY SOUVENIR. AND WHEN SHE GOES I HAVE TO BE. THE MEANING OF MY LIFE IS SHE...

....SHE!!

*Feeling like Julia Roberts när Hugh Grant står och pratar om honungsinlagda aprikoser*

Hehe :)) Nä nu är jag trött och denna lilla rundtur i Novi Sad Anser jag som officiellt avslutad. Hoppas att ni gillade det!

Kärlek Frida

Likes

Comments

Hej vänner! Det har varit så otroligt intensiva dagar de senaste dagarna. Med konferens, födelsedag och en utflykt med pensionärerna igår! Är fortfarande helt slut. Det hjälpte inte heller av att jag åt typ en tallrik full med kött för att en av tanterna blev så otroligt irriterad på oss när vi inte ville äta och jag bara "okej nu jäklar Frida får du visa vad du går för" och sedan tuggade jag och svalde med en otrolig inlevelse för att visa hur gott jag tyckte att det var. När jag tuggat och svalt upp nästintill allt på hela tallriken visade det sig att en visst inte behövde äta upp ALLT. Alla lämnade något och jag bara "jahaa" men då låg ju redan korven, kycklingen och biffarna i min stackars mage :)) Nä alltså. Inte värt det. Har inte haft så ont i magen på länge som jag haft idag och då är jag ändå en människa som är sjukt van vid magont. Hela förmiddagen låg jag mest i soffan med en värmekudde på magen och kollade på "Tro, Hopp och kärlek". Mysigt kanske om en bortser från det att jag dels mådde sjukt illa och att jag egentligen skulle hjälpt till att packa upp på Bread of Life:s flytt och varit med på lunchen de har för hemlösa varje vecka. Svårt att inte känna skuldkänslor då. Men, men. Tur att Sarita finns och kan vara representant för oss båda. Och att hon sedan kan komma hem, kolla på "Notting Hill" och äta oreos med mig <3 Är så otroligt jäkla tacksam över att vi är två som gör det här. Dubbelt så kul dubbelt så bra dubbelt upp helt enkelt.

Så tack Sarita för att du finns! Att du lyssnar, kramar och fixar finaste födelsedagsfrukosten till mig halv sex på morgonen. Är så glad för dig!

Nu ska jag förbereda fler blogginlägg till er! Kram, kram! Hoppas att ni också har någon att kolla på Notting Hill med eller som kan värma era värmekuddar. Det är något som är bra för själen förstår ni. Kram och godnatt!

Kärlek Frida

Likes

Comments

Instagram@fridahagard