Nu sitter den där!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Inatt blir skrutten två veckor! ❤️

Likes

Comments

Ni vet den där känslan när förmiddagen har varit lika lång som en hel dag, när inget bara flyter på utan det mesta är lite bråkigt och stökigt. Allt är lite på tvären.

Och så somnar äntligen barn och hund och föräldern får sin chans till återhämtning!
En möjlighet att andas långsamt, gå på toaletten, käka den där chokladen som finns gömd i skafferiet, kanske lägga sig ner en stund och bara vila...

Så knackar det på dörren! Inte en gång, inte tyst, utan envisa högljudda knackningar som fortsätter tills den där utanför fått som den vill och fått kontakt med någon på insidan av dörren...

Hunden börjar yla, barnet börjar gråta och samtidigt står någon i dörröppningen och vill ha uppmärksamhet...

Jag orkar inte! Inte en gång till..!

Droppen som fick bägaren att rinna över har landat och efter att ha hört mig för i min fantastiska föräldragrupp på nätet om det här är vettigt eller bara galet så åker det nu upp en skylt på ytterdörren!

​Skylten  är beställd, återkommer med bilder när den sitter på plats!

Jag känner mig redan som en lugnare person!

Likes

Comments

Vi har återigen flyttat in på Rönngården.
Med fem dagar kvar till bf kämpar vi med att komma iordning och råda bot på kaoset som råder. Spjälsängen har hittat fram! ❤️

Likes

Comments

En av fördelarna med att bo i Stockholm igen är att Sushi återigen kan bli en del av vardagskosten ;p

Likes

Comments

Idag hyllar vi alla pappor som på olika vis finns där för sina familjer. Kanske har omständigheter gjort att ni inte är på samma plats, kanske går det inte längre att ringa varandra, men förhoppningsvis går det ändå att känna kärleken.

Jag är tacksam över att få leva tillsammans med min familj. Det är inte alla förunnat.

Jag tänker på alla er som längtar efter era pappor, och på alla er pappor som längtar efter era barn. Jag hoppas att ni snart ska få se varandra i trygghet! Och jag hoppas att ni som förlorat era pappor, eller era barn, har varma fina minnen som ni kan plocka fram, och att trots att ni är på olika platser kan känna kärleken er emellan! <3 

Likes

Comments

För ett år sedan blev vi vänner med en underbar familj ifrån Iran. De hade precis kommit till Sverige.
Jag träffade dem första gången när de behövde skjuts till en klädinsamling där familjen kunde få lite nya kläder. Hela familjen fick inte plats i bilen, äldsta barnet fick stanna hemma själv medan resten av familjen åkte iväg. Väl framme behövde föräldrarna koncentrera sig på att hitta rätt kläder till familjen så barnen hängde till min stora glädje med mig under tiden.
När vi kollat klart på leksakerna som fanns insamlade och provat lite kläder så satt vi där på golvet i den kalla lokalen. Vi hade valt ut en fin rosa ryggsäck till nioåringen och fyllt den med leksaker och kläder. Nu satt det en förkyld tvååring i mitt knä och kollade på babblarna som sjöng och dansade i min telefon.

När vi satte oss i bilen igen för att åka hem till äldsta barnet som väntade i stugan så sjöng pappan persiska sånger för oss och nioåringen hade alldeles för mycket myror i benen för att sitta still och hoppade upp och ner i baksätet.

Det var starten på en fantastisk vänskap och när kylan nu börjar göra sig påmind så tänker vi tillbaka på fjolårets vinter med värme.

Har ni ännu inte tagit steget och blivit språkvän/fadder/vän med någon av alla de fantastiska människor som kommit hit till Sverige och inte vill något hellre än att lära sig prata svenska, komma in i samhället och få svenska vänner, så ta steget nu! Det finns så många människor som väntar på att få lära känna just dig, och vänner kan vi aldrig få för många av! <3




Likes

Comments

Igår skulle hela lilla familjen umgås med min sambos vänner, trodde vi. Lillen blev sjuk och mamman fick stanna hemma. Idag skulle en släkting komma på besök, trodde vi. Det snöade och blåste så pass att det inte blev något besök. Hela helgen sprang iväg och snart är det måndag igen. Jag längtar visserligen till jobbet, men den där härliga känslan i vardagen där man bara går runt och myser av att vara i nuet, den har nog tagit helg den med.

Jag roar mig på blocket med att leta efter ett litet avlastningsbord som går att göra om till ett barnbord, samtidigt som jag skriver med en vän ifrån Syrien som kom till Sverige för ett år sedan.

P e r s p e k t i v p å l i v e t.

Likes

Comments

När mitt syskonbarn fyllde år gjorde vi om ett par sådana här små stolar som vi fyndat på loppis till en fin fin present! Dom matchar gungälgen som vi gav i julas i samma stil.

Nu myser jag med att klura på årets julklapp!

Likes

Comments

När man äntligen hittar en bild på sig själv och så är den i för dålig upplösning för att bli godkänd, så vill man ju bara skrika "Jag är småbarnsförälder!!! Jag hade mascara på mig typ tre gånger på ett år, och en av dom lyckades jag ta en bild på, kooom igeeen!!"

Och datorn bara "Eh, ja? Vad är det du inte förstår, plocka fram den där maskaran lite oftare så ska du nog se att problemet löser sig själv!"

ja, ja. här i blogginlägget får vi iallafall vara med. Hej, hej!


Likes

Comments